Positiv trend skapar incitament för lättnader av restriktioner
Under påskveckan började flera länder i Europa rapportera om att kurvan för antal smittade i COVID-19 stabiliseras. Utifrån denna positiva utveckling har flera europeiska statschefer ivrigt givit uttryck för åtminstone en initial vinst över pandemin och planer på en successiv återgång till normalläge.

Det har dock från flera håll efterfrågats ökad samverkan när unionen ska ta de första stegen tillbaka ut ur krisen. WHO:s Generaldirektör, Tedros Adhanom Ghebreyesus, har exempelvis lyft att bristande övergripande koordinering i värsta fall kan leda till att den positiva trenden vänds till en ny infektionsvåg. Liknande farhågor har också hörts från kommissionen, som därtill varnar för att politisk konflikt kan uppstå om länderna i EU inte visar större samarbetsvilja och solidaritet.

Olika faser bland medlemsländerna
De planerade åtgärderna handlar främst om att tillåta delar av näringslivet att återuppta sin verksamhet, dock med stränga hygienkrav. Det är emellertid tydligt att hälsomyndigheter och regeringar runt om i Europa gör olika riskanalyser och prioriteringar i sina planer på att öppna samhället.

I delar av Italien har vissa bokaffärer och klädbutiker för barn öppnat. I Österrike får mindre butiker återuppta sin verksamhet. I Tjeckien ska bygghandeln öppnas upp och i Danmark öppnar dagverksamheter och förskola. I vissa tyska regioner får butiker som är mindre än 800 kvm öppna. Dessa länders statschefer har manat till stor försiktighet i anslutning till de första stegen tillbaka, något som gör att man inte kommer tillåta större folksamlingar. (Läs mer här)

Andra länder är mer försiktiga. Frankrike förlänger direktiven om social distansering i ytterligare två veckor. Samma linje efterföljs av Belgien, där vissa restriktioner kan komma att lyftas först den 3 maj. Samtidigt öppnade vissa trädgårdsbutiker och byggvaruhus den 18 april. Belgiske premiärministern Sophie Wilmès meddelade i en intervju  att hon ska presentera en återhämtningsplan för landet den 24 april.

Verktyg för att ta sig ur krisen
Det saknas enighet kring de bästa åtgärderna för att bekämpa spridningen av COVID-19. Två åtgärder som har diskuterats flitigt är dels användandet av ansiktsmasker, dels olika så kallade ”corona-applikationer” till mobiltelefoner.

Medlemsländerna har varierande förhållningssätt till dessa två åtgärder. I Österrike är ansiktsmask obligatoriskt i matbutiker och i kollektivtrafiken. Detta gäller även i Luxemburg och Polen, medan de endast är rekommenderade i vissa delar i Tyskland. Samtidigt råder fortfarande viss oklarhet kring huruvida maskbärandet faktiskt kan stävja smittspridning.

Länderna inom EU har också kommit olika långt med att utnyttja digitala tekniker i bekämpandet av corona. I Österrike har man redan rullat ut en applikation som ska spåra viruset, medan man i Tjeckien har utvecklat ett smart karantän-projekt som bygger på data från kreditkort och mobiler. Tyska myndigheter väntas lansera en applikation i maj. Corona-apparna, eller smittspårningsapparna, ska fungera genom att de varskor den som varit i kontakt med en person som blivit registrerad som smittad. Personen som fått varningen kan då direkt sätta sig själv i karantän. Dessa tekniska hjälpmedel är emellertid inte okontroversiella. Som exempel har Virgina Dignum, professorn i AI, i ett öppet brev till den nederländska regeringen, varnat för att en praxis etableras för framtida användning av invasiva teknologier.

Den svenska modellen: En unik krishantering?
Sverige tycks ha valt en egen väg i bekämpandet av COVID-19. Medan omvärlden inrättar strikta förbud, uttrycker sig den svenska Folkhälsomyndigheten i termer av ”uppmaningar” och ”råd”. De svenska myndigheternas agerande har väckt starka känslor av både beundran och kritik runt om i världen, samtidigt som det också väcker en större debatt  kring hur effektivt det är att försätta ett helt land i ”lock-down”.

I en pressträff den 17 april förklarade dock utrikesminister Ann Linde, tillsammans med socialminister Lena Hallengren, att det är fel att påstå att Sverige har agerat radikalt annorlunda i sitt hanterande av krisen. De menar att Sverige endast avviker i två avseenden: skolorna har fått vara öppna och man har inte inrättad några förbud för människor att lämna sina hem.

Johan Carlson på Folkhälsomyndigheten hävdar att det finns flera fördelar med det svenska förhållningssättet. Sverige ställs exempelvis inte inför den komplicerade och utdragna processen att öppna upp samhället efter en ”lock-down”. Man är också mer flexibel att fortsätta leva under rådande förhållanden under en längre tid.

Den svenska modellen har dock också fått kritik av 22 forskare i en artikel i Dagens Nyheter.

Kommissionens exitstrategi
EU-kommissionen har uppenbarligen svårt att styra upp en gemensam återhämtning över hela blocket. Detta blev tydligt när kommissionen var tvungen att skjuta upp publicerandet av sin exitstrategi för att blidka medlemsländer som ansåg att kommissionen gravt missbedömt situationen och sitt mandat att agera.

Ursula von der Leyen och Charles Michel kunde dock onsdagen 15 april presentera sin färdplan för Europa ut ur den rådande hälsokrisen. I färdplanen skriver kommissionen att man vill se en ”gradvis, konsoliderad och koordinerad återgång” till normalläge. Länder uppmanas informera varandra och kommissionen i god tid innan man fattar beslut om någon större åtgärd. Kommissionen fastslår även att krisen endast kan lösas med europeisk solidaritet.

Enligt färdplanen bör beslut att avsluta restriktioner baseras på vissa kriterier: ett epidemiologiskt övervägande, kapaciteten i sjukvården samt förmåga att övervaka smittspridningen. Samtidigt är det upp till varje medlemsstat att bedöma hur väl situationen i det egna landet förhåller sig till de tre kriterierna.

Avslutande reflektioner: statusen på den europeiska solidariteten
Kommissionens färdplan välkomnas av flera stats- och regeringschefer, bland annat Österrikes Sebastian Kurz och Spaniens Pedro Sánchez som har förklarat att de alltid kommer sätta befolkningens hälsa först. Kurz förklarade att Österrikes inställning är, ”så mycket frihet som möjligt, så mycket restriktioner som krävs”.

Det finns också tecken på att den europeiska solidariteten, som blev så ifrågasatt i krisens initiala skede, nu börjar fungera. Sjukvårdspersonal och utrustning flödar ohämmat över nationsgränser och flera länder har åtagit sig att vårda patienter som kommer från länder med en relativt ansträngd sjukvård. Man har dessutom, genom EU:s civilskyddsmekanism, organiserat resor för att flyga hem européer som varit strandsatta utomlands. Vidare delar man kunskap och expertis genom dedikerade EU-plattformar kring hur man bekämpar corona.

Ursula von der Leyen framförde i ett tal i Europaparlamentet att hon vill erbjuda Italien en innerlig ursäkt för att Unionen inte var redo att hjälpa till när landet först drabbades av viruset. I samma tal försäkrade von der Leyen dock att Europa nu är världens ”bankande hjärta av solidaritet”. Det återstår att se hur väl medlemsländerna kan leva upp till detta epitet, nu närmast i toppmötet i det Europeiska rådet  23 april. 

 Arvid Habermann, praktikant Stockholms EU-kontor