2004-09-30
Kommissionen föreslår nytt program för miljön
Kommissionen har föreslagit en nytt enkelt och strömlinjeformat program för miljön som kommer att börja gälla 2007 när EU:s nya budgetperiod börjar. Det nya programmet kallas "LIFE+" (LIFE plus) och kommer att bli EU:s enda finansiella instruments om enbart kommer att rikta sig mot miljön. LIFE+ kommer att stödja de prioriteter som fastställs i 6:e handlingsplanen för miljöområdet. Med det här nya instrumentet som är mer anpassat efter den aktuella miljöagendan vilken betonar hållbar utveckling, hoppas kommissionen att skynda på förbättringar för medborgarna. Budget för programmet, som sträcker sig från 2007 till 2013, föreslås ligga på 2,19 miljarder euro.
Mer info: http://www.stockholmregion.org/tpl/theme.asp?ID=220
.......................................................................
2004-09-28
Årsrapport rörande jämställdhet och diskriminering
De senaste tolv månaderna har varit en viktig period för Europeiska unionens ansträngningar för att bekämpa diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung, religion, övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Tidsfristerna för att införliva europeiska anti-diskrimineringsregler i nationell lagstiftning har nu passerats. Rapporten beskriver huvuddragen för viktiga ändringar i nationell lagstiftning.
http://www.stop-discrimination.info/fileadmin/pdfs/Reports/Annual_Reports_2004/annualrep2004_sv.pdf
.......................................................................
2004-09-23
Seminarium Stockholm-Mälarregionen
Den 20 oktober arrangeras för tredje året i rad seminariet Stockholm-Mälarregionens Ekonomiska Läge. Seminariet äger rum på Berns i Stockholm. På seminariet kommer ledande politiker, forskare, näringslivsföreträdare och samhällsdebattörer att ge sin syn på hur samhälle, företag och forskning måste samverka för att regionen ska kunna hävda sin konkurrenskraft när världen förändras. Medverkar gör bl a finansminister Bosse Ringholm, utrikeskorrespondenten Kjell Albin Abrahamsson, KI:s rektor Harriet Wallberg-Henriksson, Företagarnas VD Gunvor Engström och regionplanedirektör Sven-Inge Nylund.
För program: http://fsb.evitbe.se/smel/program.asp
För anmälan: http://fsb.evitbe.se/smel/default.asp?l=eskra4859
.......................................................................
2004-09-24
Stärkt social dialog efterlyses
Social dialog anses av kommissionen vara en nyckel till att Lissabonmålen för 2010 uppnås. Social dialog innebär de förhandlingar och diskussioner som förs mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer men även av de sociala partners som upprättats i kommissionens arbete arbete med dialogen. Dessa partners utformar rekommendationer för sina medlemmar som sedan följs upp på nationell nivå. Ett exempel på sådana sociala partners är samtal mellan parter i telekomsektorn som den 15 juni utmynnade i rekommendationer för arbetsvillkor, utbildning och mångfald för personal i call centres (http://europa.eu.int/comm/employment_social/soc-dial/social/index_en.htm).
I ett nytt dokument om social dialog av den 12 augusti efterlyser kommissionen ett "partnerskap för förändring". Detta partnerskap skulle innebära mer riktade insatser för att öka medvetenheten om och förståelsen av de resultat som dialogen producerar, stärka skapandet av institutionell kompetens - "capacity building", samt effektivisera samverkan mellan olika aktörer på arbetsmarknaden.
Kommissionen menar att resultaten av rekommendationerna måste bli konkretare, uppföljningen bättre och rekommendationerna mer uppmärksammade. Man vill inrikta den sociala dialogen på följande tre områden: arbetskraftens omställningsförmåga, investering i humankapital och arbetskvalitet samt att få fler i arbete. Läs dokumentet: http://europa.eu.int/comm/employment_social/news/2004/aug/com_final_en.pdf
.......................................................................
2004-09-23
Seminarium tjänstedirektivet och sjukvård
EG-domstolen har på senare tid presenterat ett flertal domar som klargjort vad som gäller för ersättning av kostnader vid vård utomlands. Hälso- och sjukvården i Europa har också diskuterats i samband med tjänstedirektivet. Medan förespråkarna pekat på vilken positiv betydelse liberaliseringen av tjänstemarknaden skulle ha för för att uppnå Lissabonmålen har kritikerna varnat för ett race to the bottom.
Den 18 oktober håller Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets brysselkontor ett seminarium om tjänstedirektivet och fri rörlighet för patienter. Landstingsförbundets sakkunniga, Eva Sveman och Hasse Knutsson, förklarar varför Svenska kommun och landstingsförbundet säger nej till tjänstedirektivets artikel 23. Ytterligare frågor som avhandlas är: bör hälso- och sjukvårdstjänster behandlas som vilka tjänster som helst? Och hur påverkas de nationella sjukvårdssystemen av att patienter blir allt rörligare?
Seminariet äger rum på Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets brysselkontor, 4 Rue de la Science. För mer information: viveka.johansson@svekom.se
.......................................................................
2004-09-23
Undantag kvar i arbetstidsdirektivet
Jortid, eller inaktiv beredskapstid, då till exempel en läkare vilar på arbetsplatsen, ska inte heller i framtiden räknas som arbetstid. Möjligheten till undantag från reglerna om högst 48-timmars arbetsvecka finns kvar men reglerna stramas upp något. Detta är några av huvudpunkterna i kommissionensa förslag till reviderat arbetstidsdirektiv som antogs av kommissionen den 22 september 2004.
EG-domstolen slog förra året fast att jourtid skulle räknas som arbetstid. Många arbetsgivare befarade kraftigt ökade kostnader och landstingsförbundet beräknade att den nya tillämpningen skulle innebära kostnadsökningar i miljardklassen. Enligt direktivet ska nu inte jourtid räknas som arbetstid när den anställde är i "aktiv tjänst".
Möjligheten för arbetsgivarna att vid ingående av anställningsavtal ta bort regeln om 48-timmars arbetsvecka har främst utnyttjats i Storbritannien. Nu skärps reglerna något och en arbetsgivare får inte begära arbetsgivarens samtycke till längre arbetstid i samband med att anställningsavtalet ingås. Vid ett senare tillfälle krävs nu i princip att parterna är överens om längre arbetstid för att detta ska kunna ingå i anställningsavtalet. Detta krav behöver dock inte uppfyllas om det inte finns kollektivavtal på det berörda företaget enligt LO:s brysselkontors nyhetsbrev 22 september 2004. Under inga omständigheter får dock arbetsveckan överstiga 65 timmar.
Den maximala arbetstiden beräknas nu över en period om fyra månader. Med det nya direktivet skulle denna period utsträckas till tolv månader för att ta hänsyn till arbetsgivares behov av flexibilitet vid arbetstoppar. Syftet med det nya direktivet är att balansera behovet av att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet och av flexibilitet och konkurrenskraft för industrin.
Protester har inkommit främst från socialistgruppen i Europaparlamentet som hotat stämma kommissionen. Europaparlamentet är medbeslutande i frågan.
Läs kommissionens förslag: http://www.europa.eu.int/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/04/1129
.......................................................................
2004-09-21
Uppsala utvald för Erasmus Mundus
Kommissionen har nu bestämt vilka europeiska universitet som ska ingå i de 19 Erasmus Mundus Master Courses som kommer att börja nu till hösten. Målsättningen med programmen är att stärka europeiskt samarbete och internationella band inom högre utbildning. Detta ska göras genom att stödja högkvalitativa mastersutbildningar samt uppmuntra utbytet mellan studenter och akademiker. Programmet sträcker sig från år 2004 till 2008 och har en budget på 230 miljoner euro. Programmet antog 128 ansökningar vilka utvärderades av en oberoende panel på 12 ledande personer inom den europeiska akademiska världen. Panelen valde slutligen ut de 19 främsta kurserna som involverar 82 olika universitet i 17 länder. De länder som är mest representerade är Tyskland (13 universitet), Frankrike (12 universitet), Italien (10 universitet) och Storbritannien (8 universitet). I Sverige valdes två universitet ut till 2 program. I programmet European Masters Degree in International Humanitarian Aid ingår Uppsala universitet och i programmet Master of Science in European Forestry ingår SLU.
För mer information: http://europa.eu.int/comm/education/programmes/mundus/index_en.html
.......................................................................
2004-09-21
City Summit
Europeiska kommissionen och den nederländska regeringen arrangerar den 18-19 oktober ett "City Summit" (toppmöte om städer) i Noordwijk/Leiden (Nederländerna). På mötet kommer följande frågor att diskuteras:
- Storstadsdimensionen i de förordningar som kommissionen har föreslagit för strukturfonderna efter 2006
- Nederländska regeringens satsningar för att stärka det europeiska samarbetet angående storstadsfrågor
- Resultaten från 2004 års storstadsanalys
- Lärdomar och god praxis från programmen inom Urban och nätverket Urbact
Mer information finns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/regional_policy/city_summit/index_en.htm
.......................................................................
2004-09-21
Konstitutionens framtid
Förra veckan annonserade Laurent Fabius, Frankrikes före detta socialistiske premiärminister och en eventuell kandidat i presidentvalet, att han motsätter sig den europeiska konstitutionen i dess nuvarande form. En ståndpunkt som splittrar Socialistpartiet inför den folkomröstning som ska hållas i Frankrike. Motiveringen är att konstitutionen är alltför marknadsliberal. Samtidigt motsätter sig många konservativa i Storbritannien konstitutionen av rakt motsatta skäl. Här ses konstitutionen som ett uttryck för förlegad statscentrerad politik.
Hur kan dessa motsatta ståndpunkter förklaras? Delvis kan det bero på att de båda sidorna gissar olika om hur dokumentet kommer att tolkas. Den brittiska regeringen försäkrade sig om att den lista över grundläggande rättigheter som ingår i konstitutionen inte skulle utöka EU-rätten utan tolkas av nationella regeringar. Frankrike klagar över att denna ståndpunkt urvattnar konstitutionens sociala innehåll. Tories tror dock att EG-domstolen, när det kommer till kritan, gärna vill utsträcka EUs makt och därför kan komma att trots allt tolka de grundläggande rättigheterna som EU-rätt. Tiden och domstolens agerande får utvisa vilken sida som har rätt - förutsatt att konstitutionen godkänns. Allt enligt The Economist september 18-24, 2004.
.......................................................................
2004-09-20
OECD om internationell högre utbildning
Internationell högre utbildning genomghår en snabb utveckling med e-lärande, vinstdrivande utbildningsinstitutioner, gemensamma campus och internationella konsortium. Studenters och personal ökade mobilitet understryker ytterligare behovet av gemensamma regler för erkännande av kunskaper. En ny publikation av OECD ger en överblick över hur länder agerar för att lösa dessa frågor samt undersöker internationella ramverk för erkännande av utbildningar. OECD arbetar också tillsammans med UNESCO för att utveckla icke-bindande internationella riktlinjer för "Quality Provision in Cross-Border Higher Education. För att ladda ner publikationen: http://www1.oecd.org/publications/e-book/9604071E.PDF
.......................................................................
2004-09-17
Utveckling av landsbygd betonas inom CAP
Under mötet som behandlar hållbar utveckling på Regionkommittén i Bryssel den 20 september kommer den holländske jordbruksministern Cees Veerman att diskutera de planer kommissionen har på att förändra CAP. Veerman kommer att förtydliga de intentioner det holländska presidentskapet har att stärka unionens landsbygdsutvecklings- politik och kommer att betona behovet av förenkling. Detta kommer bland annat att ske genom förenkling av implementeringen av det årliga stödet på 13.7 miljarder euro åren 2007-2013 till utveckling av landsbygden. Kommissionen betonar även att de vill att större makt skall ges till regionerna vad gäller behandling av budgeten inom CAP. Som en del av större reformer av CAP har kommissionen identifierat tre prioriteringar landsbygdsutveckling. De områden som ska prioriteras av medlemsländerna är; projekt inom miljö och förvaltning av marker; förbättringar av livskvalitet och diversifiering av landsbygdsekonomin; uppmuntra konkurrens bland jordbruk och skogsbruk.
Mer om mötet läser du på: http://www.cor.eu.int/sv/prss/cprss2004/cor_04_09066.html
.......................................................................
2004-09-16
Samråd om framtidens klimatmål
Kommissionen har öppnat en offentlig konsultation för att få in synpunkter om framtidens politik för klimatförändringar. Såväl medborgare som intresseorganisationer och forskare är välkomna att lämna sina idéer till kommissionen före den 31 oktober i år. Synpunkterna kommer att finnas med i kommissionens rapport om klimatförändring som ska diskuteras vid EU:s nästa vårtoppmöte 2005. Åsikterna kommer även att ligga till grund för en konferens på temat som kommissionen ska hålla i november i år. Genom Kyotoprotokollet har EU-länderna förbundit sig att jämfört med 1990 års nivå minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 % mellan 2008 och 2012. Nyligen gjorda studier visar att om vi ska stoppa klimatförändringarna behöver vi en mer drastisk minskning, med cirka 30 % till 2025 och hela 65 % till 2050. För mer information om samrådet se: http://europa.eu.int/comm/environment/climat/future_action.htm
.......................................................................
2004-09-16
Offentlig upphandling över gränserna
Kommissionen vill ha in synpunkter på vad som hindrar företag från att delta i offentliga upphandlingar över gränserna i EU. Ett område kommissionen ringat in är att utföra upphandlingar elektroniskt. Här finns stora effektivitetsvinster att göra och kommissionen vill därför särskilt få in tips om hur elektronisk offentlig upphandling ska bli lättare att ta till sig.
Direktiven om offentlig upphandling, som antogs tidigare i år, var en del i ett paket för att modernisera offentlig upphandling och uppmuntra elektronisk upphandling i EU. Som en uppföljning planerar kommissionen att lägga fram en handlingsplan med utgångspunkt från bland annat de synpunkter som kommer in. Läs mer om samrådet på:
http://www.europa.eu.int/comm/internal_market/publicprocurement/e-procurement_en.htm
.......................................................................
2004-09-16
Löfte att korrigera 6:e ramprogrammet
I juli presenterades en mitt-termins-rapport , Marimonrapporten, angående styrkor och svagheter hos de styrmedel som finns i det 6:e ramprogrammet. Rapporten presenterade vissa svagheter, bland annat att programmet inte är lämpligt för småföretag, samt att vissa klargöranden var nödvändiga. Totalt sett kom rapporten med 12 olika rekommendationer för att förbättra programmet. Kommissionens svar på rapporten visar att de även funnit liknande brister i systemet och att de redan har tilltagit korrigerande åtgärder inom vissa områden. De åtgärder som kommer att göras för att korrigera svagheterna i programmet är bland andra att förtydliga målsättningen med de olika styrmedlen, förtydliga definitionen av "storlek" och "kritisk massa", att tillåta större deltagande för små och medelstora företag samt öka flexibiliteten. Kommissionen måste vänta med åtgärder som kräver en förändring i lagtext till lanserandet av det 7:e ramprogrammet i början på 2005. De korrigerande åtgärder som kan genomföras kommer att vara gällande från och med december 2004.Meddelandet från kommissionen hittar du här: ftp://ftp.cordis.lu/pub/fp6/docs/acte_final270804_en.pdf
.......................................................................
2004-09-15
Liberalisering av hamnservice
Fackförbund i EU knutna till sjöfart är kritiska till ett nytt lagförslag som berör liberalisering av hamnservice. Enligt European Transport Workers' Federation (ETF) måste vissa ändringar göras för att lagförslaget skall vara acceptabelt. I lagförslaget från kommissionen finns förslag på att olika fartyg ska kunna ha egen markpersonal som följer med fartyget eller bara anlitas vid tillfällen fartyg lägger till. Det finns då risk, enligt ETF, att personalen inte bara har sämre kunskaper utan även får sämre sociala och arbetsrelaterade förhållanden.
.......................................................................
2004-09-14
Seminarium: Strukturfonder mål 1 och 2
Den 13-15 oktober 2004 hålls ett seminarium om EUs strukturfonder för mål 1 och 2 i Rovaniemi, Finland. Seminariet är tänkt att fungera som ett erfarenhetsutbyte mellan myndigheter i Danmark, Finland, Tyskland, Irland, Sverige och Storbritannien involverade i implementeringen av dessa strukturfonder. Lissabonmålen utgör seminariets strategiska ram. Läs mer på: http://www.lapinliitto.fi/bestpractice/
.......................................................................
2004-09-14
Nya riktlinjer för INTERREG III
Europeiska kommissionen har nyligen släppt ett meddelande som drar upp nya riktlinjer för INTERREG III. Syftet med programmet är att stödja transeuropeiskt samarbete genom gränsöverskridande, transnationellt samt interregionalt samarbete. För att läsa meddelandet, se: http://europa.eu.int/eur-lex/pri/sv/oj/dat/2004/c_226/c_22620040910sv00020027.pdf
.......................................................................
2004-09-14
Arbetstidsdirektivet ska gälla alla
Kommissionen förväntas lägga fram förslag när kommissionärerna möts vecka 39 som skulle begränsa Storbritanniens möjlighet att välja bort arbetstidsdirektivet. Enligt förslaget skulle facken ha veto mot arbetsveckor längre än 48 timmar. Individuella avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare skulle inte vara i kraft längre än ett år och ett uppgivande av 48-timmarsveckan skulle inte kunna göras i samband med ingående av ett anställninngskontrakt. Tony Blairs regering förväntas kraftigt motsätta sig förslaget. Allt enligt FT Europe 14 september.
.......................................................................
2004-09-14
Ökade krafttag mot HIV/AIDS
Kommissionen manar till ökade politiska krafttag när det kommer till att begränsa av spridning av HIV/AIDS-viruset och undvika en epidemi. Den 8 september antogs ett workin paper som föreslår gemensamma aktioner från EU och grannländer. Frågan skall debatteras på den konferens som hålls i Vilnius, Litauen, den 16 och 17 september, med representanter från medlemsländernas hälsoministrar och AIDS-experter. Konferensen i Vilnius har som målsättning att få deltagarna att komma till konsensus vad gäller metoder att bekämpa HIV/AIDS i Europa.
Anledningen till kommissionens ökade oro för en ny epidemi i EU är att flera av de länder som blev medlemmar den 1 maj samt några av deras grannar rapporterar bland de högsta talen av nyinfekterade i HIV/AIDS i världen. Nya siffror från UNAIDS konfirmerar dessutom att antalet nyinfekterade accelererar i EU25, speciellt bland 15-25-åringar. Antalet nya fall av HIV i Västeuropa har fördubblats sedan 1995 med stora variationer mellan olika medlemsstater. I kommissionens working paper som bygger på Dublindeklarationen från den 24 februari 2004, föreslår de ett antal olika handlingar över de följande 18 månader. Det kommer att hållas möten, seminarier och konferenser med experter inom området. Ett nätverk av experter kommer att skapas för att skapa rekommendationer om best practice inom förebyggandet av överföring av viruset från mamma till barn. Folkhälso- och förebyggande politik kommer att utvecklas under 2005.
Mer information om konferensen: http://www.aids.lt/iac/
Mer information om HIV/AIDS-arbetet i kommissionen: http://europa.eu.int/comm/health/ph_threats/com/aids/aids_en.htm
.......................................................................
2004-09-13
Ny portal för att ge EU-medborgare information om rättigheter
Europeiska kommissionen har lanserat en ny webbportal med namnet "Dialog med medborgarna". Här ges information på de 20 officiella EU-språken om hur medborgarna kan utöva sina rättigheter på EU:s inre marknad.
På webbplatsen finns handledningar om 10 olika områden inom EU-rätten, och över 1300 flerspråkiga faktablad med praktiska tips som kan skrivas ut. Om webbplatsens besökare inte kan hitta den information de behöver eller har frågor om EU, kan de ringa eller e-posta något av de kontaktställen som finns förtecknade på webbplatsen för att få råd eller hjälp på något av EU:s 20 officiella språk. Ni finner webbplatsen på följande adress: http://europa.eu.int/citizensrights
.......................................................................
2004-09-13
Europa i skolan
Den 15 september anordnas ett seminarium på Norra Latin i Stockholm för Stockholmsregionens lärare angående EU. Seminariet erbjuder föreläsningar angående EU:s nya konstitution, EU-projekt, internationaliseringen i skolan och EU i framtiden. Utöver föreläsningar erbjuds deltagarna att testa en projektidé, få gratismaterial samt konkreta tips om undervisning i europafrågor. Arrangörer är bland andra Stockholms stad och Internationella programkontoret.
Ladda ner information (pdf)
.......................................................................
2004-09-13
Seminarium inför ansökningsomgång i Hydrogene for Transport
20 september arrangerar EU-kommissionen med stöd av Sekretariatet för den europeiska väte- och bränslecellteknologiplattformen (Secreteriat of the European Hydrogen and Fuel Cell Technology Platform) en informationsträff inför ansökningar till sjätte ramprogrammets "Hydrogene for Transport". Ansökningarna ska vara inne 8 december 2004. Seminariet kommer att presentera möjliga konsortium och ge vägledning för ansökningsprocessen. Programmet finansierar sedan tidigare projektet "CUTE" i Stockholm som bland annat innehåller bussen "Vattenlinjen" som rullar på en slinga i centrala Stockholm. Läs mer på: http://www.hfpeurope.org/
.......................................................................
2004-09-10
Kurs: EUs fonder
14 oktober anordnar organisationen Information Diffusion Europe Associations ett endagsseminarium om möjligheterna för NGOs, lokala myndigheter, skolor, univeristet osv att söka pengar från EU. Kursen är en introduktion och vänder sig till organisationer med liten erfarenhet av EUs fonder. Kursen innehåller information om hur man hittar de rätta fonderna och hur man håller sig uppdaterad om dem samt hur man designar sitt projekt för att lyckas erhålla fondmedel. Seminariet äger rum i Bryssel. För mer information: http://www.idseurope.org/en/new02.en.htm
.......................................................................
2004-09-09
Kurs: "Att lyckas i sjätte ramprogrammet"
Den 11 - 12 oktober 2004 arrangerar EU-FoU rådet en kurs om hur man lyckas i det 6:e ramprogrammet för forskning och utveckling. Kursen tar upp sjätte ramprogrammets struktur, ansökan, utvärdering, regler för deltagande och avtal. Kursledare är Johan Lindberg respektive Monica Hjertman från EU/FoU-rådet. Kursen löper över två heldagar, det är möjligt att medverka på bara en eller båda dessa dagar. Kursen beskrivs mer utförligt på EU-FoU rådets hemsida: www.eufou.se Kursen kommer att arrangeras i EU-FoU rådets lokaler på Regeringsgatan 56 i Stockholm.
.......................................................................
2004-09-08
Ny rapport om företagslokalisering
Företagslokalisering är en hett debaterad fråga i och med sjunkande transportkostnader, globalisering och utvecklingen av den inre marknaden. Ofta står lönekostnader i fokus i denna debatt. En ny rapport "The scope and effects of company relocations" publicerad av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén visar att lönekostnader inte är den enda factor som avgör om ett företag relokaliserar verksamheten. Istället är tre huvudfaktorer avgörande: a) stabilitet - politisk, institutionell och legal, b) infrastruktur - vägar, utbildning, närhet till marknad och c) företagsklimat i termer av lönekostnader, skatter och transaktionskostnader.
Författarna förespråkar satsningar på forskning och utveckling för att hantera outsourcing till utomeuropeiska länder vilken anses fortsätta öka. De pekar också på behovet av konkurrenslagstiftning, offentlig-privata partnerskap i forskningsintensiva sektorer som till exempel bioteknologi, investeringar i infrastruktur, nyföretagande och social dialog.
.......................................................................
2004-09-07
Grönbok om offentlig-privata partnerskap
Kommissionen antog 30 april en grönbok om offentlig-privata partnerskap och EG-rätten.
Offentlig-privata partnerskap innebär former för samarbete mellan offentliga - lokala eller nationella - myndigheter och näringslivet som syftar till att säkerställa finansiering, genomförande, modernisering, förvaltning eller underhåll av en infrastruktur eller tillhandahållande av en tjänst. Grönbokens mål är att få till stånd en diskussion om tillämpningen av EG-rätten om offentlig upphandling och koncessioner och någon på förhand avgjord gemenskapsinsats har inte beslutats.
Diskussionen i grönboken koncentreras på de bestämmelser som bör tillämpas när det
beslutats av en lokal eller nationell myndighet att anförtro tredje man ett uppdrag eller en arbetsuppgift - offentlig upphandling och koncessioner. Grönboken syftar till att klargöra räckvidden i de gemenskapsbestämmelser som är tillämpliga i fasen för urval av privat partner och den senare fasen i syfte att upptäcka möjliga osäkerhetsfaktorer och analysera om
gemenskapsramen är lämplig för de offentlig-privata partnerskapens insatser och
särskilda egenskaper. Varken regeringen eller riksdagens EU-nämnd har ännu kommenterat grönboken. Grönboken har celex COM(2004)0327 och återfinns på http://europa.eu.int/eur-lex/sv/com/gpr/2004/com2004_0327sv01.pdf
2004-09-06
"Europe of the Sea"
Conference of Peripheral Maritime Regions of Europé (CPMR) (3 augusti) vill att marin policy blir ett av kommissionens prioriterade forskningsområden i dess framtida research policy. CPMRs förslag om ett "Europe of the Sea" kommer som reaktion på kommissionens strategidokument om forskning från 16 juni. Marin policy inkluderar maritim transport och säkerhet, marin forskning, kustskydd och utveckling och vattenvård. CPMR som samlar geografiskt utsatta regioner framhöll att det europeiska forskningsområdet måste inkludera regionala innovationsprogram vid sidan av nationella program. I nästa strukturfondsperiod 2007 - 2013 kommer alla regioner vara berättigade till fonder antingen på konvergenskriterier eller strukturomvandlings/sysselsättningskriterier. CPMR förespråkar i samband med detta regionala innovationsstrategier (RIS) som ett sätt att låta regionerna styra koordineringen av fonderna.
2004-09-03
Handbok om grön upphandling
Kommissionen har publicerat en handbok med riktlinjer för miljövänlig upphandling av varor och tjänster. Handboken riktar sig till offentlig sektor och visar på hur miljökriterier kan tillämpas vid upphandling. Offentlig sektor omsätter 16 procent av EUs totala BNP, vilket motsvarar halva Tysklands BNP, något som ger stort konsumentinflytande i skapandet av en hållbar utveckling. Margot Wallström framhåller I pressmaterialet från kommissionen att om alla EU-ländernas myndigheter övergick till grön elektricitet skulle koldioxidutsläppen minska med 60 miljoner ton, motsvarande 18 procent av EUs åtaganden I Kyoto-överenskommelsen. Handboken förmedlar förutom stegvisa riktlinjer, även best-practice-exempel på hur grön upphandling kan åstadkommas. Handboken återfinns på: http://europa.eu.int/comm/internal_market/publicprocurement/docs/keydocs/gpphandbook_en.pdf. För mer information:
http://www.europa.eu.int/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/04/1045
.......................................................................
2004-09-02
Nästa ansökningsomgång inom INTI programmet
Den senaste ansökningsomgången i INTI programmet stängde i mitten av juli men redan nu har kommissionen kommit ut med indikationer på när vi kan förvänta oss nästa ansökningsomgång. I mars 2005 planerar man att öppna en ny ansökningsomgång och precis som i den senaste kommer man att inrikta sig på fyra olika delområden:
1) Stöd till transnationella nätverk som syftar till informationsutbyte samt utbyte av "best
practice".
2) Stöd till åtgärder som syftar till att förbättra dialogen mellan invandrare och lokala myndigheter, stöd till dialog med det civila samhället kring dessa frågor samt stöd till kampanjer som syftar till att öka medvetenheten om dessa frågor generellt.
3) Stöd till framtagande av analyser som syftar till att öka kunskapen om integrations problematik. Stöd till framtagande av analyser av hur nationella program för integration fungerar samt stöd till jämförande studier av olika nationella program för integration.
4) Stöd till innovativa projekt som syftar till at förbättra integrationen av invandrare runt om i
Europa.
Organisationer (myndigheter och internationella organisationer som arbetar med integrations frågor) i EU:s medlemsstater är berättigade till att söka medel ur programmet. Varje projekt måste minst av tre parter från tre olika medlemsländer, en av dessa parter ska vara ledpartner i projektet. Mer information om INTI programmet finner ni här:
http://europa.eu.int/comm/justice_home/funding/inti/funding_inti_en.htm
.......................................................................
2004-09-01
Implementering av nya miljödirektiv
I mitten av augusti 2004 skulle Sverige och alla andra EU-länder anpassat sig efter två miljörelaterade EU-direktiv. Det ena direktivet gäller elektroniskt avfall, det andra förbjuder farliga ämnen som bly och kadmium i elektroniska produkter från och med den 1 juli 2006. Det elektroniska skrotet växer tre gånger snabbare än annat avfall som tas om hand. I dag gör EU-medborgarna av med 14 kilo elektroniskt skrot per år och allt som oftast innehåller skrotet farliga ämnen och tungmetaller som förorenar luft, vatten och jord. Enligt direktivet ska producenter se till att alla beståndsdelar i elektroniska apparater de tillverkar är återanvändbara. Än så länge är det bara Grekland som har infört direktivet om elektroniskt avfall som reglerar hur EU-ländernas ska ta hand om elektroniskt skrot som förbrukade mobiltelefoner, tv-apparater och diskmaskiner. Att det finns problem med implementeringen av unionens direktiv bekräftas också av kommissionens årliga rapport. Enligt rapporten har de flesta medlemsstater problem med implementeringen av miljölagstiftningen. Grekland, Italien, Frankrike och Spanien som brottas med de största problemen generellt medan Portugal och de skandinaviska länder är ganska bra på att införa EU:s lagstiftning i sina länder.. Mer information:
http://europa.eu.int/comm/environment/law/5th_en.pdf samt
http://europa.eu.int/comm/environment/waste/weee_index.htm
