NYHETER - Hälsa och social omvårdnad

En undersökning nyligen publicerad av EUROFOUND (European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions) visar att det fortfarande finns stora löneskillnader mellan kvinnor och män i EU. I genomsnitt tjänar män i EU ca 16 procent mer än kvinnor. De största löneskillnaderna finns i Slovakien medan Slovenien är mest jämställt.

Positivt är dock är att lönerna överlag har ökat betydligt i de tolv nya medlemsstaterna och närmar sig nivåerna i EU 15. Undersökningen visar att de medlemsstater som haft de största ökningarna är Bulgarien och Litauen med Frankrike och Tyskland visar upp en stadigt nedåtgående trend.

Läs mer här.

EU-kommissionen har nyligen utvecklat en ny webbportal som samlar in och sorterar information från mer än 1000 nyhetstjänster och 120 webbsidor med folkhälsonyheter på 32 språk. Den nya portalen går under namnet MediSys och är tänkt att informera aktörer inom sjukvårds- och folkhälsoområdet om t.ex. akuta smittor, olyckor och s.k. bioterrorism (hot om användning eller användning av biologiska ämnen för att orsaka skada).

MediSys har redan använts med framgång vid det senaste utbrottet av mul- och klövsjuka i Storbritannien. E-mail och sms med information skickades då automatiskt ut till berörda aktörer. Sidan uppdateras var tionde minut, dygnet runt.

Läs mer här.

MediSys finns på adressen http://medusa.jrc.it.

Som en reaktion på ett utbrott av mul- och klövsjuka i Storbritannien inför nu Europeiska kommissionen nödåtgärder. Man kommer att förbjuda all export av levande djur, kött- och mejeriprodukter från det berörda området. Dessutom kommer man att förbjuda exporten av alla levande djur, men inte av kött- eller mejeriprodukter, från resten av landet.

Utbrottet som ägde rum i Surrey, är det första fall av mul- och klövsjuka som har konstaterats sedan 2001, då en  epidemi av mul- och klövsjuka hade förödande konsekvenser för det brittiska jordbruket.

Läs mer här.

Idag undertecknade EU-kommissionären Markos Kyprianou stadgarna för ett nyinrättat alkohol och hälsoforum. Mer än 40 företag och organisationer har slutit upp bakom forumet för att bidra till att skydda medborgarna i Europa från ohälsosamt användande av alkohol. Varje år dör ca 200 000 européer på grund av alkoholmissbruk och var fjärde dödsfall bland unga män är alkoholrelaterat.

Tanken med forumet är att det ska fungera som en plattform för gemensamma aktioner. Forumet kommer att träffas två gånger om året och leds av generaldirektoratet med ansvar för hälsa och konsumentskydd.


Läs mer här.  

Kommissionen presenterade i fredags en rapport med resultaten från allmänna konsultationerna kring EU:s hälsostrategi. Processen påbörjades i slutet av 2006 och syftet var att uppmuntra medlemsstaterna och andra aktörer att ge sina synpunkter samt komma med idéer. Sammanfattningsvis var reaktionerna positiva och flera menade att det var viktigt att kommission samarbetar med medlemsländerna och att man för en öppen dialog mellan de berörda aktörerna. Tanken är att kommissionen ska anta hälsostrategin senare i år.

Läs mer här.

Den 30 maj presenterade kommissionen en så kallad vitbok, dvs en Europeisk strategi, inom området för nutrition och fysisk aktivitet. Strategin presenterar ett flertal åtgärder för att komma till rätta med problemet med övervikt fram till år 2015. bland de frågor som hanteras är produktionen av mat, ökad fysisk aktivitet hos medborgarna och en ökad konsumtion av frukt. Kommissionären för folkhälsa, Markos Kyprianou, hoppas få stöd i sina åtgärder från EU:s jordbrukspolitik CAP, matproducenter och genom att öka konsumenternas medvetenhet på området. Strategin bygger på frivilligt åtagande från medlemsländerna och industrin, men om det inte ger resultat ämnar kommissionen sätta bindande regler för industrin och för reklam.

Läs strategin här.

Igår antog EU:s sociala partners (ETUC, BUSINESSEUROPE, CEEP and UEAPME)en överenskommelse om att arbeta med att förebygga våld och trakasserier på arbetsplatser. Organisationerna representerar europeiska arbetsgivare och fackförbund och har under 10 månader förhandlat fram överenskommelsen. Krav ställs på att europeiska företag ska anta en noll-visionspolicy samt upprätta handlingsplaner för bland annat återintegrering och stöd till den utsatta medarbetaren.


Undersökningar visar att psykologiska problem till följd av mental ohälsa på arbetsplatsen är ett allt vanliga problem. I EU:s nya program för hälsa och arbetsskydd för 2007-2013 finns därför förbättrad mental hälsa på arbetsplatsen med som en viktigt del.

Läs mer här.   

Europaparlamentet debatterade igår kväll ett betänkande om gen- och cellterapi samt vävnadstillverkning. Dessa relativt nya metoder används t.ex. för människor som drabbats av cancer, skador i skelett eller brosk eller som behöver rekonstruktion av ickefungerande organ. Metoderna behöver nu regleras, menar många, då det finns osäkerhet och gråzoner på området.

Betänkandet som debatterades kom från parlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och syftar bl.a. till att skapa gemensamma regler för de läkemedel som används inom avancerad terapi. Betänkandet föreslår också en ny avdelning för dessa metoder under European Medicines Agency (EU:s officiella organ för utvärdering och övervakning av mediciner) samt en högre kvalitetssäkring vad gäller hälsoskydd och säkerhet.

Läs mer här.

Nya framsteg har nyligen gjorts inom e-hälsoområdet. Vid en hälsokonferens i Köln kom EU:s 27 medlemsstater överens om att e-hälsoområdet är i behov av ökad synergi med forskning och utbildning. Man menade också att gemensamma standarder för e-hälsa behövs för att kunna skapa gränsöverskridande tjänster och öppna upp för mer företagande inom området. I den deklaration som nu publicerats efterlyser man också en generell modernisering av medlemsstaternas hälsosystem för att bättre kunna möta de ökade kraven på effektiv gränsöverskridande hälsovård.

Läs mer här.

Läs hela deklarationen här (endast på tyska).

En rapport visar att EU:s medlemsländer kommit långt i arbetet med att utveckla nationella och regionala handlingsplaner för att arbeta med e-hälsa. E-hälsa är ett begrepp som innefattar tekniska lösningar för kommunikation och överföring av information inom sjukvården. 2004 presenterade Europeiska kommissionen en handlingsplan för e-hälsa som ligger till grund för medlemsländernas egna strategier. Satsningar på e-hälsa syftar till att effektivisera och öka kvalitén i vården samtidigt som man minskar utgifterna och onödig byråkrati.

Läs mer här.

Läs mer om EU:s arbete med e-hälsa här.

EU:s kommissionär för hälsofrågor, Markos Kyprianou, träffade igår representanter från medlemsstaternas hälsovårdsmyndigheter samt ECDC (European Centre for Disease Prevention) för att diskutera lämpliga åtgärder mot HIV/AIDS och tuberkulos. ECDC, som f.ö. har sitt huvudkontor i Stockholm,  kommer få i uppdrag att undersöka bra exempel på AIDS-förebyggande arbete och man ska sedan rapportera tillbaka till kommissionen. Kommissionen kommer sedan att sprida informationen till medlemsstaterna så att dessa ska kunna effektivisera sitt arbete med att motverka AIDS. Kyprianou uppmanade också medlemsstaterna till att arbeta hårdare med att motverka tuberkulos samt bad ECDC att utveckla ett förslag till EU-plan för att hjälpa medlemsstaterna i detta arbete.

Mer information finns här.

ECDC:s hemsida finns här.

I måndags presenterade EU-kommissionen sin årliga rapport om socialt skydd och inkludering. Rapporten som bygger på en studie som genomfördes 2004 visar att 16 procent av medborgarna i EU lever under fattigdomströskeln som definieras som 60 % av medborgarens lands medelinkomst.

Sverige och Tjeckien är de landet i EU som har längst procent medborgare under fattigdomssträcket, 9-10 %, medan andelen i Polen och Litauen är på runt 20 %.

Undersökningen visade också på skillnaderna i förväntad levnadslängd mellan EU-länderna. Den förväntade levnadslängden för en man i Litauen är 65, 4 medan ör en svensk man är den förväntade levnadslängden 78,4 år. För en kvinna är den förväntade levnadslängden 75,4 år i Rumänien medan i Spanien 83, 9 år.

Dessa uppgifter ska presenteras på EU-toppmötet i mars och EU-kommissionären för sociala frågor, Vladimir Spidla från Tjeckien, menar att trots att mycket görs för att förbättra de nationella systemen så finns det mycket kvar att göra.

Läs mer om kommissionens arbete med sociala frågor här.

Läs rapporten här.

En stor majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet stöder hälsokommissionär Markos Kyprianous grönpapper "Promoting healthy diets and physical activity" som släpptes i december 2005. I grönpappret deklarerar Kommissionen att EU bör aktivt verka för hälsosam mat och fysisk aktivitet samt att kampen mot fetma är av största vikt. I den s.k. own initiative-rapporten rekommenderar Parlamentet bl.a. att medlemsstaterna ska garantera möjligheter till fysisk aktivitet i alla skolor. Rapporten förslår också en informell överenskommelse mellan Kommissionen och den europeiska mediaindustrin som skulle leda till att flera produkter avsedda för barn försågs med en informationstext om vikten av fysisk aktivitet och hälsosam kost.

Rapporten stöddes av 620 av parlamentets 785 ledamöter och är av det icke-bindande slaget.

Mer läsning finns här.

Hela rapporten finns att läsa här.

Ett rökförbud för samtliga EU-länder kan komma att bli verklighet. Kommissionen inleder idag en debatt med syfte att diskutera huruvida ett lagstadgat rökförbud för alla medlemsstater bör införas. Hälsokommissionär Markos Kyprianou kommer att släppa ett s.k. grönpapper där länder som Sverige, Irland, Italien och Malta anges som goda förebilder vad beträffar rökförbud. Enligt EUobserver har Kommissionen två alternativ: Antingen föreslås ett totalt rökförbud på alla arbetsplatser, allmänna platser samt allmänna transporter, eller så föredrar man ett mildare förbud. Rökning skulle då endast förbjudas på t.ex. sjukhus och andra allmänna platser där mat inte serveras.

Lagstiftningen vad gäller rökförbud skiljer sig idag stort mellan medlemsstaterna och flera stater ser nu över sin lagstiftning på området. Frankrike och Finland kommer t.ex. inom kort att följa Sverige, Irland, Italiens och Maltas exempel och förbjuda rökning på alla allmänna platser.

Läs mer här.

Ett flertal europeiska intressenter håller nu på att framställa rapporten "Financing Sustainable Health in Europe", som ger specifika rekommendationer om hur man effektivare kan använda offentliga medel för att förbättra sjukvårdens kvalité och säkerställa en finansiell hållbarhet av sjukvårdssystem. "Det är svårt att få en uppfattning om vad som kommer ut av de insatta pengarna i hälsosystemen", det menar Pat Cox, Europaparlamentets förra ordförande och nuvarande medlem i rapportens styrkommitté. Han tillägger också att "frågan inte handlar så mycket om ökade kostnader till följd av en åldrande befolkning utan om behovet för staten att klokt investera tillgängliga resurser". De fyra rekommendationer som presenterades förra veckan var; att öka konkurrensen i hälsosystems utförande för att nå en mer resultatorienterad sjukvård och ökat ansvar, skapa incitament för att konsumera klokt och producera effektivt, öka tillgången av hälsoinformation för patienter samt att belöna innovation och reformera utvärderingar av sjukvårdsteknologi (health-technology assessment) för att uppnå bättre effektivisering. Rapporten kommer att publiceras på en konferens i Helsinki i februari 2007.

Läs mer här.

Under ett tal som utgjorde startpunkten för firandet av 20-årsdagen för det europeiska studentutbytesprogrammet Erasmus i Bryssel på torsdagen sa Kommissionens ordförande José Manuel Barroso att man kan se Erasmus som en moderniserande drivkraft för det europeiska högskolesystemet vars roll ytterligare bör förstärkas. Samtidigt visar siffror att Erasmus-stipendiet är alldeles för lågt för att många studenter från mindre gynnsamma ekonomiska bakgrunder ska kunna delta i programmet.

Under samma invigningstal betonade Jan Figel, EU-kommissionären för utbildning, att Kommissionen nu uppmanar EU: s medlemsländer att öka sitt stöd för Erasmus genom att öppna upp programmet för ännu fler studenter, speciellt för dem från mindre gynnsamma hemmaförhållanden. Från EU: s sida förväntar han sig en ökning av finansieringen från dagens 35 euro per vecka till 55 euro under nästkommande år.

Erasmusprogrammet startade år 1987 med endast 3244 deltagande studenter.

År 2005 studerade 144 000 studenteter genom Erasmusprogrammet, nästan 1 procent av Europas totala studentpopulation.

Läs mer

Läs Kommissionens pressmeddelande här

Någon gång i livet drabbas en av fyra européer av problem med den mentala hälsan, det gör frågan till en av de största utmaningarna för EU inom folkhälsa. Även de ekonomiska kostnaderna är betydande då de representerar 3, 4 procent av EU: s sammanlagda BNP.

Tisdagen den 5 december kom den sammanfattande rapporten från Kommissionen som bygger på grönboken "Improving the Mental Health of the Population: Towards a Strategy on Mental Health for the EU", ett diskussionsunderlag som publicerades i september 2005. Då satte grönboken igång en stor debatt bland de intressenter som deltog i konsultationen och nu kommer alltså resultaten. I rapporten betonas vikten av att EU har en strategi för mental hälsa och att den tas i beaktande när EU sätter upp strategiska mål för välfärd, solidaritet, social rättvisa och livskvalitet för EU: s medborgare. I rapporten framkommer också att de tillfrågade välkomnar grönboken och att en majoritet står bakom utvecklingen av en bred EU-strategi för mental hälsa. De ger även rådet att fokusera på preventiva åtgärder för att motverka mental ohälsa, så väl som på att förbättra situationen för dem som redan har mentala problem genom att försöka reducera stigmatisering och diskriminering.

Nästa steg bli nu att Kommissionen någon gång under våren 2007 kommer anta ett meddelande som utmålar EU: s strategi för mental hälsa.

Läs mer

Läs Kommissionens pressmeddelande här

Näringsbrist, speciellt hos gamla människor är ett stort problem i EU, men som inte alls har uppmärksammats i samma utsträckning som fetma. Under konferensen "From Malnutrition to Wellnutrition" den 22 november diskuterade intressenter från runt om i Europa hur frågan om näringsbrist ska placeras högre upp på EU: s agenda. Deltagarna definierade bland annat vad som kan göras för att förbättra medvetenheten om problemet, speciellt på äldreboenden och sjukhus i EU: s medlemsländer. "En brittisk studie visar på att näringsbrist kostar Storbritannien 10,5 miljarder euro per år. Om vi drar ut dessa siffror till att gälla hela Europa blir de årliga kostnaderna ungefär 60 miljarder euro, bara i EU", sade Jean-Pierre Baeyens, ordförande för European Nutrition for Health Alliance (ENHA). Han tillade också att hälsokostnaderna i EU kunde skäras ner med 20 % om bara frågan med näringsbrist kunde lösas och hoppas nu att EU:s hälsokommissionär Kyprianou kommer att ta fram en grönbok (diskussionsunderlag) om näringsbrist för att frågan ska förbättra sin ställning på EU: s agenda.

Läs mer

Kommissionen har inbjudit till en offentlig debatt kring frågan huruvida EU behöver förtydliga termen arbetare i nya lagar, detta då en allt tydligare tendens kan märkas av att människor jobbar utanför så kallade standardkontrakt.

I den grönbok som nu i dagarna presenteras av EU: s kommissionär för sysselsättning och socialpolitik Vladimir Spidla, påpekas att frilans- och projektanställningarna i EU årligen ökar med 4 procent till att år 2005 ha utgjort 40 % av anställningsformerna. Sedan år 2000 har fler deltids än heltidsjobb skapats, speciellt gäller det kvinnorna på arbetsmarknaden. En annan tendens är att människor i allt större utsträckning är "självanställda", speciellt inom områden som jordbruk, försäljning, bygg och service.  Även om kommissionen i denna grönbok lyfter fram att sådana jobb kan ses som en språngbräda för människor att komma in på arbetsmarknaden betonas också att det finns en risk att en del av arbetsstyrkan fastnar i underbetalda jobb och korttidsanställningar.

Därför riktar nu EU en fråga till medlemsländer, arbetsgivare och fackförbund huruvida EU bör ta fram regler för att undvika dessa tendenser och för att bättre skydda dem som arbetar under sådana former.

Läs mer

FSA (The UK Food Standards Agency) har utarbetat ett sorts märkningssystem för att snabbt känna igen hälsosam mat baserat på trafikljusens tre färger. Dessa ska användas för att visa på hur mycket av salt, socker och fett maten innehåller. Förslaget med "trafikljusen" är en del av den bredare diskussionen av en större enhetlighet kring matmärkning i EU och en del av den brittiska regeringens så kallade vitbok, ett initiativ för att förenkla för konsumenten att göra mer hälsosamma val. Märkningssystemet - där rött kommer stå för höga halter, orange för medelhöga och grönt för låga - skulle vara frivilligt, men FSA hoppas att förslaget kommer att tas i bruk av matindustrin i stort. Flera multinationella representanter från matindustrin, som Kraft, Nestlé och Kellogs har dock motsagt sig förslaget med trafikljusen och ser hellre att det egna utarbetade systemet som är baserat på ett dagligt intag (GDA) börjar användas.

Läs mer

Europaparlamentet godkände den 15 november det omdiskuterade tjänstedirektivet efter flera års förhandlingar. Direktivet för tjänster som ska underlätta handeln mellan tjänster över gränserna har omarbetats flera gånger. Parlamentet röstade efter sin första läsning av kommissionens förslag i januari 2006 fram en ny text med omfattande ändringar, däribland undantaget av sociala tjänster, hälsotjänster, transporttjänster samt borttagandet av ursprungslandsprincipen. Rådet antog i juni 2006 en gemensam ståndpunkt som låg i linje med parlamentets krav. Parlamentets andra läsning och slutliga godkännande av det nya förslaget var ett vikigt steg och kan komma att innebära att direktivet träder i kraft i början av 2010. Direktivet väntas stimulera utförandet av tjänster i andra medlemsländer och därmed skapa 600,000 nya jobb i Europa.

Charlie Mc Creevy, kommissionären för den inre marknaden, var mycket nöjd med parlamentets ja till det nya direktivet, " vi har kommit överens om en lösning som är realistisk, praktisk och genomförbar. Det kommer att innebära en förenklad byråkrati, borttagandet av hinder och ökad rättslig säkerhet för företag och konsumenter. Företag kommer att kunna etableras och erbjuda tjänster utan hinder som stänger dem ute från marknaden. Konsumenter kommer att kunna åtnjuta större valfrihet, ökad konkurrens och lägre priser. Standards på arbetsplatsen kommer inte undermineras."

Härnäst väntas rådet innan årets slut göra sin andra och slutgiltiga läsning av direktivet vilket är det sista formella steget i lagstiftningsprocessen.

Läs mer här

Samt mer om tjänstedirektivet här 

Hälsokommissionären Markos Kypriano är nöjd med hur vissa företag arbetar i kampen mot fetma. Det framkom under en presskonferens förra veckan då kommissionären tackade ett flertal företagsledare inom stora mat- dryckes- och detaljhandelsföretag för deras jobb att tackla fetma inom ramen för EU: s plattform för diet, fysisk aktivitet och hälsa. Några exempel som framkom är Coca Cola som har beslutat att inte marknadsföra sin dryck för barn under 12 år och Mc Donalds som har beslutat att erbjuda näringsinformation på deras förpackningar i Europa. "Engagemangen utgör goda exempel på hur industrin, konkret och kontrollerbart, kan agera för att tackla fetma och övervikt. Vi hoppas de uppmuntrar andra att agera på samma sätt och att de nuvarande initiativen vidgas mer", sa Kypriano samtidigt som han tillade att om inte självreglering fungerar måste andra åtgärder vidtas, till exempel lagstiftning.  

Läs mer

EU: s arbetsmarknadsministrar lyckades inte komma överrens om ändringar i arbetstidsdirektivet under ministerrådets möte tisdagen den 7 november. Förhandlingarna strandade när det kom till frågan om det ska vara tillåtet med längre arbetsveckor än 48 timmar genom individuella avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare, så kallade opt-out. Fem länder blockerade det finska ordförandeskapets kompromissförslag som nu är det sjätte ordförandeskapet i raden att hantera arbetstidsfrågan. Hur det blir med fortsatta förhandlingar är ännu oklart, kommissionären för arbetsmarknadsfrågor Vladimir Spidla sade sig behöva några dagar för att överväga hur man ska gå vidare.

Läs mer här

Samt här

EU:s medlemsländer spenderar alltmer på sociala utgifter för områden som äldrevård, sjukvård, arbetslöshet och barmomsorg. Stora skillnader finns dock mellan länderna. Enligt nya siffror från Eurostat spenderades i genomsnitt bland EU:s 25 medlemsländer 28% av BNP på sociala utgifter. För Sverige, som har den högsta andelen av EU:s länder, är siffran på 33,5%. Om man istället räknar PPP (Purshasing Power Parities) hamnar Sverige på en andraplats efter Luxemburg. Bland de länder som ligger högst i listan för sociala utgifter märks även de länder med störst konkurrenskraft.

För att läsa hela rapporten Social Protection in the EU klicka här (pdf).

En rad pilotprojekt med det nya europeiska sjukförsäkringskortet runt om i Europa visar på positiva resultat, det sades vid slutkonferensen "Netc@rds for EHIC" som ägde rum måndagen den 30 oktober i Bryssel. Projektets samlade utvärdering visade att mer än 80 % av de sjukvårdsinstanser som har testat kortet kan tänka sig att även använda det på daglig basis, även användarna har visat sig mycket positivt inställda.

Sedan juni 2004 har medborgarna i EU: s länder försetts med ett gemensamt europeiskt sjukförsäkringskort (EHIC), som har intygat deras hälsoförsäkring vid eventuella sjukvårdsbehov utomlands. Hittills har 13 medlemsländer samt Norge och Rumänien börjat använda detta dokument, men allt fler är på väg att ansluta sig. Det nya elektroniska EHIC är tänkt att förenkla den fria rörelsen av människor i EU genom en integrering av sjukvård och sjukförsäkringar i de olika länderna och därmed förenkla procedurerna för sjukvårdspersonal, sjukvårdstagare och sjukförsäkringsgivare. På detta sätt ska en sjukvårdssökande utomlands direkt kunna få sin sjukförsäkring utvärderad i det land han/hon befinner sig i och därmed snabbas processen upp för täckningen av sjukvårdskostnaderna samtidigt som administrationen minskar.

Hittills har 86 olika så kallade servicepunkter använts runt om i Europa, men målet är nu att utöka dessa till 300. Den tekniska delen av projektet, det vill säga de tekniska lösningarna för själva plattformen, är ännu inte heller helt klara. Projektets underliggande princip om att ta tillvara på olika nationella miljöer samt deras olika teknologiska och organisatoriska lösningar innebär att samspelet mellan dessa ytterliggare måste förfinas, det gäller också för en del säkerhetsaspekter som måste förbättras, men går allt enligt planerna är visionen att sätta e-EHIC i fullt bruk från och med år 2010, sades det på konferensen.

Läs mer om e-EHIC på www.netcards-project.com

I ett meddelande som kommer presenteras för kommissionen tisdagen den 24 oktober 2006 lägger EU: s hälsokommissionär Markos Kyprianou fram en aktionsplan för att bekämpa alkoholismen bland ungdomar. Om kommissionen övertygas kommer planen löpa perioden 2007-2012. I EU är 7,5 % av den totala ohälsan och dödligheten alkoholrelaterad. För åldersgruppen 15-29 år är alkoholism den största dödsorsaken och här är andelen uppe i 10 % för kvinnor och 25 % för män. För att tackla detta problem fokuserar meddelandet speciellt på marknadsföring där ungdomar är en målgrupp, här kan nämnas sponsring av sportevangemang där uppmuntran till alkoholförtäring förekommer, men också höjning av skatten på alkohol, restriktioner för försäljning samt marknadsföring av populära alkoholsorter bland ungdomar som "alkoläsk" och alkoholhaltig glass. I meddelandet uppmanas även medlemsländerna att se över sina lagar på alkoholförsäljning, speciellt i de länder där minimiåldern för alkoholinköp ligger under 18 år. En annan huvudpunkt är införandet av nolltolerans vid bilkörning bland de yngsta bilförarna och därmed ett försök till att halvera trafikdödligheten från 50 000 döda år 2000 till 25 000 år 2010.

Innan kommissionen lägger fram konkreta förslag för vad som ska gälla för patienter som begär sjukvård i andra EU-länder vill man få in synpunkter från dem som berörs. Fram till 31 januari 2007 vill kommissionen få svar på frågor som exempelvis om det behövs mer lagstiftning för att garantera sjukvård över EU:s  gränser, vilken typ av lagstiftning som krävs, om EU bör gå in och stödja länderna på vissa områden genom speciella center samt hur det praktiskt ska gå till att skicka patienter mellan EU-länderna. Kommissionen vill ha synpunkter både från experter, myndigheter, sjukvårdspersonal och patienter.  EG-domstolen har sedan tidigare slagit fast att patienter har rätt till sjukvård utomlands och att de ska få ersättning för kostnaderna om behandlingen dröjer för länge eller inte finns i hemlandet. 

Läs mer här.

En åldrande befolkning och färre barnafödande kommer att medföra svåra följder för ekonomini framtiden. Kommissionen förutspår att Europas arbetsföra befolkning kommer att minska med 48 miljoner fram till år 2050, vilket kommer att få allvarliga konsekvenser på den ekonomiska tillväxten och EU: s offentliga medel om nuvarande politik inte förändras. För att tackla den demografiska utmaningen presenterade Vladimir Spidla, kommissionär för sysselsättning, sociala frågor och jämlika möjligheter, den 12 oktober ett meddelande som prioriterar fem handlingsområden: att uppnå balans mellan arbete och privatliv vilket bland annat sker genom att minska ojämlika möjligheter för medborgare med eller utan barn och erbjuda prisvärda tjänster med hög kvalitet inom barnomsorg; att främja sysselsättning genom fler jobb och längre arbetsliv, stimulera aktivt åldrande och tillämpning av principen om icke-diskriminering, främst på grund av ålder, på arbetsplatsen; att förbättra produktiviteten och konkurrensen bland arbetstagare; att ta emot och integrera migranter och slutligen, att säkra sunda offentliga medel  som garanterar socialt skydd och rättvisa mellan generationer.

Kommissionen planerar att skapa ett forum och samla regeringsexperter för att diskutera möjliga åtgärder och utbyta bästa möjliga metoder. Det första forumet kommer att äga rum den 30-31 oktober.  Vartannat år kommer kommissionen vidare att utföra en lägesrapport om hur unionen är förberedd för demografiska förändringar.

Läs mer här.

Tillgången på lättillgänglig läkemedelsinformation har debatterats i olika forum inom EU och det råder delade meningar om patienters säkerhet. Näringslivet framhåller att deras läkemedelsinformation måste ges direkt till patienterna medan representanter för läkare, patienter och sjuksköterskor varnar för att industrins involverande kan innebära att informationen omvandlas till reklam.

Som det är idag anser kommissionen att läkemedelsinformationen är ofullständig. Mycket information finns visserligen på nätet men svårigheter för patienter att värdera kvaliteten av den är problematiskt. Olika intressen gör det svårt att definiera ett bra legalt ramverk för att garantera kvaliteten på informationen av läkemedel och dess tillgänglighet, främst via internet, enligt kommissionen.

Arbetsgruppen för patientinformation som upprättats av kommissionen har beslutat att utveckla en "europeisk databas" för särskilda sjukdomar, exempelvis diabetes som är en vanlig sjukdom i EU.  

Den 20-21 september kommer en expertkonferens, "Hälsa inom alla policyområden", att äga rum, vilken utgör det finska EU-ordförandeskapets största händelse på hälsoområdet. Bakgrunden till konferensen är den finska hälsoministerns utkomna bok som visar på att målsättning inom hälsopolicy och andra EU-policys inte alltid stämmer överens, utan i vissa fall snarare står i konflikt med varandra. Boken presenterar bland annat möjligheter och uppnådda exempel på hälsoförbättringar genom hälsofrågors integrering i andra policyfrågor, till exempel utbildning, jordbruk och arbetsfrågor.

"Effektivt och systematiskt agerande, genom att använda alla möjliga åtgärder inom alla policyområden, för att förbättra folkhälsan, är en öppning för en ny fas av offentlig hälsa", säger hälsoministern Liisa Hyssälä i bokens förord.

Läs mer här.

I går presenterade Kommissionen resultaten av den offentliga konsultation med 260 intressenter om hälsosam diet och fysisk aktivitet som har förts sedan december 2005. Då presenterade Kommissionen en grönbok, det vill säga de första idéerna kring hur det omfattande problemet med fetma i EU kan angripas, speciellt bland barn och ungdomar. Det till följd av att 50 procent av de vuxna EU-medborgarna lider av stark fetma eller är överviktiga. EU har därför uppmanats att utveckla enkla och flexibla riktlinjer för matvanor. Resultatet av dialogen visar på en vilja att agera på många olika plan och inom flera olika sektorer. Bland annat förespråkas en mer balanserad diet, där innehållsmärkning av matvaror är en viktig fråga. En annan prioriterad fråga är kvalitet och tillgång till fysisk aktivitet samt riktlinjer kring mat på skola och arbetsplats. Under första halvåret av 2007 kommer Kommissionen att publicera ett meddelande, vilket kan innebära ett lagförslag om hälsosam diet och fysisk aktivitet.

Läs mer

Kommissionen kommer att se över reglerna för ersättning av vård som sker i ett annat EU-medlemsland än i det land där patienten är skriven. Den så kallade patientrörligheten har ökat under senare år och flera domar i EG-domstolen har lett till att kommissionen nu planerar att se över situationen. Patientrörligheten berör både socialförsäkringssystemen som är en nationell angelägenhet samt friheten att producera tjänster och fri rörlighet, vilket är en EU-angelägenhet (en patient har rätt att få sin planerade vård utomlands (E112) ersatt av sitt hemlands sjukvårdssystem om patienten får vänta längre än nödvändigt på att få vård. Vårdköer i sig innebär inte att en patient kan söka vård i ett annat land men dessa köer får ej överstiga en rimlig tid). Kommissionen ämnar nu försöka lösa denna kniviga fråga om lagtolkning mellan fri rörlighet för patienter och medlemsländers ansvar för offentliga finanser. Tolkningen av lagstiftningen på området ligger för tillfället hos EG-domstolen vilket skapar en stor osäkerhet för medlemsländerna. Exkluderingen av sjukvården från tjänstedirektivet har heller inte löst frågan. Kommissionen vill därför skapa specifika regler för detta område för att underlätta lagtolkning och planering. Ett meddelande (förslag på lag) kommer att presenteras och kommissionen har därför lanserat en konsultation (remiss) för att få input till den kommande lagen.

Europeiska kommissionen har antagit ett beslut som kräver kontroll av importerat långkornigt ris från USA. Detta för att säkerställa att det inte innehåller otillåtna genetiskt modifierade rissorter. Beslutet har tagits mot bakgrund av ett uttalande från amerikanska myndigheter om att otillåtet genmodifierat ris har hittats vid prov på den amerikanska marknaden.

Enligt Markos Kyprianou, kommissionsledamot för hälsa och konsumentskydd "har EU strikt lagstiftning som säkerställer att alla genetiskt modifierade produkter som införs på den europeiska marknaden har genomgått fullständiga certifieringsprocedurer baserade på vetenskapliga bedömningar".

Läs mer

Den första gemensamma gränspatrullen har nu lanserats av EU med syfte att stoppa illigala flyktingar från Afrika att komma till Kanarieöarna. Enligt kommissionären för Rättvisa, frihet och säkerhets-frågor, Franco Frattini, kommer denna styrka att erbjuda en humanitär hjälp. Gränspatrullen kommer enligt Frattini att rädda liv till sjös, minska illigal immigration och traficking. Uppdraget på Kanarieöarna väntas pågå i nio veckor och genomförs med stöd av Spanien, Malta, Italien, Portugal och Finland.

Igår måndagen den 26 juni gick kommissionens konsultation om droger ut  till medlemsstaterna och regionala aktörer. Syftet med konsultationen är att ta ett steg närmare i dialogen och att lyfta fram prioriterade områden inom droger och få in detta i den drogförebyggande policy-processen, enligt färdplanen 2005-2008. 

Sista inlämningsdatum: 30 september 2006

För att komma till grönboken

Kommissionens hemsida

För att se kommissionens pressrelease

Ett av målen med portalen är att få människor att känna sig ansvariga och att förbättra hälsan. Portalen kommer att förses med all tänkbar hälsoinformation, 47 olika ämnen är indelade i sex tematiska grupper.

- "My health - handikappfrågor, barn och ungdom etc
- "My lifestyle" nutrition, droger, tobak, sport och reseråd
- "My environment" - i hemmet, trafiksäkerhet och konsumtionsrättigheter etc
- "Care for me" - långsiktigt vårdande, försäkringar, rörlighet, mediciner
- "Hälsa i EU" - forskning, indikatorer och statistik.

Till portalen >> (Öppnar i nytt webbläsarfönster)