NYHETER - Miljö

Utveckling, möjligheter och svårigheter - idéer och visioner.

Seminariet tar sin utgångspunkt i den förväntade utvecklingen som beskrivs i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010 och de utmaningar och möjligheter som en tätare bebyggd region står inför.

Se inbjudan

Den 18 oktober antog kommissionen en rad initiativ för att göra godstransporterna i unionen mer effektiva och hållbara. I åtgärdspaketet ingår bland annat förslag om logistik, om ett järnvägsnät för främst godstransporter och om europeiska hamnar. Med dessa åtgärder vill kommissionen främja förnyelsen av teknik och praxis inom infrastrukturen, utveckla transportsätten, förbättra godstrafiken och främja införandet av transportkedjor.

Godstransporterna är viktiga för EU-ekonomins konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. Under perioden 2000-2020 beräknas godstransporternas volym öka med 50 % i Europa och det behövs därför effektiva och hållabara lösningar. 

Läs mer här.

Kommissionär Andris Piebalgs, ansvarig för energipolitik, träffade den ryske energiministern Victor Christenko i Bryssel den 16 oktober. De två diskuterade den senaste utvecklingen på energimarknaden samt hur man kan öka energieffektiviteten och hur EU: s senaste energipaket kan komma att påverka infrastrukturen.

EU har hållit regelbundna energiöverläggningar med Ryssland sedan år 2000 och det är viktigt med ett gott samarbete, inte minst med tanke på att Ryssland står för 25 % av EU: s olje- och gasförsörjning.

"Ryssland och EU är strategiska partner, och att det ligger i båda partners intresse att förstärka relationen", sa kommissionär Piebalgs.

Läs mer här.

Energidialogen EU-Ryssland.

Kommissionen antog idag ett meddelande som skildrar dess vision av en integrerad havspolitik för EU och innehåller en detaljerad handlingsplan som stakar ut ett ambitiöst arbetsprogram för de kommande åren. Vetenskapliga upptäckter, enorm teknisk utveckling, globalisering, klimatförändringar och havsföroreningar håller i snabb takt på att ändra EU: s förhållande till haven och oceanerna med alla de möjligheter och utmaningar som detta innebär. En integrerad havspolitik kommer att göra det möjligt för unionen att ta sig an dessa utmaningar.

I meddelandet och den åtföljande handlingsplanen anges flera konkreta åtgärder som ska vidtas under den nuvarande kommissionens mandatperiod.

• Ett europeiskt område för sjötransporter utan hinder
• En europeisk strategi för havsforskning
• Nationella integrerade havsstrategier som utvecklas av medlemsstaterna
• Ett europeiskt nätverk för övervakning av havet
• En färdplan för fysisk planering i kust- och havsområden per medlemsstat
• Undanröjande av piratfiske och destruktiv bottentrålning i fria havet
• Ett europeiskt nätverk av havskluster
• En översyn över EU:s undantag från arbetsrätten för sjöfarts- och fiskesektorerna
• Ett europeiskt nätverk för havsobservation och -data
• En strategi för att mildra klimatförändringarnas inverkan på kustområden

Läs mer här.

Klimatförändringar är i fokus den här veckan i Europaparlamentet. På måndag och tisdag möts över 200 Europaparlamentsledamöter och nationella parlamentariker i Bryssel för att diskutera hantering av klimatförändring.

På onsdag kommer utvecklingsutskottet och utskottet för klimatförändringar att diskutera problemets omfattning och vad EU kan göra med experter från Afrika och internationella organisationer.

På torsdag kommer utskottet att ha en diskussion som är en förberedelse inför det stora internationella klimatmöte som äger rum i Indonesien i början av december.

På fredag morgon besöker Europaparlamentets talman Hans-Gert Pöttering "Huset för förnybar energi" i Bryssel.

Läs mer här.

En ny EU lagstiftning som syftar till att den gröna energin står för 20 procent av EU: s totala energikonsumtion dröjer. Lagstiftningen angående användningen av förnybar energi som skulle läggas fram under det tredje kvartalet är inte färdig förrän i december. Enligt kommissionär Piebalgs är alla EU medlemsstater försiktiga när de talar om sin potential.

Direktivet som innehåller tre kapitel, ett om biobränsle, ett om värmning och kylning och ett om förnybar elektricitet ska detaljerat visa hur man upphöjer den gröna energin från den aktuella 6 procents nivån till 20 procent på den totala energikonsumtionen till år 2020.

Läs mer här.

Den här veckan är det energifrågor på Europaparlamentets dagordning. Debatterna kommer att hållas utifrån två initiativbetänkande. Den ena om en färdplan för förnybar energi i Europa. Hur skall EU uppnå målet att 20 procent av energikonsumtionen senast 2020 ska utgöras av förnybar energi? Det andra betänkandet handlar om en gemensam europeisk utrikespolitik för energi och har som syfte att långsiktigt skapa en verklig europeisk utrikespolitik på energiområdet.

Europaparlamentet debatter detta i Strasbourg den 26 september och debatterna går följa direkt på EP Live.

Läs mer här.

EU-kommissionen antar ett lagstiftningspaket för att undanröja konkurrenshinder inom el- och gassektorn.

Med syftet till att EU: s konsumenter ska själva kunna välja sin energileverantör, har kommissionen beslutat att sätta kraft bakom orden om en marknad för energi.

Enligt kommissionen finns det stor risk för missbruk, om ett företag kontrollerar både energiproduktionen och energinäten. Kommissionen vill att nya företag ska etableras på marknaden för att öka konkurrensen och trygga energiförsörjningen vid eventuella energikriser.

Läs mer här.

EU-kommissionen investerar 50 miljoner euro i en fond med syfte att hjälpa u-länder att kämpa emot den globala uppvärmningen och uppmanar nu EU-länderna att också bidra.

De minst utvecklade länderna drabbas ofta hårdast av klimatförändringarnas effekter och den nya fonden som får 50 miljoner euro för åren 2008-2010, ska kunna användas vid katastrofer som torka eller översvämningar. Den ska också användas till att förebygga klimatkatastrofer.

Läs mer här.

Idag onsdag lägger EU-kommissionen fram ett förslag som ska leda till att energigiganterna inte längre ensamma får kontrollera näten i EU-länderna. Kommissionen anser att en inre marknad för energi är helt avgörande för att lösa övriga energifrågor. I detta första steg mot en gemensam energipolitik ingår därför fem förslag som skall öka konkurrensen inom energisektorn. Två handlar om att skapa en gemensam marknad för el, två handlar om detsamma för gas och det sista förslaget om att upprätta en europeisk byrå som övervakar och ser till att reglerna följs.

Tillsammans med två ytterligare förslag, bland annat satsningar på ny energiteknologi, som väntas senare i år ska arbetet resultera i en gemensam energipolitik för EU.

Läs mer här.

Under ett två dagar långt ministermöte i Berlin om klimatförändring och koldioxidutsläpp, kom det fram att det finns olika åsikter mellan i-länder och u-länder om klimatförändringarna. Syftet med mötet var att diskutera strategin för teknologisk samverkan mellan i-länderna och u-länderna före FN: s konferens om klimatförändringen som hålls mellan den 3 -14 december. Men enligt Gro Harlem Brundtland, f.d. norsk statsminister och nu en av FN: s sändebud i klimatförändringsfrågan finns en "djuprotad brist i förtroendet" mellan i- och u-länderna.

Vissa u-länder, framförallt Kina, vägrade att förbinda sig att minska koldioxidutsläppen och hävdar att i-länderna, av historiska skäl, har ett särskilt ansvar att bekämpa klimatförändringen.

Läs mer här.

Som ett bidrag till det pågående ministermötet i Berlin om klimatförändring och energi, publicerade International Energy Agency (IEA) den 10 september rapporten "Energy Use in the New Millennium".  Rapporten målar upp en dyster bild av medlemsländernas ansträngningar att kontrollera energikonsumtionen sedan 1990, som är referensårat för Kyoto protokollet. IEA konstaterar i rapporten att den slutliga energiförbrukningen har ökat med 14 % mellan år 1990 och 2004. Den växande energianvändningen har en direkt effekt på koldioxidutsläppen som därmed också ökade med 14 % under samma period.

Läs mer här.

EU:s målsättning att öka användandet av biobränsle som ett led i att minska utsläppen av växthusgaser har fått skarp kritik från "Organisation for Economic Cooperation and Development" (OECD).  Organisationen hävdar att statliga subventioner för biobränsle kan leda till att matpriserna får en plötslig uppgång samt att skogar och naturliga miljöer skadas medan dess verkan i kampen mot klimatförändringar kan komma att bli begränsade. OECD ifrågasätter starkt unionens överenskomna åtagande att säkerställa att 10 procent av transportbränslet skall vara biobränsle år 2020.

Läs mer här.

60 tons lastbilar kan bli tillåtna i fler länder än Sverige och Finland sedan Europaparlamentet röstade för en möjlighet att låta medlemsländerna ansöka om tillstånd för de stora "megaliners".

Flera ledamöter tvekar om de europeiska vägarna klarar de tungt lastade fordonen medan andra ledamöter ansåg att det är bättre för miljön om det kan gå färre lastbilar på vägarna - två istället för tre. EU-kommissionen lägger i höst en handlingsplan som innehåller planer på att utreda var flaskhalsarna i trafiken finns idag, hur godstrafiken på järnväg och på floder kan förbättras samt gemensam standard i Europa för de snabbt växande informationsteknologiska hjälpmedlen.  

Läs mer här

Med anledning de värmeböljor, skogsbränder och torkor som har drabbat flera medlemsstater under sommaren så har det portugisiska ordförandeskapet beslutat att kalla samman EU:s miljöministrar för ett möte. Ministrarna kommer att analysera dagens situation och diskutera problemen med vattenbrist och torka. Förhoppningen är att man ska kunna skapa en europeisk strategi med institutionella, finansiella och tekniska instrument för att kunna lösa problemen.

Läs mer här.

För närvarande pågår internationella förhandlingar om klimatförändringarna i Wien, Österrike. I samband med detta har USA:s förhandlare Harlan Watson konstaterat att USA och EU i stort sett är överens om vad som bör göras och att de båda parterna kommer närmare varandra hela tiden. Watson har dock inte kunnat meddela exakt hur mycket USA kommer att skära ner på sina koldioxidutsläpp, något som har kritiserats bl.a. av WWF. Dess representant Hans Verolme menade i en kommentar att Europa har ett genuint engagemang i frågan och att det skulle vara bra om USA visade det samma. USA är i dagsläget världens största förorenare, följt av Kina på en andraplats.

Läs mer här.

Vad behövs åtgärdas i Europa för att åtgärda och komma till rätta med torka och brist på vatten? Det är något som kommissionen har tittat på och presenterat i ett meddelande i juli 2007. Meddelandet presenterar några första steg för att åtgärda problemen på Europeisk, nationell och regional nivå. Bland annat lyfter man frågan om implementering av vattendirektivet, att ha ett korrekt pris på vatten, användandet av mark, den outnyttjade potentialen att spara vatten och ytterligare kunskapsutveckling.

Läs mer här.

I kampen mot koldioxidutsläpp har bilindustrin ofta nämnts som en av de aktörer som bidrar mest till utsläppen. Särskilt den tyska bilindustrin har fått kritik. Günther Verheugen, EU:s kommissionär med ansvar för industri och näringsliv, försvarar dock den tyska bilindustrin och menar att den inte är den aktör som bör göra de största uppoffringarna för att minska koldioxidutsläppen. Han menar att även mindre billtillverkare måste ta sitt ansvar för miljön då tröskeln inte kan vara den samma för alla.

Den tyska bilindustrin arbetar nu intensivt för att påverka kommissionen och få till en lösning med viktbaserade utsläppsrätter (läs mer här), något som skulle vara fördelaktigt för den tyska bilindustrin. Franska och italienska biltillverkare, som generellt tillverkar mer bränslesnåla bilar, menar å sin sida att samma utsläppsregler bör gälla för alla bilar - oavsett storlek.

Läs mer här.

Europeiska kommissionen undersöker möjligheten att införa ett system för handel med utsläppsrätter för bilproducenter. Enligt detta system skulle mängden koldioxid som en bil får släppa ut bestämmas av dess vikt. Tillverkare som inte rättar sig efter dessa tröskelvärden  skulle tvingas betala pengar till de som producerar miljövänligare bilar. Kommissionens planer för bilindustrin följer på ett tillkännagivande från februari om att alla bilar från 2012 ska ha en gräns på i genomsnitt 130 gram per kilometer i koldioxidutsläpp.

Läs mer här.

Europaparlamentets socialistgrupp har presenterat rekommendationer för att stärka kampen mot terrorism på EU-nivån. Dokumentet som kallas "Kampen mot terrorism: säkerhet med garantier för medborgarnas rättigheter" berör tre politikområden:

- säkerhet och rättvisa, med skydd av mänskliga rättigheter,

- EU: utrikespolitik och terroristhotet samt

- Förebyggande strategier, inriktade på social integration och dialog.

Bland de 25 specifika policyrekommendationerna finns förbättrat polissamarbete, med en signifikant uppgradering av Europols roll, och större inflytande för EU:s samordnare mot terrorism.

Läs mer här.

En rapport från Europeiska kommissionens egna vetenskapliga forskningstjänst, JRC (Joint Research Centre), visar att den genomsnittliga elkonsumtionen i EU ökar. Trots att EU och medlemsstaterna har vidtagit flertalet åtgärder för att dra ner på konsumtionen så menar JRC att siffran ökat med 10,8 procent. JRC:s rapport visar även att ett genomsnittligt hushåll i EU skulle kunna minimera sin elkonsumtion med ca 800 kilowattimmar per år om medlemsstaterna kunde uppmuntra användning av energisparande lampor mer aktivt.

Läs mer här.

JRC:s hemsida finns här.

Klimatpolitiken måste vara tydlig och transparent om den skall resultera i iprivata investeringar vilka i sin tur skapar fler arbetstillfällen. Enligt en ny studie som presenterades den 9 juli, är det en tydlig länk mellan klimatförändingar och sysselsättning. Området är dock inte tillräckligt utvärderat. Rapporten tar upp bland annat på vilket sätt, även små, klimatförändringar har för påverkan på sysselsättningen och ekonomisk aktivitet. Rekommendationer för farmtida agerande presenteras också.

Läs mer här.

Kommissionen välkomnar kommuner och landsting att inkomma med synpunkter på klimatförändringar. Den 3 juli lanserade kommissionen officiellt en bred debatt på området om anpassning till klimatförändringarna i Europa genom att presentera grönboken "Adapting to climate change in Europe". Klimatförändringarna innebär två utmaningar. För det första måste regionerna i EU minska utsläppen av växthusgaser för att förhindra ytterligare påverkan. För det andra måste regionerna anpassa sig till de förändringar som kommer att ske framöver. Det är denna punkt som grönboken fokuserar på. Syftet med denna grönbok är att titta på och debattera de åtgärder som länder, regioner, kommuner, städer etc kan göra för att anpassa samhället till de klimatförändringar som har börjat ske. Dokumentet ämnar även se på vilket sätt EU kan bistå för att bidra till underlätta detta. Kommissionen presenterar totalt 28 frågor i grönboken om man önskar svar på i det webbaserade samrådet. Sista svarsdatum för samrådet är den 30 november 2007. Innan dess kommer kommissionen att genomföra olika workshops. Den som gäller norra Europa och Österjön kommer att ske i Helsingfors under hösten 2007.

Mer information finns här.

Den 28 juni träffades medlemsländernas ministrar för miljöfrågor för att diskutera bland annat det föreslagna avfallsdirektivet. Förslaget har sedan tidigare behandlas av parlamentet men nu var det medlemsländernas tur att behandla texten. Förhandlingarna mellan länderna var tuffa men man lyckades komma fram till ett enhälligt beslut. En av huvudfrågorna gällde förbränning av avfall. Danmark och Frankrike hade planerat att blocka frågan om förbränning och handel med avfall, på grund av en stark ökning av avfallsexport från Tyskland. Men miljörådet enades om att de enskilda länderna kan införa begränsningar för import av avfall i de fall där det får konsekvenser på den egna avfallshanteringen (att det nationella avfallet går till deponi istället för förbränning). Medlemsländerna röstade även för förslaget att vissa kommunala avfallsförbränningar kan räknas som energiåtervinning (uträknat enligt en viss formula) vilket innebär att medlemsländerna går emot parlamentets röstning där man menar att förbränning skall räknas av bortskaffande av avfall. Ministrarna enades även om att behålla den föreslagna "avfallshierarkin" men att den skall användas på ett flexibelt sätt. Definitionen av återvinning gjordes bredare så att medlemsländerna skall ha lättare att nå sina återvinningsmål, något som parlamentet är starkt kritiska till. Direktivförslaget kommer när den officiella publiceringen är klar att gå in i andrabehandlingen då parlamentet får möjlighet att tycka till om rådets ändringsförslag. Denna process väntas ske under senhösten.

Imorgon den 28 juni möts EU:s miljöministrar (Sverige representerat av miljöminister Andreas Carlgren) i Luxemburg för att bl.a. diskutera kvicksilverfrågor, översynen av det nya avfallsdirektivet, s.k. biosäkerhet, biologisk mångfald, vattenkvalitet, kolidioxidutsläpp och genmanipulerade grödor.

Diskussionerna förväntas bli långa och komplicerade. Bl.a. ska ministrarna ta ställning till frågan om vilka faciliteter som ska godkännas för förbränning av importerat avfall, huruvida förbudet för export av kvicksilver även ska omfatta produkter med spår av kvicksilver samt vilken som är den acceptabla nivån för gifter i ytvatten. Ministrarna förväntas även ta ett beslut vad gäller handel av genmodifierade grödor samt besluta om prioriteringar på området inför 2008.

Läs mer här.

EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, besökte nyligen Grönland för att personligen bevittna klimatförändringarnas konsekvenser. Barroso menade att situationen är "dramatisk" och att EU därför behöver göra ännu mer för att bekämpa klimatförändringarna. Barroso tillade också att han hoppas att det FN-organiserade miljötoppmötet i Bali (i december i år) kan leda till ett nytt internationellt fördrag som kan ersätta Kyotoprotokollet (som går ut 2012).

Kommissionen kommer på fredag att publicera ett nytt grönpapper med titeln "Adapting to Climate Change in Europe - Options for EU Action".

Läs mer här.

EU och USA ska arbeta gemensamt för att göra flygtrafiken mer miljövänlig. Detta ska göras genom att samla och förena forskningspengar för detta ändamål samt genom att förena EU:s respektive USA:s kontrollsystem för flygtrafik. Projektet annonserades den 18 juni av EU:s kommissionär med ansvar för transportfrågor, Jacques Barrot, och chefen för den amerikanska motsvarigheten till det amerikanska luftfartsverket, Marion Blakely.  

Blakely menade i en kommentar att detta initiativ kan reducera kolidioxidutsläppen med så mycket som en miljon ton årligen. Barrot betonade dock att detta endast är en del av EU:s ambitiösa strategi för att få bukt med flygtrafikens koldioxidutsläpp. EU vill få även flygtrafiken att inkluderas i systemet med handel av utsläppsrätter, något som även skulle drabba amerikanska flyg och som USA i dagsläget hävdar är olagligt.

Läs mer här.

EU:s nya lagstiftning inom kemikalieområdet, REACH, träder formellt i kraft den 1 juni. Olika typer av lagstiftning ersätts då med ett system  - REACH (Registration, Evaluation and the Authorisation of Chemicals) - som kommer att införas över flera år. Genom lagen kommer företag att tvingas visa att tusentals kemikalier som de använder i olika produkter är säkra. Detta kommer inbegripa ett antal kemikalier som inte tidigare genomgått någon säkerhetsprövning. Den slutliga överenskommelsen om avtalet, som nåddes av Europaparlamentet i december, kom efter åratal av strider mellan företag och miljögrupper.

Läs mer.

Denna vecka sammanträder Europaparlamentet i Strasbourg. Veckans session inleddes med att parlamentets ordförande Hans-Gert Pöttering meddelande att en deklarationen om en grön vätebaserad ekonomi och en tredje industriell revolution i Europa hade gått igenom. Deklarationen handlar om Europas framtida energi och miljöpolitik och lyfter fram en rad nyckelfaktorer där förändring måste ske. I deklarationen uppmuntras partnerskap med aktiva regioner och städer. Deklarationen ska nu överlämnas till kommissionen och medlemsstaterna.


Läs mer här.

I Europaparlamentet har en temporär kommitté nyligen tillsatts med ansvar för klimatfrågan. Tanken är bl.a. att kommittén ska koordinera parlamentets något skiftande ståndpunkter i klimatfrågan.

Kommissionären med ansvar för miljöfrågor, Stavros Dimas, välkomnade initiativet och menade i en kommentar att han ser fram emot att få arbeta med kommittén för att tillsammans bekämpa klimatförändringarna. Han tillade också att han hoppas på framgång vad gäller arbetet med att få till stånd internationella förhandlingar om en ny global överenskommelse i klimatfrågan. Denna skulle i så fall äga rum vid en FN-konferens i december och parlamentets klimatkommitté skulle kunna spela en viktig roll inför dessa kommande förhandlingar, menade Dimas.

Läs mer här.

Kommissionen deklarerade nyligen att man avser lagstifta, i slutet av året, för att begränsa den europeiska sjöfartens koldioxidutsläpp. Detta ska göras genom att inkludera sjöfarten i ETS-systemet (Emission Trading Scheme), EU:s viktigaste verktyg för att begränsa koldioxidutsläpp. Sjöfarten anses allmänt svara för dubbelt så mycket koldioxidutsläpp som flyget och de kan komma att öka med 75 procent inom 15-20 års tid om ingenting görs. Sjöfarten har hittills heller, till skillnad från flyget, inte behövt begränsa sina kolidioxidutsläpp då varken Kyotoprotokollet eller någon europeisk lagstiftning har tvingat den till det.

Läs mer här.

EU:s kommissionär för miljöfrågor, Stavros Dimas, öppnade i måndags en FN-organiserad konferens i Bryssel om klimatfrågan. Dimas deklarerade att det nu endast är EU som kan lösa de problem som uppstått i och med att USA och Australien ännu inte har ratificerat det s.k. Kyotoprotokollet. Samtidigt kritiserade Dimas USA och Australien för just detta och menade att han "inte kunde förstå varför Australien inte ratificerat Kyotoprotokollet" då ca 80 % av befolkningen, enligt Dimas, var för en ratificering.

Siffror från EU-kommissionen visade samtidigt att EU:s totala koldioxidutsläpp ökade med 1-1,5 % under förra året. Dimas menade dock att unionen är på mycket god väg att uppnå de mål som satts upp i Kyotoprotokollet.

Läs mer här.

EU-kommissionen antog igår ett grönpapper om hur marknadsekonomiska instrument kan användas för att uppnå de ambitiösa miljö- och energimål som unionen har satt upp. Initiativet kommer från kommissionärerna för miljö respektive skattefrågor, Stavros Dimas och László Kovács, och syftar till att få till stånd en bred allmän debatt om hur beskattning, handel med utsläppsrätter och liknande instrument kan användas för uppnå de mål som kommissionen satt upp på miljö- och energiområdet.

Rapporten konstaterar att fler marknadsekonomiska instrument bör användas för att tackla miljö- och energiproblem och man föreslår en rad olika områden där marknadsekonomiska instrument kan användas. Bl.a. nämns energianvändning, transporters påverkan på miljön, vattenfrågor, avfallsfrågor, minskandet av luftföroreningar samt bevarandet av biologisk mångfald.

Läs mer här.

EU-kommissionen presenterade igår en rapport om hur medlemsstaterna hittills har implementerat ramverksdirektivet om vatten. Direktivet syftar till att vattnet i unionens alla floder, sjöar och övriga vattenansamlingar ska hålla god kvalitet senast 2015. Resultaten i rapporten är varierande och det är tydligt att flera medlemsstater måste göra mer på området. Kommissionen är trots detta positiv och menar att målen kan uppnås innan 2015. För att underlätta detta har man nu lanserat ett projekt kallat "Water Information System for Europe", en nätportal som utvecklats tillsammans med Europeiska miljöbyrån och som samlar vattendata från hela EU.

Mer information finns här.

Europeiska miljöbyråns hemsida finns här och portalen "Water Information System for Europe" (WISE) finns här.

En klar prioriteringsordning för olika sorters hantering av avfall önskas i det nya direktivet om avfall av Europaparlamentet. Den 13 februari röstade man om det av kommissionen föreslagna direktivet om avfall. Parlamentet anser att kommissionens föreslag om produkternas livscykel är för teoretisk och föredrar en prioritetsordning som baseras på fem kriterier utifrån hur miljövänlig metoden är. Parlamentet vill även minska deponering och förbränning av avfall där man efter en diskussion kom fram till att man inte skall betrakta förbränning som återvinning utan som bortskaffningsförfarande. Man yrkar även på bindande mål med stabilisering av avfallsproduktionen senast år 2012 samt minskad mängd till år 2020. Parlamentet vill även föra in principen om "förorenaren betalar" i direktivet, inträtta ett samrådsforum för avfallshantering, att farligt avfall skall kunna spåras och kontrolleras från produktion till slutlig destination samt ett flertal andra bestämmelser. Parlamentets skärpning av direktivet kommer troligtvis leda till förlikningar med rådet, så medlemsländerna önskar mindre strikta bestämmelser.

Kommissionen lyckades igår enas om ett förslag för att begränsa bilars koldioxidutsläpp. Miljökommissionär Stavros Dimas och näringsliv- och industrikommissionär Günther Verheughen var tidigare oense om hur man borde gå till väga. Dimas ville inför strikta, tvingande åtgärder för den europeiska bilindustrin vad gäller bilarnas koldioxidutsläpp, medan Verheughen menade att detta skulle slå alltför hårt mot bilindustrin och därför, i slutändan, äventyra jobben. Nu har man dock enats om ett förslag som innebär ett utsläppstak på 130 gram/km för alla nya bilar som produceras i eller importeras till EU fr.o.m. år 2012. Det är i dagsläget dock oklart vilket generaldirektorat som kommer att sjösätta förslaget - Dimas miljödirektorat eller Verheugens direktorat för näringsliv och industri.

I dagsläget ligger europeiska bilars koldioxidutsläpp på ca 160 gram/km.

Läs mer om förslaget här.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel uttryckte igår kritik mot vissa kommissionärers planer på att lagstifta för att begränsa bilars koldioxidutsläpp. Förslaget, som stöds av bl.a. miljökommissionär Dimas, energikommissionär Pielbags samt Kommissionens ordförande José Manuel Barroso, skulle innebära att alla bilar som görs eller tillverkas i EU i genomsnitt inte skulle få släppa ut mer än 120 gram koldioxid per kilometer. Detta är tänkt att vara uppfyllt senast 2012.

Merkel menar dock att det inte går att införa någon generell lagstiftning, utan att olika bilmodeller kräver olika utsläppsnivåer. Därmed ställer hon sig på näringsliv- och industrikommissionär Verheughens sida i frågan. Verheughen har tidigare uttryckt kritik mot de andra kommissionärernas förslag och menat att det skulle slå alltför hårt mot bilindustrin och sysselsättningen.

Läs mer här.

Energikommissionär Andris Pielbags menar att tvingande åtgärder för bilindustrin är nödvändiga för att begränsa koldioxidutsläppen från bilar. Han ställer sig därmed på miljökommissionär Stavros Dimas sida i frågan som tidigare uttryckt en önskan om lagstiftning för att göra bilar mer miljövänliga. Pielbags menar att bilindustrin endast tenderar att lansera energislukande bilar och att de därmed inte ser till samhällets behov i stort. Nästa vecka kommer att bli en temavecka i EU med fokus på just hållbar energi. Industrin, myndigheter och icke-statliga organisationer (s.k. NGO:s) kommer att delta och tillsammans diskutera hur man kan samarbeta bättre inom området.

Läs mer här.

Ett förslag från Kommissionen som ska göra bilar mer miljövänliga har försenats på grund av oenighet mellan två kommissionärer. Det är miljökommissionären Stavros Dimas och kommissionären för näringsliv och industri, Günther Verheughen, som inte kan enas om hur man bör gå till väga. Dimas vill införa tvingande riktmärken för de biltillverkare som ännu inte uppfyllt de informella krav för kolidioxidutsläpp som sattes upp av Kommissionen 2004. Verheughen menar å andra sidan att bilindustrin inte bör styras av obligatoriska riktmärken på detta område. Han menar att kostnaderna för EU:s ekonomi skulle bli för stora samt att den ekonomiska tillväxten och jobben genom detta riskerar att äventyras. Både Kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, och den tyske miljöministern Sigmar Gabriel tycks stå på miljökommissionär Dimas sida i frågan.

Läs mer här.

Den 20 december presenterade kommissionen ett förslag om att även flygtrafiken ska omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Enligt kommissionens förslag ska alla flygningar inom hela EU omfattas av systemet med utsläppsrätter från år 2011, och året därpå även flygningar till och från destinationer utanför unionen. Förslaget är en del i kommissionens arbete med att försöka bekämpa klimatförändringen genom att begränsa utsläppen av växthusgaser. I dag står flygtrafiken för cirka tre procent av de totala utsläppen i EU. Det stora problemet är att utsläppen ökar extremt snabbt - sedan 1990 har de ökat med nästan 90 procent. En person som tar flyget från London till New York tur och retur orsakar i stort sett samma utsläpp som den genomsnittlige EU-medborgaren gör för att värma upp sin bostad under ett helt år. Kommissionens mål är att utsläppen från flygtrafiken ska ha minskat med 183 miljoner ton år 2020, vilket innebär en minskning med 46 procent.

Läs mer här

Kommissionens förslag på ny kemikalielag från år 2003 har nu slutligen godkänts av Europaparlamentet den 13 december, det efter att Kommissionen, Rådet och Parlamentet nådde en kompromiss av förslaget i slutet på november. REACH (Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals) innebär att kemikalier som produceras och importeras i mer än ett ton per år och företag måste registreras. Det rör sig om ca 30 000 existerande kemikalier som lanserades på marknaden före 1981, varav 3000 anses vara särskilt farliga. Centralt i REACH är borttagandet av de farligaste substanserna mot säkrare alternativ om ett sådant finns till ett rimligt pris. Om inte måste företag utarbeta en plan som beskriver och motiverar att de inte går att ersätta dem med mindre farliga alternativ eller att de kommer att ersättas i ett senare skede.

Kommissionären för näringsliv och industri Günther Verheugen och miljökommissionären Stavros Dimas välkomnade parlamentets röstning samtidigt som de betonade svårigheten att nå en balans mellan att skydda hälsa och miljö och garantera industrins intressen, speciellt de för små- och medelstora företag. Nu väntas en formell omröstning av EU: s miljöministrar den 18 december innan lagen kan träda i kraft i juni 2007. Antagandet av lagen innebär också att en kemikaliemyndighet kommer att öppnas år 2008 med sin bas i Helsingfors.

Läs mer här.

Kommissionen föreslog på onsdagen att koldioxidutsläppen inom EU under perioden 2008-2012 ska minskas med minst 7 procent jämfört med år 2005. Samtidigt underkände kommissionen Sveriges och nio andra länders planer för utsläppsrätter vilka nu måste komma in med nya planer för att minska utsläppen ytterligare.  För Sverige innebär det att utsläppen av koldioxid sänks från 25,2 miljoner ton per år till högst 22,8 miljoner ton.

Systemet med utsläppsrättigheter syftar till att minska utsläppen av koldioxid som är en av växthusgaserna, så att EU-länderna kan leva upp till sina åtaganden enligt det internationella Kyotoprotokollet. Dessa rättigheter är begränsade vilket innebär att när alla är utdelade till företagen blir utsläppen 7 procent lägre jämför med år 2005. Företagen har möjlighet att köpa och sälja sina rättigheter, men inte att utvidga dem. En utsläppsrätt kostar idag 180 kr för ett ton koldioxid och ju mer utsläpp desto dyrare för företagen. "Dagens beslut signalerar starkt att Europa är starkt engagerat i att uppnå Kyotomålen och göra handeln med utsläppsrättigheter framgångsrikt i EU", sa miljökommissionären Stavros Dimas på onsdagen.


Läs mer här

Samt här

En snabb expansion av urbana områden i Europa orsakar många miljöproblem, det framkom i en rapport om städers utbredning (urban sprawl) gjord av den europeiska miljöbyrån, EEA. Europa är en av de mest urbaniserade kontinenter där ca 75 procent av befolkningen bor i städer. Utbredningen av städer återspeglar en förändrad livsstil och konsumtionsmönster snarare än en befolkningsökning, där ökad efterfråga på bostäder, mat, transport och turism kräver utökade landområden. Rapporten varnar även för socioekonomiska konsekvenser i form av ökad bostadssegregation och ökade ekonomiska klyftor. En stor bidragsgivare till den urbana utbredningen är enligt rapporten EU: s sammanhållnings- och strukturfonder. Nya medlemsländer borde därför erbjudas riktlinjer hur man kan undvika att EU-finansiering orsakar skador på miljön. Rapporten fastslår att problemet har ignorerats i Europa samt att EU behöver policys för att koordinera och kontrollera stadsplanering.

Läs mer här

Samt läs rapporten här

Europaparlamentet sände under sitt plenarmöte den 14 november i Strasbourg ut en klar signal till medlemsländer och EU-kommissionen att EU måste arbeta för en kraftfull maritim strategi för skydd av den marina miljön. Det är nödvändigt för att förebygga fortsatta förluster av biologisk mångfald eller skador på den marina miljön samt för att återuppbygga balansen i det marina ekosystemet. Parlamentet fastslog att kommissionens förslag om en gemensam strategi för den marina miljön är bristfällig, den saknar tillräckliga definitioner av "en god miljöstatus" och bindande åtgärder för medlemsstater, dessutom måste en god status uppnås inte senare än 2017 vilket är tidigare än kommissionens förslag.

Nödvändiga åtgärder för medlemsländerna att införa är garanterandet av skyddet och bevarandet av den marina miljön och dess återhämtning eller återuppbyggnad av funktion, process och struktur av biologisk mångfald och ekosystem. Medlemsländer inbjuds även att anta åtgärder för att förebygga och gradvis eliminera föroreningar så tillvida att de inte medför några stora konsekvenser eller risker på den marina biologiska mångfalden, marina ekosystem etc. Samtidigt måste aktiviteter i den marina miljön begränsas så att de anses vara hållbara och inte utmanar kommande generationers aktiviteter.

Parlamentet utökade även kommissionens omfång på strategi genom att lägga stor vikt vid de maritima regionernas roll, däribland Östersjön. Respektive medlemsland inom regionen måste uppnå en god miljöstatus genom utvecklandet och implementeringen av en definierad strategi och skyddsåtgärder samt införa lämpliga förvaltningsenheter inom regionen.

Den så kallade Stern-rapporten, uppkallad efter dess upphovsman den brittiske ekonomen John Stern, har debatterats hett i EU sedan dess publicering i förra veckan. I rapporten, som har beställts av den brittiska regeringen och som utreder den globala uppvärmningen och dess kostnader, uppmanas regeringarna att inte vänta med att agera, oavsett kostnaderna. Rapporten tecknar en mycket dyster bild av den globala utvecklingen på miljöområdet. Enligt ett framtidsscenario som presenteras kommer 40 procent av alla djur vara utdöda år 2050 och 200 miljoner människor tvingas bli så kallade klimatflyktingar. För att vända miljöutvecklingen i positiv riktning krävs en kostnad på cirka 1 procent av den globala BNP: n, men görs inte en insats nu för att minska utsläppen kan siffran stiga till 20 procent i framtiden, enligt rapporten. En av dem som uttryckte sin oro över resultaten var Kommissionens ordförande José Manuel Barroso som uppmanade till snabb handling på en internationell nivå. Det finns dock även de som kritiserar rapporten genom att ifrågasätta dess objektivitet och även att den målar upp en lite väl dyster bild av klimatutvecklingen.

Läs mer här

Samt här

EU håller just nu på att ta fram en lag som ska säkra luftkvaliteten. Lagen utgör en del av en vidare luftföroreningsstrategi som lades fram av kommissionen i september 2005. I måndags röstade ministerrådet för en skärpning av tröskeln för vad som ska betraktas som luftföroreningar, det gick tvärt emot europaparlamentets röstning bara några veckor tidigare. Miljökommissionären Stavros Dimas sa han var mycket nöjd med ministerrådets röstning då resultatet innebär att människans exponering för farliga partiklar i den luft vi andas kan minskas med 20 % mellan 2010 och 2019. Frågan kommer nu att gå tillbaka till europaparlamentet för en andra och sista läsning.

Enligt kommissionen dör 370 000 människor årligen i förtid i EU av sjukdomar som kan relateras till luftföroreningar. En stor del av de för människan skadliga partiklarna orsakas av omfattande fordonstrafik och dåligt renade bilavgaser samt genom användandet av ved och kol vid uppvärmningen av bostadshus. "Vi måste få ner dessa chockerande siffror och för det behöver vi ett ambitiöst direktiv", sa Dimas. Genomgående för både europaparlamentet och ministerrådet är att man i förhållande till kommissionens förslag i olika utsträckning vill skjuta fram när de strängare gränsvärdena ska börja gälla. Speciellt länderna Holland och Polen anser sig ha svårt att uppfylla målsättningarna.

Läs mer

EU: s medlemsländer har fram till år 2015 på sig att se till att grundvattnets kvalitet är likvärdigt dricksvattnets, det beslutades den 17 oktober gemensamt av europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen. Direktivet om grundvattnets kvalitet är ett sorts "dotterdirektiv" till ramdirektivet för vatten "vattendirektivet". Efter att direktivet har trätt i kraft, 20 dagar efter det formella antagandet, har länderna två år på sig att omvandla beslutet till nationell lag. Mer konkret innebär det att det nya direktivet sätter kvalitetsstandarder för dricksvattnet och att dessa måste uppfyllas fram till år 2015. Bland annat innebär det att grundvattnet ska skyddas så att inga tillsatser behövs. Medlemsländerna måste identifiera områden där grundvatten utgör en källa till dricksvatten och ta adekvata skyddsåtgärder därefter. Möjligheter lämnas också för medlemsländerna att sätta in striktare regler. De identifierade områdena och eventuella skador ska sedan rapporteras till kommissionen.

Ett av EU: s mest omdiskuterade lagförslag, REACH, går nu in i slutfasen av processen för en eventuell ny lag. Den 10 oktober kommer Europaparlamentets miljökommitté att rösta, efter en andra läsning, om förslaget (Registration, Evaluation, and Authorisation of  Chemicals) som har en nästan tioårig lång historia bakom sig i EU. Syftet med REACH är att förbättra skyddet för hälsa och miljö genom bättre och tidigare identifiering av kemikaliers innehåll. Antaget förslag kommer att innebära att företag måste utfärda säker information över kemikaliers olika substanser som används i deras dagliga produkter, som till exempel leksaker, textilier, kosmetika och mat. Från att i början ha diskuterat rent tekniskt kring lagförslaget har man under senare tid inkluderat mer av hälso- och konsumentaspekter av kemikalier i diskussionerna.

Läs mer

Den ökande nedbrytningen av Europas marker har lett till att ämnet har hamnat på EU: s agenda. Enligt en uppskattning är 12 % eller 115 miljoner hektar av Europas landområden utsatta för vattenerosion och ytterligare 42 miljoner hektar hotas av vinderosion. I dagsläget finns viss EU-lagstiftning för skydd av mark men inga omfattande och integrerade policys. Endast nio medlemsstater har en specifik lagstiftning och denna handlar mest om specifika hot som markförorening.  

Den nya strategin som presenterades den 22 september av miljökommissionären Stavros Dimas är en av sju tematiska strategier inom den sjätte miljöhandlingsplanen. Den är delvis handfast, delvis flexibel för att kunna anpassas till medlemsstaterna egna lokala behov och förutsättningar. Alla medlemsstater kommer exempelvis få identifiera sina specifika riskområden utifrån vissa gemensamma kriterier samt sätta upp egna mål och tillvägagångssätt för hur och när de ska uppnås. De kommer också få göra en inventering över förorenade platser, förbereda en sorts markstatus-rapport och utforma en nationell strategi för en återhämtning för dessa platser. I handlingsplanen om markskydd förutsätts handling på både europeisk, nationell och regional nivå. Handlingsplanen har dock mötts av en hel del kritik, speciellt har miljöorganisationer menat att planen är för återhållsam för de behov som finns på miljöområdet.

Läs mer här  Samt här

I dagarna, den 16-22 september, deltar länder över hela Europa i "the European Mobility Week" med syftet att uppmuntra människor att välja mer klimatvänliga färdalternativ. För att öka medvetenheten om klimatförändring kommer flera aktiviteter att äga rum. I Bryssel hölls till exempel en bilfri dag den 17 september, bilutsläpp står för mer än 10 procent av växthusgasutsläppen i EU. Veckans evenemang stödjer även Kommissionens EU-kampanj "You control Climate Change", som lanserades i maj.

Kommuner inom de flesta EU-länderna, men även inom EFTA-länderna, Bulgarien, Kroatien, Serbien och Rumänien, planerar att hålla en bilfri dag och /eller andra initiativ för att främja miljövänligare rörlighet. Ett flertal lokala myndigheter i Brasilien, Canada, Ecuador och Japan deltar i också i evenemanget.

Läs mer här.

Den 26 september, under Parlamentets plenarmöte i Strasbourg, väntas energikommissionären Andris Piebalgs avslöja sin sexåriga handlingsplan för energieffektivitet. Den kommer att innehålla inte mindre än hundra åtgärder för att stimulera energisparande i energiomvandlingssektorn och hos slutanvändare. I juni 2007 kommer Kommissionen genom energitjänstdirektivet (2006/32/EC) begära att medlemsstater utvecklar och lämnar in nationella handlingsplaner för energieffektivitet. Pielbags menar att den nationella planen ska utgöra ett komplement till den gemensamma EU-handlingsplanen.

Åtgärder som Kommissionen vill genomföra täcker områden som till exempel förändrat beteende vid energianvändning, innovation och transport.

Kommissionen kommer bland annat att föreslå en fortsatt utveckling av de europeiska energisäkerhets- och klimatdimensionerna genom utbildning, exempelvis inom yrkesutbildning där EU-program ska erbjuda material och riktlinjer för undervisning.  Pielbags har även planer på att öka användningen av nya, energieffektiva teknologier i officiella byggnader, fordon, kontorsmaterial och annan energikrävande utrustning, där EU-institutioner kan utgöra en förebild. Även medfinansiering från EU-program föreslås för energieffektiva organiseringsscheman vilket riktar sig speciellt till små - och medelstora företag.

På innovationsområdet vill Kommissionen blan annat utveckla en strategiskt energiteknologisk plan som innehåller insatser för att göra information - och kommunikationsteknologin mer energieffektiv.

Inom transportområdet vill Kommissionen fortsätta sina ansträngningar att utveckla marknader för renare, smartare, säkrare och mer energieffektiva fordon genom offentlig upphandling och genom att öka medvetandet hos allmänheten. Andra åtgärder är att uppmuntra användandet av kollektivtrafiken, samåkning, icke-motordrivna färdsätt etcetera i europeiska städer.

Den svenska regeringen sa nej till det kompromissförslag om en så kallad allmän inriktning i luftdirektiv som EU:s miljöministrar diskuterade vid ett ministerrådsmöte i Luxemburg under tisdagen den här veckan. Tidigare har Sverige stöttat den österrikiska ordförandeskapets försök att nå fram till en kompromiss kring EU-kommissionens ursprungliga förslag. Tisdagens diskussion gav dock inget utrymme för ett svenskt stöd till en så kallad allmän inriktning, menar miljöminister Lena Sommestad. "Det är kraftfulla åtgärder som behövs, inte försvagningar. Luftproblemen i Europa är så pass allvarliga nu att vi måste jobba ännu hårdare för att åstadkomma en förbättring", säger Sommestad i ett uttalande.

Läs mer här

Förra veckan antog Europeiska kommissionen riktlinjerna för EU:s framtida transportpolitik. Om EU skall kunna frodas och befolkningen skall kunna röra sig fritt är rörlighet en avgörande fråga. Rörlighetens negativa effekter, som energiförbrukning och miljöpåverkan, måste därför minskas. Riktlinjerna för transportpolitiken, så som de skildras i denna översyn, bygger på 2001 års vitbok. De omfattar insatser för att skapa ett konkurrenskraftigt europeiskt järnvägssystem genom avreglering, teknisk innovation och driftskompatibilitet och investeringar i infrastruktur. Dessutom ska smarta avgifter bidra till en rationellare användning av infrastrukturen. I översynen behandlas en metodik som skall ligga till grund för smarta infrastrukturavgifter från och med 2008.

Läs mer här http://www.europa.eu.int/rapid/pressReleasesAction.do?
reference=IP/06/818&format=HTML&aged=0&language=SW&guiLanguage=en

· Biodiversitet som ett globalt problem

· Förvaltningen av naturresurser

· Rum för natur

· Biodiversitet och samhälle

Veckan inleddes med ett optimistiskt tal av miljökommissionären Stavros Dimas. Han anser att EU är på god väg att uppfylla målet, som antogs under toppmötet i Göteborg, om att stoppa förlusten av biodiversitet innan år 2010. Under dagarna har dock kritiska synpunkter väckts. Mathis Wackernagel, grundaren till det "ekologiska fotavtrycket", framhöll att Europa lever högt över sina tillgångar, vilket betyder att 2050 kommer det att krävas två jordklot för att vi ska kunna överleva. Georgina Mace, direktör för det zoologiska institutet i London uttryckte sina tvivel om att EU ska kunna uppnå sitt åtagande inför 2010 eftersom eko-system behöver lång tid för att återhämta sig. Det är dock viktigt att EU hittar politiska lösningar på problemen tills dess. Under veckan har även många lokala lösningar på hur man kan sammanföra målet inför 2010 med till exempel Lissabonagendan, som förespråkar högre tillväxt och flera arbeten, lyfts fram. Aktörer från hela Europa har varit på plats för att utbyta erfarenheter, kunksaper och best practices. Inför Green Week har kommssionen även antagit ett meddelande om biodiversitet, hur långt vi kommit och vad som ännu krävs för att uppfylla "2010-målet".

Hemsidan för Green Week 2006 >> (Öppnar i nytt webbläsarfönster)
Kommissionens meddelande om biodiversitet >> (PDF. Öppnar i nytt fönster)