NYHETER - Forskning och utveckling

Regioner i Sverige, Norge, Danmark och Finland är de mest innovativa i Europa, det visar en rapport från Regional Innovation Score Board 2009 (RIS). I samma liga återfinns regioner i England, Nederländerna, Belgien, Tyskland och Österrike.

    Den huvudsakliga slutsatsen från rapporten är att innovationskapaciteten fortfarande varierar starkt mellan regioner i Europa, där de mest heterogena länderna är Norge, Spanien, Italien och Tjeckien. Rapporten visar också att de mest innovativa regionerna också återfinns i de mest innovativa länderna, även att det händer att regioner presterar bättre än det egna landet i nationella mätningar och därmed hamnar på en högre nivå.

     Rapporten baseras på European Innovation Scoreboard (EIS) och är ett steg framåt för mätningar av innovation på regional nivå samt visar värdet av att komplettera mätningar på nationell nivå, enligt Genelraldirektoratet för Näringsliv.

För mer information läs här samt här.

EU-kommissionen vill den europeiska vardagen i framtiden vara renare och säkrare och menar att vägen dit går via H2, vätgas. Det nya partnerskapet mellan den privata och den offentliga sektorn har en budget på nästan en miljard euro, varav 470 miljoner är EU-pengar. Projektet ska pågå i sex år.

Även om ett vätgasdrivet EU är en framtidsdröm, så är vätgasbilar redan verklighet och det finns modeller som är färdiga att släppas ut på marknaden. Tyvärr är det svårt och dyrt att sälja dem, eftersom det inte ingår i EU: s system för typgodkännande av bilar. EU-kommissionen tänker därför ändra reglerna.

Förutom energikällan krävs det också att man satsar på hållbar trasporter i städerna för att kämpa klimatförändringarna och skydda miljön. Alla måste uppmuntras att cykla och promeneras mer.

Läs mer här.

Nyligen släppte EU-kommissionen ett strategidokument där de uppmanar medlemsstaterna och deras regioner att använda EU-pengarna på ett förnuftigare sätt.

En effektiv användning av EU-pengar är viktigt för att EU: s regioner skall kunna utnyttja sin forskningspotential. Kommissionen kommer därför att ta fram en praktisk handledning, som förväntas vara klar i slutet av 2007, för forskningsinstitutioner och privata företag som vill ansöka om pengar. För att underlätta för de nationella och regionala myndigheterna att hålla reda på de organisationer som får pengar från EU: s båda ramprogram skall kommissionen dessutom bli bättre på att tillhandahålla information.

Läs mer här.

Läs mer här.

EU-kommissionen har nyligen antagit ett förslag om ett nytt EU-täckande partnerskap för utökad forskning kring nanoteknologi. Partnerskapet går under namnet ENIAC (European Nanoelectronics Initiative Advisory Council), tar formen av ett offentligt-privat partnerskap och riktar främst in sig på de industrier som ej kan leverera i tillräckligt snabb takt för att EU ska kunna hänga med i den globala konkurrensen. Här menar man att det är extra viktigt att samla nationellt, industriellt och EU-kapital för forskning som kan göra skillnad.

Nanoteknologi är i dag en viktig del inom områden som t.ex. kommunikations- och datateknologi, transport, vård, energi- och miljöteknik och spås i framtiden spela en allt viktigare roll. Kommissionären med ansvar för informationssamhälle och medier, Viviane Reding, menade i en kommentar att ENIAC kommer säkra Europas ledarposition inom området och samtidigt betyda mycket för framtida sysselsättning och ekonomisk tillväxt.

Läs mer här.

För mer information, se även ENIAC:s hemsida.

Idag reser EU:s kommissionär för regional politik, Danuta Hübner, till sitt hemland Polen för ett besök i Gdansk. Under en konferens på temat information och kommunikationsteknologi, ICT, kommer hon att tala om hur ny teknik kan användas för att skapa nya jobb. Hübner menar att ICT kan hjälpa företagen att snabbare anpassa sig till förändringar samt att ta del av den senaste forskningen. Regionala myndigheter har en viktig roll när det gäller att lägga fram strategier för förbättrade infrastruktur kring kommunikation i regionerna.

Gdansk är huvudstad i Pomorskiregionen.  Där kommer man de närmaste åren satsa starkt på ICT, i form av brebandsnätverk samt olika typer av e-tjänster för medborgarna. 

Läs mer här om Hübners besök samt om satsningar på ICT i Polen här.

Europeiska kommissionen presenterade igår en ny publikation inom ämnet forskning och utveckling (s.k. R & D, Research and Development). Skriften har titeln "Key figures 2007 on Science, Technology and Innovation" och visar att andelen av EU-ländernas BNP som går till forskning och utveckling har minskat sedan mitten av nittiotalet. Samtidigt spenderar länder som Japan, Kina och Sydkorea alltmer pengar på detta område medan USA fortfarande har ett rejält försprång gentemot EU. Anledningen till detta tillskrivs främst EU:s annorlunda industristruktur.

EU:s kommissionär med ansvar för vetenskap och forskning, Janez Potočnik, kommenterade skriften och menade att "kunskap är en nyckelkomponent för konkurrenskraft" samt att "Europas företag måste investera mer i kunskap om de ska kunna bli världsledande". Han tillade att medlemsstaternas regeringar bör vidta lämpliga åtgärder för att underlätta för sina företag att göra detta.

Läs mer här.

Läs rapporten i sin helhet här.

Kommissionen publicerade nyligen ett s.k. policydokument med förslag på hur banden mellan universiteten, d.v.s. forskningen, och näringslivet kan stärkas. Dokumentet konstaterar bl.a. att det europeiska genomsnittsuniversitetet producerar långt färre uppfinningar och patenteter jämfört med de amerikanska universiteten. Anledningarna till detta står att finna inom flera områden, noterar man. Det handlar bl.a. om kulturella skillnader och juridiska hinder. För att ändra detta vill kommissionen nu förbättra möjligheterna till kunskapsöverföring mellan forskningsinstitutionerna och näringslivet/industrin och främja ett entreprenörtänkande. I policydokumentet finns en rad förslag på hur detta kan göras.

Läs mer här.

Läs hela policydokumentet här.

Igår presenterade Europeiska kommissionen en grönbok om hur EU framöver ska kunna utveckla sin forskningspotential. Visionen som presenterades i grönboken är ett Europa där kunskap och forskning genereras till tillväxt och ökat välstånd för alla EU:s medborgare. Grönboken består av sex huvudområden och bland annat lyfts ökad rörlighet för forskare upp som ett prioriterat område. Samarbete mellan offentliga och privata aktörer uppmärksammas som ett annat viktigt område.

Läs mer här.

I veckan medverkade Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso i en diskussion som var arrangerad av "Friends of Europe". Där talade Barroso om det växande gapet mellan Europa och övriga världen när det gäller innovation och forskning. För att uppnå målen Lissabonstrategin när det gäller tillväxt och sysselsättning så måste EU:s medlemsstater satsa mer på forskning och utveckling samt öka samarbetet med privata aktörer menade Barosso. En av de stora frågorna på området forskning och utveckling är hur man kan underlätta och främja kopplingen mellan utbildning, forskning och innovation. Barroso menade att satsningar har gjorts på utbildning och forskning och på forskning och innovation, men den sammankopplande länken mellan alla tre områden har saknats.

Kommissionen presenterade 2005 ett förslag för att etablera ett institut med just syftet att föra samman utibldning, forskning och innovation med stöd av bidrag från den privata sektorn. Förslaget som går under namnet "European Institute of Technology (EIT)" och har mötts av blandade reaktioner både från medlemsländerna och från den privata sektorn. Under diskussionen i veckan talade dock Barroso försvarande EIT och förespådde att förslaget ska gå igenom innan slutet av 2007.

Läs mer här.

Läs mer om EIT här.

Idén om en gemensam europeisk plattform för forskning, det s.k. ERA (European Research Area), är ännu endast ett teoretiskt koncept menar Bertil Andersson, avgående generaldirektör för European Science Foundation. ERA grundades 2000 som ett led i Lissabonstrategin och har som syfte att integrera och organisera den europeiska forskningen och skapa ett bättre övergripande ramverk för forskning i Europa. Andersson menar att det största hindret för ERA är av filosofisk natur, d.v.s. vi tänker fortfarande nationellt istället för internationellt när det handlar om forskning. Andersson efterlyser också högre risktagande inom europeisk forskning och menar att det är här som den stora skiljelinjen mellan Europa och USA går. Mer pengar måste investeras i nya, lite mer riskabla forskningsprojekt för att EU ska kunna nå samma nivå som USA, menar Andersson.

En översyn av ERA kommer att ske under våren 2007 på initiativ av kommissionären för vetenskap och forskning, Janez Potočnik.

Läs mer här.

Läs hela intervjun med Bertil Andersson här.

För fjärde året i rad så närmar sig EU USA vad gäller forskning och utveckling. Detta framgår av "the European Innovation Scoreboard 2006", en undersökning som gjorts av kommissionen, Maastricht Economic Research Institute on Innovation and Technology (MERIT) samt kommissionens Joint Research Centre och som presenterades igår. I topp ligger länder som Sverige, Finland, Danmark och Schweiz medan länder som Italien, Spanien, Estland och Ungern återfinns i botten av tabellen. The European Innovation Scoreboard mäter innovationsresultatet i ett lands ekonomi, baserat på en rad olika indikatorer.

Läs mer här.

Rapporten i sin helhet finns här.

Läs mer om samarbetet mellan EU och Indien här.

Läs mer om EU:s sjunde ramprogrammet (FP7) här.

Den svenska tidskriften "Forskning och framsteg" samt Vetenskapsfestivalen i Göteborg har nominerats till EU:s Descartespris i kategorierna "Bästa populärvetenskapliga skrift" samt "Bästa initiativ till vetenskapskommunikation". Descartespriset  är EU:s finaste utmärkelse inom forskning och forskningskommunikation och har delats ut sedan 2001. 33 projekt har nominerats i år och 5 vinnare kommer att dela på förstapriset på 275 000 euro. Vinnarna kommer att presenteras den 7 mars vid en ceremoni i Bryssel. Samtidigt kommer invigandet av EU:s sjunde ramprogrammet för forskning att firas.

Listan med samtliga nominerade finns här.

Mer detaljerad information om Descartespriset finns här.

Efter ett och ett halvt år av förhandlingar och 2 000 tillägg, av vilka 700 sattes under omröstning, gav EU-parlamentet sitt slutliga godkännande för det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7) på torsdagen den 30 november. Programmet - som är EU: s största satsning på forskning hittills med en sammanlagd budget på 54, 6 miljarder euro - löper perioden 2007 - 2013 och är tänkt att stödja forskning bland annat inom områdena klimatförändringar, hälsa, energi och informationsteknologi. FP7 är också en viktig del i EU: s ansträngningar att uppnå Lissabonmålen om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. "I finansiella termer är det här en stor förbättring jämfört med det förra ramprogrammet. Rent konkret finns nu i genomsnitt 40 procent mer medel att utbetala per år", kommenterade EU: s forskningskommissionär Jan Potocnik godkännandet. Det slutliga antagandet av FP7 kommer att ske av ministerrådet den 5 december 2006.

Läs mer

Läs mer om sjunde ramprogrammet här

Europeiska ungdomar blir allt mindre intresserade av vetenskapliga studier. En nyligen utkommen studie "Science Teaching in Schools in Europe" betonar lärares viktiga roll att koppla teori och praktisk utlärning samt att hjälpa elever att utveckla ett vetenskapligt tänkande. Vetenskapligt lärande saknar idag praktiskt arbete enligt studien, vilket är viktigt för att öka elevens kapacitet att lära sig om vetenskaplighet. Kommissionen har därför beslutat att skapa en expertgrupp bestående av forskare och lärare som ska formulera rekommendationer hur man kan förbättra vetenskaplig utbildning på både grundskole -och gymnasienivå i EU.

Läs mer här

Den europeiska samarbetsorganisationen för forskningsinfrastrukturfrågor (ESFRI) har nu publicerat en första sk roadmap eller vägvisare för att fortsätta utveckla europeiska infrastrukturer inom forskning. I denna färdplan har 35 storskaliga infrastrukturprojekt i Europa identifierats. Dessa inrättningar förväntas bli samlande centra för internationell intelligens och talang och därmed också en dragningskraft för världsledande forskare inom olika områden. Ett exempel på ett sådant redan existerande projekt är CERN, världens största laboratorium för partikelfysik.

Alla 35 projekt som har identifierats av ESFRI har också godkänts av EU: s medlemsländer, men i nuläget befinner sig dessa projekt på olika utvecklingsstadier och för att de ska uppnå världsklass krävs det att fler än ett land är med och finansierar. Därför efterlyser de länder som redan har initierat en del av projekten att fler länder går in med stödfinansiering. Cirka 14 miljarder euro krävs för att göra verklighet av projekten. Hittills har endast existerande infrastrukturer finansierats genom EU: s sjätte ramprogram, men genom det kommande sjunde ramprogrammet som löper mellan 2007-2013 med en budget på 1,7 miljarder euro, kommer både redan existerande och nya projekt att finansieras, däremot beror projektets framgång till stor del på hur villiga medlemsländerna är att själva bidra med finansiering.

Läs mer

Den 18 oktober antog kommissionen ett förslag om etablerandet av ett nytt europeiskt tekniskt institut (ETI) år 2008. Genom att kombinera akademi, forskning och näringsliv kommer institutet att utgöra en modell för hur Europa effektivare ska kunna stå emot utmaningarna av en globaliserad och kunskapsbaserad världsekonomi. Om Europaparlamentet och ministerrådet antar förslaget innan 2007 års slut kan institutet sätta igång sin verksamhet under år 2008 med en uppskattad budget på 2,4 miljarder euro fram till år 2013. Inrättandet av institutet kommer bland annat att innebära skapandet av ett nätverk bestående av ett flertal kunskaps- och innovationscentra som kommer att arbeta med strategiska utmaningar inom områden som kan tänkas vara primära för EU: s sociala och ekonomiska intressen.

"...ETI är utformat för att attrahera talang och sammanföra de allra bästa aktörer inom kunskapstriangeln. Genom dess nätverk kommer ETI att riva murarna mellan forskning, utbildning och näringsliv för att på så vis låsa upp Europas innovationspotential", detta enligt kommissionens ordförande Jose Manuel Barosso.

Läs pressmedelandet här.

Den 12 oktober antog kommissionen ett meddelande som handlar om att stimulera debatten om innovationspolicy inför det kommande informella toppmötet mellan EU: s stats- och regeringschefer i Lahti den 20 oktober. Dokumentet klarlägger vad kommissionen anser vara nyckelfaktorer för att öppna upp Europas innovations-potential, som fortfarande anses vara otillräcklig i många avseenden. Etablerandet av ett europeiskt ledarskap i framtida strategiska teknologier, skapandet av starkare länkar mellan universitet, forskning och företag, samt en förbättring av vad kommissionen kallar för "förutsättningarna för ett ramverk" är exempel på sådana nyckelfaktorer. Skapandet av ett gemensamt teknologi-initiativ, som kommer att innebära etablerandet av ett offentligt-privat partnerskap inom specifika forskningsområden, är en möjlighet som EU inte har råd att missa enligt kommissionen. Klusterpolicy har redan blivit en viktig del av medlemsländernas innovationspolicy och måste uppmuntras mer.

I meddelandet identifierar kommissionen allmänna och sektorsspecifika förutsättningar för ett ramverk som kan förbättra innovationsklimatet, till exempel ökad möjlighet för finansiering i ett tidigt skede och mer specifikt, borttagandet av infrastruktur- och distributionshinder på marknaden för förnybara bränslen. Kommissionen råder medlemsländerna att agera genom att framför allt backa upp det planerade europeiska teknologiska institutet som kommer att presenteras i veckan samt att genomföra innovativa tillämpningar inom hälsotjänster och utbildning.

Den 10 oktober 2006 inleddes året för forskning och teknologi mellan Kina och EU. Inom denna kontext vill båda parterna öppna upp sina forskningsprogram för större samarbete. "Både EU och Kina vet att innovation startar med kunskap. Kinas starka tonvikt på utbildning kommer leda till att de kommer producera fler akademiker än både EU och USA, speciellt inom exakta vetenskaper som teknik och ingenjörskonst, områden inom vilka EU behöver fler akademiker", sa EU: s forskningskommissionär Janez Potocnik under lanserandet av det nya året. Han sade också att hans arbetsgrupp nu ser över hur deltagandet av europeiska forskare i kinesiska forskningsprogram kan underlättas. Samarbetet mellan EU och Kina inom just forskning och teknologi startade i slutet på 1980-talet. I dag pågår, eller förbereds, ungefär 130 forskningsprojekt, värda ungefär 900 miljoner euro,  i samarbete mellan europeiska och kinesiska forskningsteam.

Läs mer

Läs pressmeddelandet här

Europaparlamentet välkomnade det forskningsprogram (2007-2013) som är anpassat efter EU's behov av tillväxt och sysselsättning. Den totala budgeten hamnade på 50 521 miljoner Euro att jämföras med kommissionens ursprungliga förslag på drygt 72 726 miljoner Euro.

Det finns fyra tematiska områden som kommer att prioriteras: Samarbete, idéer, Människor och kapacitet som verkar som huvudmål för den europeiska forskningspolitiken. Man uppmuntrar små och medelstora företag att delta genom förhandsinvesterinigar. 15% av budgeten under samarbetsprogrammet  går till denna grupp.

Läs hela nyheten

Finland är det enda land som uppfyller Barcelona-målen. Dess FoU- intensitet var 3,51% under 2004, och 70% av de totala forskningsutgifterna under 2003 kom från företagssektorn. Två-tredjedelar eller mer av Luxemburgs (80%) och Tysklands (66%) totala utgifter för FoU finansierades också av den privata sektorn. De har dock fortfarande inte nått 3 %-målet. Sverige har den högsta FoU-intensiteten (3,74 %) och är väldigt nära (65%) att nå målet om att två-tredjedelar av den totala finansieringen ska komma från industrin.

Läs mer >>