NYHETER - Ett utvidgat Europa

Turkiets regering planerar ett större reformprogram som ska skynda på EU-anpassningen. Det kommer i lagom tid före EU-kommissionens årliga rapport om landets EU-förhandlingar.

Det omvalda AKP-partiet tänker nu ta itu med den utlovade EU-anpassningen. Landets nye utrikesminister, Ali Babacan, sa på måndagen till turkiska nyhetsmedia att regeringen planerar ett reformprogram. En EU-tjänsteman menar dock att det krävs fler åtgärder från Turkiets sida för att den årliga rapporten som kommer i november ska bli positiv.

Läs mer här.

De åtta stater från Central- och Östeuropa som blev EU-medlemmar 2004 har klarat de tekniska kraven för att få bli medlemmar i Schengenområdet. En separat procedur gäller för Malta och Cypern. Tanken är nu att man, efter slutlig bekräftelse av EU:s ministrar under de kommande månaderna, ska upphöra med gränskontroller vid landgränser från och med den 31 december 2007 och vid flygplatser den 29 mars 2008. Länderna kommer också att ingå i Schengens centrala databas med information för polis och gränsövervakningspersonal. Vissa länder, som Österrike, har antytt att de skulle kunna komma att begära en kort övergångsperiod innan de helt upphör med kontrollerna.

Läs mer här.

Förändringarna skulle röra den del av ledningen som ska passera mellan Danmark och Polen.

Omläggningen kommer att höja kostnaden för projektet från 1 miljard till omkring 12 miljarder euro, enligt pressuppgifter.

Europaparlamentet röstade i veckan igenom ett initiativbetänkande som behandlar de eventuella konsekvenser ett utökat EU kan få för EU:s regionalpolitik. Betänkandet är skrivet av den tyska EU-parlamentarikern Markus Piepers och uppmanar europeiska kommissionen att fundera kring hur man ska integrera eventuellt nya medlemsstaterna i EU:s regional- och sammanhållningspolitik. Parlamentet menar att det är viktigt att EU inför anslutningen av fler medlemsländer bedömer de regionalpolitiska insatser som krävs för att socialt och ekonomiskt integrera de nya länderna och dess regioner. Regionalpolitiken är idag en av de största utgifterna i EU:s budget och det är stora diskussioner kring hur effektiviteten.

Läs mer här.

Imorgon ska ledarna för de politiska grupperna i EU- parlamentet diskutera innehållet i en rapport som har lagts fram av en grupp parlamentariker som fokuserar på EU:s relation med den turkcypriotiska delen av Cypern. Eftersom Cypern fortfarande är delat så är bara den grekcypriotiska delen medlem i EU.

I rapporten lägger man fram förslag så som att turkcypriotiska representanter ska få observationsstatus i EU-parlamentet och att turkiska ska bli ett officiellt EU-språk. Att göra turkiska till ett EU-språk skulle underlätta EU:s kontakter med det turkiska samhället samt innebara ett erkännande av den turkiska identiteten, menar parlamentarikerna bakom rapporten.

Läs mer här.

Rumäniens president Traian Basescu höll igår tal i EU-parlamentet. Han talade bl.a. om Rumäniens framtid som medlemsstat, om vikten av att konstitutionsfördraget ratificeras av samtliga medlemsstater samt uttryckte en önskan om att grannlandet Moldavien i framtiden tas upp i den europeiska gemenskapen. "Moldaviens folk delar de europeiska värderingarna och känner sig väldig europeiska", menade Basescu.

Det kommer med största säkerhet att dröja innan Moldavien kan få inleda förhandlingar om EU-medlemskap. Landet är Europas fattigaste, man har problem med korruption och en lokal konflikt i form av utbrytarrepubliken Transnistrien i den östra delen av landet. Allt detta gör ett eventuellt moldaviskt EU-medlemskap komplicerat.

Mer information finns här.

Idag fortsätter EU-toppmötet som samlar alla stats- och regeringschefer under två dagar, det är det sista toppmötet under det finska ordförandeskapet. Frågor som väntas diskuteras är den fortsatta utvidgningen och EU: s integrations-kapacitet, förbättrat beslutsfattande inom rättsliga frågor samt immigration. Under torsdagen kom EU: s ledare överens om nya hårdare villkor för EU: s kandidatländer. Bland annat vill man att svåra frågor, som till exempel rättsliga reformer och kampen mot korruption, ska tacklas i ett tidigt skede och bli villkor för fortsatta anslutningsförhandlingar. Slutsatser av rådets diskussioner visar även att utvidgningens fart måste ta hänsyn till EU: s kapacitet att integrera nya medlemsländer samt vissa länders krav på nödvändigheten av ett nytt fördrag för fortsatt utvidgning.

Läs mer här.

Den 4 december presenterade kommissionen resultaten av den handlingsplan för den europeiska grannskapspolitiken (ENP) som lanserades år 2005. I den föreslår kommissionen bland annat ett ökat samarbete inom handel med EU: s grannländer, enklare visumregler och ett ökat samarbete inom vissa nyckelsektorer som energi, transport, miljö, migration och folkhälsa. Kommissionens strategi återspeglar även det tyska ordförandeskapets prioriteringar för energi- och klimatfrågor. EU: s kommissionär för externa relationer kommenterade med att det tyska ordförandeskapet ämnar att göra ENP till en huvudfråga, hon tillade också att medan det tyska ordförandeskapet vill fokusera på de östra grannländerna kommer det nästkommande portugisiska ordförandeskapet att vända blicken mer söderut, vilket kommer balansera EU: s relationer med de två grannlandsregionerna inom ENP.

ENP: s strategi har dock mötts av en viss kritik av bland annat Ukrainas ambassadör till EU som menar att ENP inte bör vända sig till Ukraina då det är ett alternativ till utvidgningspolitiken och därför motsäger Ukrainas aspirationer att bli EU-medlem.

Den europeiska grannskapspolitiken (ENP) lanserades år 2004 och inkluderar följande grannländer mot öster och söder: Armenien, Azerbajdjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ukraina, Algeriet, Egypten, Jordanien, Israel, Libanon, Libyen, Marocko, Syrien, Tunisien och Palestina.

Läs mer

test test test test test

Läs mer här

Den 8 november publicerade kommissionen en strategi över fortsatt utvidgning, den bekräftar att EU först avser att fullfölja sin administrativa reform och endast efter att man uppnått detta mål är unionen redo att välkomna nya länder. Strategidokumentet klarlägger att EU: s kapacitet att integrera nya medlemsländer beror på institutionernas förmåga att fungera effektivt. Det är, som vida känt, endast möjligt om EU grundligt reformerar sina institutioner och beslutsfattande processer. Härmed blir frågan om ett konstitutionellt fördrag viktig för sådana reformer. Strategin specificerar ingen tidsram för EU att uppnå dess interna reformer, processen kan alltså ta lång tid.

I strategin läggs stor vikt vid effektiv kommunikation mellan EU och dess medborgare i utvidgningsfrågan. "Utvidgningen är själva essensen av EU: s mjuka makt att successivt vidga fred, demokrati och välstånd i Europa. Därför måste vi skapa en förnyad konsensus över utvidgningen som erkänner det strategiska värdet av utvidgning samtidigt som den säkrar unionens kapacitet att fungera", detta sa utvidgningskommissionären Olli Rehn.

Strategin lägger också fram nya åtgärder för att förbättra kvalitén av anslutnigsprocessen. Den föreslår bland annat att kapaciteten att integrera särskilda länder ska värderas under processens alla viktiga led, även effekten på EU-institutionerna, budget och policy, särskilt jordbruk- och strukturpolicy. Resultaten ska sedan bakas in i utvidgningsförhandlingarna. Slutligen har kommissionen bestämt att i framtiden ska frågor som rör rättsliga reformer, administrativ kapacitet, kamp mot korruption och organiserad brottslighet uppmärksammas tidigt i anslutningsprocessen.

Läs kommunikationen här (pdf. eng).

Trots oro inför utvidgningen av 10 nya medlemsländer i maj 2004 visar en rapport gjord av konsultfirman Burson-Marsteller att utvidgningen varit framgångsrik, främst på områden inom konkurrens och externa relationer. I rapporten framgår bland annat att de nya medlemsländerna, EU10, som uppvisat en högre tillväxt än de gamla medlemsländerna, gemensamt haft en positiv effekt på EU: s arbetet inom Lissabonagendan. Mest inflytande har länderna haft på EU:s externa relationer, det eftersom de nya medlemsländerna har bistått med expertis som EU tidigare inte hade, framför allt i relationer med östra Europa och särskilt Ryssland.

Läs mer här.

Under ett möte i Luxemburg torsdagen den 5 september kom EU: s justitie- och inrikesministrar överrens om att försena den planerade utvidgningen av Schengen till slutet av 2008, det på grund av vissa tekniska svårigheter med det nya informationssystemet för Schengen, SIS II. Schengen kan sägas vara en zon för fri rörlighet, i den ingår för tillfället 15 av EU: s 25 medlemsländer. Egentligen skulle gränsrestriktionerna ha lyfts redan i oktober 2007 för de tio nyaste EU-medlemsländerna. Flera av dem har nu reagerat mot att de "tekniska svårigheterna" med SIS II snarare kan ses bygga på de gamla medlemsländerna rädsla för massimmigration än på verkliga problem. "Vad gäller Schengen var vi överrens, men även om det finns jämlikhet i EU, så verkar vissa länder ibland mer jämlika än andra", kommenterade den slovakiska premiärministern nyheten. Franco Frattini, EU-kommissionären för generaldirektoratet Frihet, säkerhet och rättvisa, tonade dock ner beslutets betydelse och sade att det formella beslutet om tidtabellen för Schengens utvidgning kommer tas i december 2006.

Läs mer

Läs mer om Schengen

De två kandidatländerna Bulgarien och Rumänien har nu fått klartecken att gå med i EU från och med januari 2007, det fastslog Kommissionen i den slutliga rapport som offentliggjordes på tisdagen. "Det genuint slutgiltiga fallet av berlinmuren", kommenterade Bulgariens premiärminister Sergei Stanishev beslutet. Även Rumäniens premiärminister Calin Popescu-Tariceanu uttryckte sin glädje över beskedet och fastslog att Rumänien nu går in i en period av säkerhet där rumäner kommer bli EU-medborgare precis som britter och fransmän, med samma rättigheter och skyldigheter. Med beslutet följer dock en rad villkor inom flera områden som både länderna måste arbeta med för att uppfylla, speciellt rör det rättsväsende, korruption, organiserad brottslighet och jordbruk. Deras framsteg på områdena kommer noggrant bevakas, även efter inträdet, och mötas av olika säkerhetsåtgärder från EU: s sida ifall de inte uppfylls på överenskommet sätt.

Läs mer

Som den största av de nya medlemsstaterna har Polen det största antalet arbetstagare i Storbritannien 264 560 personer. Näst på listan är personer från Litauen och Slovakien.

Läs mer.

Douste-Blazy menade att ett förhastat beslut i frågan skulle ge signaler till den europeiska allmänheten att en ny utvidgningsvåg kommer att realiseras. Den franske utrikesministern påpekade också att det är viktigt att först se över den finansiella och institutionella beredskapen inom EU innan man beslutar om Makedoniens kandidatstatus kan införlivas under nästa år. Dessutom underströk han att EU först bör lösa frågan det skall betala för den senaste utvidgningen då tio nya medlemmar gick med i unionen och syftade på den aktuella debatten om budgeten för 2007-2013. Det är dock oklart om Frankrikes president Chirac verkligen skulle använda sig av sitt veto i frågan.