NYHETER - Lissabonagendan

Den 3 oktober offentliggjordes kommissionens årliga rapport om utvecklingen på utbildningsområdet. Enligt rapporten, som mäter vilka framsteg som har gjorts för att uppnå målen i Lissabonstrategin, så gör inte medlemsstaterna tillräckligt för att ta itu med problemet med tidiga avhopp från skolan. Däremot har EU lyckats när det gäller att öka antalet utexaminerade inom ämnena matematik, vetenskap och teknologi.

Läs mer här.

Hela rapporten finns tillgänglig här.

Igår antog Europeiska kommissionen en grönbok om hur EU ska bli transparant och mer tillgängligt för medborgarna. Grönboken beskriver vad som hitills har gjorts samt innehåller förslag på hur man t.ex. kan förbättra tillgången till handlingar från EU:s institutioner och byråer. Kommissionen vill också involvera medborgarna i arbetet och har därför i samband med att grönboken lanserades öppnat en särskild hemsida. På hemsidan, som är öppen till den 15 juli 2007, kan vem som helst lämna synpunkter på kommissionens förslag.

Läs mer här.

Tvådagarskonferensen European Business Summit, som har ägt rum den 15-16 mars i Bryssel, avslutades i fredags. EU:s ledare fick där ett antal uppmaningar och råd från representanter från det europeiska näringslivet om hur de vill att unionen utvecklas framöver. Man vill att EU fortsätter att arbeta för att nå de mål som satts upp i Lissabonstrategin och önskar bl.a. att den gemensamma marknaden görs starkare, att byråkratin minskar och att fler handelshinder tas bort. Talare som t.ex. Joachim Würmeling, statssekreterare på det tyska finansdepartementet, menade också att EU har tittat alltför mycket inåt de senaste 50 åren och att unionen nu måste vända blicken utåt i allt större utsträckning.

Kommissionären för näringsliv och industri, Günter Verheugen höll med och tillade att kommissionen nu arbetar hårt med att främja just ekonomiskt tillväxt och ökad sysselsättning. Vad gäller globaliseringen så menade Verheugen att EU måste förbättra sitt politiska ramverk, förenkla beslutsfattandet och se till att EU kan tala med en röst - både internt och externt.

Läs mer här.

"Flexicurity" är ett allt mer återkommande begrepp som används i diskussionerna kring hur EU ska kunna främja en effektivare arbetsmarknadspolitik. Begreppet brukar definieras som en kombination mellan flexibilitet och säkerhet, engelskans "flexibility" och "security". Danmarks nya arbetslagar för ungdomar lyfts ofta fram som ett exempel på insatser där man har försökt uppfylla företagens krav på flexibilitet samtidigt som man bevarar den sociala säkerheten för arbetarna.

Kommissionen ska under våren presentera en kommunikation om hur medlemsländerna kan reformera sina arbetsmarknader för att sänka arbetslösheten och öka tillväxten. Just nu genomför kommissionen konsultationer med berörda aktörer och det är i dessa diskussioner som frågan om hur man mer exakt ska definiera begreppet "Flexicurity" har blossat upp. Arbetsgivarorganisationerna menar att man ska sätta vikt på flexibiliteten medan fackföreningsorganisationerna förespråka att säkerhetsaspekten ska väga tyngst.

Läs mer här.

I går talade EU-kommissionären Danuta Hübner, ansvarig för unionens regionalpolitik, på den högre institutionen för förvaltning och politik i Bryssel. I sitt tal uppmärksammade hon de två kommande ministerkonferenserna som hon menade kommer få betydelse för EU:s framtida arbete med regionalpolitiken. Redan nästa vecka träffas medlemsländernas regeringschefer i Bryssel i ministerrådet för att diskutera Europas ekonomi och den 24 mars samlas de åter igen för ett toppmöte i Berlin för att underteckna en deklaration för att hylla 50 år av europeisk integration. På de båda konferenserna kommer arbetet med Lissabonagendan, dvs arbetet med att stärka Europas konkurrenskraft och öka tillväxten, diskuteras och där spelar regionerna en viktig roll för att föra EU närmare medborgarna. Hübner menade att medborgarna måste ges utrymme för att bidra med sina erfarenhet, problem och förslag på lösningar. Hon avslutade med att säga att det regionala perspektivet bidrar till att göra EU mer effektivt, mer  transparent och mer demokratiskt.

Läs hela talet här.

Idag presenterar Europeiska kommissionen en rapport om mångspråkighet och företagande. Rapporten bygger på en undersökning, genomförd av UK National Centre for Languages, som visar att varje år förlorar tusentals europeiska företag affärskontrakt på grund av bristande språkkunskaper. Slutsatsen i rapporten är investeringar i språk ger små- och medelstora företag möjligheterna att utvidga sin verksamhet och få tillgång till nya marknader.

"- Istället för att ses som en onödig kostnad, ska investeringar i språkkunskaper ses som en investering för att öka företagets möjligheter, säger EU:s kommissionär för mångspråkighet, rumänen Leonard Orban. Jag har som avsikt att göra mångspråkighet till en viktig område i arbetet med Lissabonagendan för att skapa tillväxt och jobb."

Orban har som avsikt att under 2007 lansera ett business forum i samverkan med europeiska företag för att öka förståelsen för betydelse av språkkunskaper för europeisk handel och tillväxt.

Rapporten finns att läsa här.

Läs om kommissionens arbete med mångspråkighet här.

I dag överlämnar EU-kommissionen en sysselsättningsrapport till medlemsländernas arbetsmarknadsministrar som visade på att sysselsättningen ökar och att arbetslösheten sjunker inom EU. Men trots de goda resultaten behövs det skapas ytterligare 22 miljoner arbetstillfällen för att uppnå EU:s mål för  sysselsättning. I rapporten konstaterar kommissionen att behövs  en jämvikt mellan trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden och man använder begreppet "flexicurity". Enligt rapporten har Sverige hög total sysselsättning men kritiseras för de höga skatterna på arbete och att äldre arbetskraft förtidspensioneras för lätt. Kommissionen uppmuntrar medlemsländerna att börja satsa på att förbättra arbetstagarnas anpassningsförmåga. Till sommaren 2007 ska kommissionen arbeta fram ett meddelande med förslag på hur olika arbetsmarknadsåtgärder kan kombineras för att öka sysselsättningen.

Läs mer här.

Den 14 februari anordnades Regionkommitténs årliga Territoriella dialog-konferens, denna gång med titeln "Horisont 2010 - Lokala och regionala myndigheter för tillväxt och sysselsättning". Bland talarna fanns bl.a. kommissionären för näringsliv och industri, Günter Verheugen, och kommisionären för regionalpolitik, Danuta Hübner. De ämnen som avhandlades under konferensen var hur lokala och regionala myndigheter kan bidra till att uppnå Lissabonmålen och sammanhållningsaspekten ("social cohesion") av Lissabonstrategin.

SEU:s rapport från konferensen finns här.

Programmet för konferensen finns här.

Ytterligare en rad åtgärder behöver vidtas inom Lissabonstrategin menar parlamentet, som behandlade frågan under plenummötet den 14 februari. Parlamentet har anatagit en resolution vilken kommer fungera som ett bidrag till Europeiska rådets vårmöte 2007 om Lissabonstrategin. Lissabonstrategin antogs 2000 och omfattade ett paket med åtgärder som syftar till att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi till 2010. Ledamöterna välkomnar i resolutionen de ansträngningar som kommissionen och medlemsstaterna har gjort fram tills nu, men insisterar på en mer dynamisk arbetsmarknad, innovation samt att EU även bör sträva efter att bli den mest energisnåla och energieffektiva ekonomiska zonen i världen. Parlamentet önskar även att medlemsstaterna på en nationell nivå utser ansvariga Lissabon samordnare.

Igår och idag möts ledamöter från medlemsstaternas nationella parlament och ledamöterna i EU-parlamentet för att gemensamt diskutera Lissabonstrategins framtid. Liknande möten har hållits 2004 och 2005 och mötena leds som vanligt av EU-parlamentets talman (f.n. Hans-Gert Pöttering), denna gång tillsammans med det tyska parlamentets (Bundestag) talman Norbert Lammert. Under gårdagens möte talade Pöttering bl.a. om de nationella parlamentens roll i implementeringen av Lissabonstrategin och menade att aktion på alla nivåer är önskvärt, såväl på regional och lokal nivå som på nationell nivå. Lammert menade att implementeringen av Lissabonstrategin hittills har gått för långsamt och att ett bättre samarbete mellan nationella och regionala regeringar är absolut nödvändigt för att lyckas.

Från Sverige deltar bl.a. riksdagsledamöterna Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Sven-Erik Österberg (s), ordförande respektive vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Mer information finns här.

En lista över alla deltagare finns här.

Måndagen den 6 oktober publicerade kommissionen sin traditionella rapport om sysselsättning. Den visar positiva men ändå otillräckliga trender. Trots att Europas ekonomi kommer att fortsätta att förbättras över nästa treårsperiod ser den ambitiösa Lissabonagendan, med mål på en sysselsättning på 70 % bland EU-medborgarna, ändå ut att vara utom räckhåll. Under 2005 var den samlade sysselsättningen i EU-länderna 63,8 % och enligt EU-kommissionären för Sysselsättning Vladimir Spidla återstår det fortfarande mycket arbete för det flesta EU-länderna för att uppnå Lissabonmålen. Rapporten betonade speciellt tre punkter: en aktiv arbetsmarknadspolitik är nödvändig för att uppnå rätt balans mellan flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden, en utbildad arbetsstyrka som är anpassningsbar är nödvändig för att uppnå högre tillväxt genom teknologisk utveckling, samt att geografisk mobilitet bland arbetare bör uppmuntras.

Läs  mer

Måndagen den 6 november började kommissionens nya praktikprogram. Under de kommande två åren kommer 350 tjänstemän från kommissionen att under kortare perioder"praktisera" i små- och medelstora företag inom 27 sektorer. Dessa sektorer speglar de områden som kommissionen lagstiftar inom. Programmet lanserades av kommissionär Verhuegen som ett svar på att kommissionens tjänstemän inte alltid på ett praktiskt sätt känner till de områden som de jobbar med. Målsättningen är att öka förståelsen för de olika sektorerna och därigenom kunna effektivisera arbetet samt skriva fram bättre direktiv.

Den 26 oktober presenterade kommissionen en optimistisk delårsutvärdering av den förnyade Lissabonstrategin från 2005. Rapporten visar tillfredställelse så här långt med åtagna aktiviteter på EU-nivå och de uppnådda framstegen. Rapporten (Technical Implementation Report) som presenterades av direktören för generaldirektoratet näringsliv -Gert-Jan Koopman, går systematiskt igenom dagsläget för policyåtgärder fastlagda i det gemensamma Lissabonprogrammet. Rapporten drar slutsatserna att vid slutet av juli 2006 hade kommissionen antagit 72 av 102 aktiviteter som lades fram 2005 samt att parlamentet och rådet måste snabba på sina antagande av förslagen, endast 9 av 39 aktiviteter där båda institutionerna har sitt att säga har gått igenom hela lagstiftningsprocessen. Efter att nästan alla medlemsländer i mitten av oktober skickat in sina framstegsrapporter av sina nationella handlingsplaner anser kommissionen att medlemsländerna idag är mer villiga att implementera nödvändiga strukturella reformer av sina ekonomier. Den slutliga, årliga framstegsrapporten förväntas kommissionen lägga fram den 12 december 2006

Läs mer här.

År 2000 bestämde EUs regeringar att unionen senast år 2010 skulle bli världsledande på ekonomisk, social och ekologisk uthållighet. Genom att se till att dessa tre politikområden samverkar och förstärker varandra skulle tillväxten gynnas - och därmed EUs välfärdsnivå.

För att konkretisera strategin sattes flera delmål satts upp, t ex öka andelen sysselsatta, minska växthuseffekter och öka satsningar på forskning och utveckling. Sedan starten har 6 miljoner nya jobb skapats. Under 2003-2004 avtog takten, delvis beroende på sämre ekonomiskt läge. Men delvis orsakades uppbromsningen också av att medlemsstaterna inte arbetade tillräckligt på att genomföra det man kommit överens om.

Lissabonstrategin sågs därför över under hösten 2004, i rapporten "Facing the challenge - the Lisbon strategy for growth and employment". Rapporten lades fram som ett underlag för regeringschefernas möte i mars 05. LOs orförande Wanja Lundby-Wedin ingick som en av ledamöterna i arbetsgruppen. Där föreslogs flera åtgärder för hur strategin kunde få ny fart och därmed öka takten mot full sysselsättning och ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.

Lissabonstrategin nystartades på EU-toppmötet i mars 2005, eftersom samarbetet inte gav önskat resultat. Från att tidigare ha betonat de tre delarna tillväxt, social sammanhållning och hållbar utveckling ligger fokus nu på tillväxt och jobb. Två huvudmål har satts upp: sysselsättningen skall vara minst 70 procent, och investeringarna i forskning och utveckling minst 3 procent av BNP.

Utöver dessa har ett stort antal kompletterande mål satts upp. I ett tal den 25 januari 2006 lyfte kommissionens ordförande José Manuel Barroso fram några av de viktigaste, såsom mer investeringar i högre utbildning, mer undervisning i matematik och språk, samt inrättandet av ett Europeiskt teknikinstitut.

Andra punkter som tas upp är exempelvis halvering av tiden det tar att starta eget företag, entreprenörsutbildning i grund- och gymnasieskolan, samt ett antal åtgärder mot arbetslöshet och ett ambitiöst program för effektiv, säker och uthållig energi. Barroso har dock redan stött på allvarlig kritik - till exempel har flera stora europeiska universitet kritiserat förslaget om ett europeiskt tekniskt institut.

Varje medlemsland ska utarbeta ett så kallat Nationellt reformprogram för att uppnå målen. Kommissionen utvärderar sedan programmen, och pekar på styrkor och svagheter. På så sätt ska samarbetet mellan kommissionen och medlemsländerna stärkas och Lissabonmålen uppnås.

I januari 2006 kom kommissionens första utvärdering av de nationella reformprogrammen. Sverige (vars program utgavs i oktober 2005) får beröm för den höga nivån på investeringarna i forskning och utveckling (3,75 % av BNP 2004) och för goda åtgärder mot arbetslöshet. Sveriges reformprogram kritiseras för att det inte ökar konkurrensen i tjänstesektorn, samt för att det inte tillräckligt fokuserar på att öka arbetskraftsutbudet genom en översyn av incitamenten i skatte- och förmånssystemen.

Kommissionen kommer under 2006 att granska Sveriges implementering av det nationella reformprogrammet med särskild hänsyn tagen till den kritik man fört fram.

Arbetsmarknadens parter ombeds särskilt att medverka i utvecklingen och implementeringen av den förnyade Lissabonprocessen. Kommissionen efterlyser gemensamma förslag på hur parterna direkt kan bidra till processen, och hjälpa till att hantera globaliseringen och de demografiska utmaningarna så att fler och bättre jobb kan skapas i Europa.