NYHETER - Övrigt

Den avgående kommissionären för regionalpolitik, Pawel Samecki, presenterar idag den 3 december ett dokument som sammanfattar hans visioner för EU:s framtida sammanhållningspolitik. Dokumentet är tänkt att utgöra ett underlag för Sameckis efterträdare, österrikaren Johannes Hahn, och går inte in på några specifika detaljer.

Samecki förväntas bl.a. nämna behovet av större anpassning till globalisering, arbetslöshet och nya, skarpare miljömål. En annan synpunkt som förs fram är den att en framtida europeisk sammanhållningspolitik också måste komplettera EU:s nya övergripande strategi för tillväxt och sysselsättning.

Läs mer här.

Den 31/3 2009 hålls en offentlig konsultation på grönpappret "Towards a secure, sustainable and competitive European Energy Network". Mer informations ges om du klickar här.

Europeiska kommissionen lade nyligen fram ett paket med ett antal initiativ som ska ge miljövänligare transporter. Syftet är att få en mer hållbar transportsektor. För det första presenteras en strategi för att få transportpriserna att bättre spegla de verkliga kostnaderna för samhället, så att miljöskador och överlastning gradvis kan reduceras, samtidigt som transporterna och ekonomin som helhet görs effektivare. För det andra handlar det om ett förslag som ska hjälpa medlemsstaterna att uppnå detta genom effektivare och mer miljöinriktade vägavgifter för lastbilar - och intäkterna från systemet ska användas till att minska transporternas miljöeffekter och minska överlastningen på vägarna. För det tredje lägger man fram ett meddelande som syftar till minskat buller från järnvägstransporter. Paketet omfattar också en inventering av existerande EU-åtgärder för grönare transporter och ett meddelande om andra åtgärder som den sittande kommissionen planerar att vidta inom detta område före utgången av 2009.

"Det här paketet är ett led i vårt arbete mot utsläpp och klimatförändringar. Vi vill se till att det är förorenarna och inte skattebetalarna som betalar för miljöförstöring", sade kommissionens vice ordförande Antonio Tajani, som har ansvaret för transportfrågor. "Det här kommer att göra transporterna miljövänligare, sänka utsläppen, minska lastbilarnas bränsleförbrukning med upp till 8 % och minska förseningarna för alla väganvändare. Förseningar, onödiga utsläpp och snabbt ökande kostnader drabbar både transportföretagen, deras kunder och alla andra. Ett effektivare och mer hållbart transportsystem kommer att vara mer användarvänligt och billigare i längden."

Strategin för internalisering av externa kostnader visar hur detta kan uppnås för alla transportsätt. Strategin bygger på existerande EU-åtgärder och förslag, t.ex. om drivmedelsbeskattning och om att ta med luftfarten i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Den tar även hänsyn till alla externa kostnader - t.ex. klimatförändringar, lokala föroreningar, buller och överlastning. Strategin åtföljs av en gemensam EU-ram för beräkning av externa kostnader.

Förslaget om ändring av direktivet om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer ("Eurovignette-direktivet) är en viktig del av den här strategin. Det syftar till att fastställa en ram som hjälper medlemsstaterna att beräkna och variera vägavgifterna med hänsyn till luftföroreningarna, trafikbullret och trafiktätheten vid rusningstid.

Detta kommer att uppmuntra transportföretagen att köpa renare fordon och förbättra sin logistik och planering av rutter. Vägavgifterna måste tas ut genom elektroniska system och alla intäkter ska användas för projekt för att minska transporternas negativa effekter, t.ex. forskning och utvecklingsverksamhet för renare och mer energieffektiva fordon. En gemensam metod måste användas för beräkningen av vägavgifterna så att de fastställs på ett öppet sätt och är proportionerliga och förenliga med den inre marknaden.

Ändringen av Eurovignette-direktivet kommer nu att behandlas av Europaparlamentet och rådet inom medbeslutandeförfarandet. Både Europaparlamentet och rådet har tidigare uppmanat kommissionen att lägga fram ett sådant förslag, så kommissionen är hoppfull om att det ska kunna antas snabbt och börja gälla före 2011.

Meddelandet om att minska bullret från de existerande tågen beskriver hur bullret från godståg kan minskas med 50 %. Detta betyder att senast 2014 kommer bullret ha minskat avsevärt för 16 miljoner personer i EU. I dagsläget är gamla godsvagnar det största problemet. Därför kommer kommissionen före utgången av det här året att föreslå en ändring av EU-bestämmelserna om banavgifter för att främja användningen av vagnar med bromssystem som ger mindre buller.

Hela paketet kommer att kunna nås genom att klicka här:

EU: s stats- och regeringschefer lyckades efter en sen middag i Lissabon igår kväll att enas om de sista detaljerna i det som kan bli EU: s nya fördrag. Portugals premiärminister Jose Socrates meddelade klockan 02:00 lokal tid att en uppgörelse hade nåtts och beskrev det som en seger för Europa.

Det nya fördraget ska formellt undertecknas i Lissabon den 13 december i år och det beräknas träda i kraft i början på 2009 sedan det godkänts i alla EU-ländernas nationella parlament.

Mer information finns här.

Den 18-19 oktober möts ledare från 27 medlemsstater i Lissabon för ett informellt toppmöte. Förhoppningen är att förhandlingarna om EU: s nya reformfördrag ska avslutas och att ledarna ska enas om texten. Portugal, som innehar EU-ordförandeskapet, är värd för mötet.

Målsättningen i Lissabon är att nå en överenskommelse från alla 27 medlemsländerna om EU: s nya reformfördrag, som har utarbetats inom ramen för en regeringskonferens. Enas EU: s stats- och regeringschefer om texten till reformfördrag kan det formellt undertecknas vid december-toppmötet i Bryssel. Därefter ska det ratificeras i medlemsländerna.

Läs mer här.

Med bara tre dagar kvar till EU: s toppmöte i Lissabon då det nya EU-fördraget ska undertecknas, återstår det fortfarande vissa olösta detaljer. Till exempel vill Polen skriva in texter gällande röstningskompromiss, Italien vill få fler platser i parlamentet, Österrike är bekymrade över inflödet av utländska studenter och Bulgarien vill få med en kyrillisk stavning av ordet "euro". Dessa detaljer är det nu upp till EU: s stats- och regeringschefs att lösa i slutet av den här veckan (18-19 oktober).

Läs mer här.

När OPEN DAYS avslutades i Bryssel den 11 oktober debatterades hur regionalpolitiken ska möta utmaningarna som följer av globaliseringen, klimatförändringen och den åldrande befolkningen. Talade gjorde bland annat regionkommitténs ordförande Michel Delebarre som identifierade tre prioriteringar för regioner och städer; behovet att skapa arbeten, locka till sig mer resurser och bygga bättre infrastruktur för att attrahera investerare. Han efterlyste också att regionalpolitiken bör föras in mer i EU: s andra politikområden. 

Några av de andra talarna under detta avslutningssammanträde var Europaparlamentets ordförande Hans-Gert Pöttering och kommissionär Danuta Hübner, ansvarig för regionalpolitik.

Sveriges princip om tillgång till allmänna handlingar kan bli föremål för en rättslig prövning i EG-domstolen. Det första steget i den riktningen togs i slutet på förra månaden då kommissionen skickade ett formellt brev till Sverige och bad om en förklaring till varför handlingar som hemligstämplats i ett annat EU land lämnats ut i Sverige.

Handlingarna bestod av en ansökan om att lansera en ny typ av genmanipulerad majs och hade, på begäran av företaget som ansökte, hemligstämplats av den Holländska regeringen. Trots detta lämnade Sverige, efter en rättslig prövning, ut handlingarna till Greenpeace 2005.

Företaget som ansåg att läckan skadade deras verksamhet klagade hos kommissionen och nu har Sverige fram till slutet på november på sig att besvara kommissionens brev.

Läs mer här.

OPEN DAYS, den europeiska veckan för regioner och städer, har för första gången öppnat för regioner utanför Europa. Representanter från Ryssland, Brasilien och Kina deltar i olika seminarier i Bryssel mellan den 8-11 oktober. Evenemangen, som är både på ministernivå och för experter, erbjuder de utomeuropeiska deltagarna att dela med sig av sina erfarenheter om hur de arbetar med att implementera en effektiv regionalpolitik med Europeiska politiker, experter och intresseorganisationer.

Läs mer här.

Hemsidan för Open Days.

Danuta Huber, kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik och Michel Delebarre, ordförande i EU: s regionkommitté, lanserar den europeiska veckan för regioner och städer, OPEN DAYS, den 8 oktober i Bryssel. Evenemanget arrangeras den 8-11 oktober med rekordstora antalet 212 regioner och städer från 33 länder. Det är femte gången som EU: s regionkommitté och Europeiska kommissionen organiserar evenemanget. Här kan lokala, regional och nationella politiker träffa politiker och beslutfattare på EU-nivå, områdesexperter samt företrädare för näringslivet, banksektorn och organisationer i det civila samhället. I år kommer de nya regionala programmen under 2007-2013 att stå i fokus för seminarierna, med huvudtemat. "Full satsning: regioner och städer skapar tillväxt och sysselsättning."

Läs mer här.

3 oktober presenterade Europeiska kommissionen förslag om samarbetet för bättre kommunikation om Europa. Utifrån sina egna tidigare initiativ föreslår kommissionen bland annat ett avtal om kommunikationsprioriteringar med andra EU-institutioner och frivilliga förvaltningspartnerskap med medlemsstaterna.

Margot Wallström, Europeiska kommissionens vice ordförande med ansvar för kontakter mellan institutionerna och kommunikationsstrategin, sade att det var dags att sluta skylla på varandra och arbeta tillsammans.

Medlemsstaterna har en nyckelfunktion att fylla när det gäller att föra ut de europeiska frågorna i sina länder. Kommissionen och de andra EU-institutionerna ska behålla sin egen infrastruktur för kommunikation, men ett avtal mellan institutionerna föreslås för bättre gemensam kommunikation om de prioriterade frågor man kommer överens om.

Läs mer här.

På tisdagseftermiddagen (2 oktober) kom EU ett steg närmare ett nytt fördrag. Den juridiska rådsgruppen bestående av 27 experter från medlemsstaterna kunde då enas om innehållet i det så kallade Reformfördraget. Nu ska dokumentet översättas och granskas för att sedan göras tillgängligt i slutet av den här veckan. Vissa detaljer är dock fortfarande olösta, som till exempel att Polen vill skriva in extra försäkringar gällande röstsystemet och att Storbritannien är missnöjd med vissa uttryck när det gäller utrikespolitiken. Dessa detaljer är det nu upp till EU: s stats- och regeringschefer att lösa när det träffas i Lissabon den 18 oktober. Om de kommer överens så lämnas Reformfördraget ut till medlemsstaternas parlament för godkännande. Irland är i nuläget det enda landet som helt säkert kommer att ha en folkomröstning om det nya fördraget.

Läs mer här.

Mer än 800 företrädare för 31 länder deltog den 27 och 28 september i det fjärde sammanhållningsforumet i Bryssel. Konferensen, som arrangeras vart tredje år, innebar början på ett samråd för att utforma EU: s regionalpolitik efter 2013. Diskussionerna rörde framförallt framtida utmaningar, som till exempel de sjunkande födelsetalen, migrationen och klimatförändringen.

Även allmänhetens åsikter kommer att få betydelse för utformning av den framtida regionalpolitiken inom EU. Fram till den 31 januari 2008 kan man framföra sina åsikter på kommissionens särskilda webbplats.

Resultatet av konferensen och det efterföljande samrådet kommer att presenteras under våren 2008.

Läs mer här.

Framför din åsikt här.

Högnivågruppen för flerspråkighet överlämnade till kommissionär Leonard Orban sin slutrapport med rekommendationer till kommissionen om insatser för flerspråkighet.

Rapporten fokuserar på flera områden: att öka medvetenheten och stärka motivationen för språkinlärning, mediernas möjlighet att väcka och stärka motivationen för språkinlärning och se till att den bibehålls på sikt, affärsspråk, nya utvecklingstendenser och behov i fråga om tolkning och översättning, regionala språk och minoritetsspråk samt forskning om flerspråkighet.

Läs mer här.

Ladda ner rapporten.

EU-kommissionen anordnar nu ett samråd inför översynen av budgeten. Detta som ett viktigt steg i "agendan för EU-medborgarna". Alla intresserade parter på alla beslutsnivåer är välkomna att delta i diskussionerna. Kommissionen vill fånga upp alla idéer och förslag som kan göra det möjligt att på medellång och lång sikt se över alla aspekter av EU: s utgifter och resurser. De frågor som är föremål för samrådet gäller framförallt EU-budgetens roll för att uppnå EU: s prioriterade mål.

Kommissionen öppnar nu även en ny webbplats med information om budgetreformen. Där kommer man även att publicera samtliga bidrag som skickas in fram till den 15 april 2008.

Läs mer här.

Delta i debatten! Skicka ditt bidrag till: budget-review@ec.europa.eu

EU blir allt mer beroende av den yngre generationen, men enligt en analys som kommissionen har gjort är unga människor inte tillräckligt förberedda på att ta detta ansvar. 4,6 miljoner europeiska ungdomar i åldern 15-24 år är arbetslösa och kommissionen understryker behovet som finns både på EU-nivå och i medlemsstaterna att investera mer och tidigare i ungdomars utbildning och hälsa, samt att underlätta övergången från utbildning till arbete. I analysen framkommer även vikten av att göra ungdomarna mer delaktiga i samhället. En av de åtgärder som kommissionen uppmanar medlemsstaterna att vidta är att ta upp ungdomsfrågor inom ramen för EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, genom "flexicurity-strategier" som fokuserar på ungdomar och förbättrar nya arbetssökandes möjligheter på arbetsmarknaden.

Läs mer här.

Ett nytt organ kommer möjligen att skapas med ansvar för telekommunikation i EU år 2010. Målsättningen är att förbättra funktionen av marknaden för interna telekommunikationer samt att underlätta för utvecklingen av tjänster spridda över hela Europa. För tillfället förbereds ärendet av Vivian Reding, kommissionär för informationssamhället, och kommer troligen att presenteras i slutet av oktober eller början av november. På förslag är att detta nya organ skall heta EECMA - European Electronics Communications Market Authority. Redan nu har dock förslaget väckt uppmärksamhet då det innebär en förstärkning av kommissionens makt på området. Kommissionen menar dock att denna marknad fortfarande är för nationellt begränsad och att fler åtgärder behövs för att öppna upp sektorn för den interna marknaden i EU. EECMA kommer att fortsätta behöva stöd från de nationella experterna och kommer att fatta beslut via enkel majoritet. Budgeten beräknas till 12 miljoner euro från första året och sedan 22 miljoner från och med det tredje året. Drygt 100 personer väntas bli anställda vid EECMA. Utöver telekommunikation finns flera andra förslag på åtgärder för det nya organet, som t ex hantering av 'roaming' och förbättra tillgängligheten till telekommunikation för handikappade.

Kommissionsn hemsida för telecom finns här.

Rasismen ökar i åtta av EU:s 27 medlemsstater, konstaterar EU:s nya myndighet för grundläggande rättigheter i en rapport som släpptes den 27 augusti. Rapporten menar att rasistiska brott har ökat i Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Danmark, Irland, Polen, Slovakien och Finland. Tre länder har dock sett en minskning - Sverige, Tjeckien och Österrike.

Rapporten kritiserar också de medlemsstater som ej lyckats sammanställa statistik om rasistiska brott. Endast elva av 27 medlemsstater har i dagsläget presenterat en tillfredsställande statistik.

Läs mer här.

Europeiska kommissionen undersöker nya sätt att förbättra EU:s krisstöd till medlemsländer i nödsituationer. Detta sker mot bakgrund av de pågående skogsbränderna i Grekland. Efter Greklands begäran om stöd inom ramen för EU:s räddningstjänstmekanism har nio länder svarat med konkreta förslag.

Kommissionen studerar nu möjligheterna att inrätta ett slags "stående utryckningsstyrka" för olika sorters kriser. Syftet är att skynda på gemensamma åtgärder så att man kan ingripa mot katastrofer inom några timmar efter deras utbrott. Enligt kommissionens talesperson ska det nya konceptet kunna presenteras redan till hösten.

Ledamöter i Europaparlamentet vill fråga ut Europeiska kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso om en affär under hans tid som ordförande för det socialdemokratiska partiet i Portugal.

Enligt tidningen Financial Times har det socialdemokratiska partiet i Portugal mottagit 233 000 euro av det portugisiska byggföretaget Somague. Portugals konstitutionsrätt beslutade i juni i år att denna betalning överskred den lagliga gränsen för privata donationer till politiska partier.

Ledamöter i Europaparlamentet vill nu att Barroso klargör vad han visste om affären. Europeiska kommissionen har tidigare inte velat kommentera frågan.

Läs mer.

I mars 2007 gick alla medlemsländerna med på EUs gemensamma mål att låta förnybar energi utgöra 20 procent av energiframställningen i slutet av nästa årtionde. Kommissionen arbetar just nu på ett bra sätt hur 20-procentsmålet ska fördelas mellan länderna. För mer avancerade länder, som Tyskland, där redan 13 procent utgörs av förnybar energi, kommer målet bli satt högre än 20 procent, medan minde avancerade länder kommer att få lägre satta mål. 

I en intern rapport som nyligen har läckt ut i Storbritannien framkommer det att landet upplever sig ha liten chans att uppnå de ambitiösa målen. Samma reaktion väntas även komma från fler medlemsländer när det blir klart hur länderna mer praktiskt ska arbeta för att uppnå dessa mål.

Läs mer här. 

Kommissionen planerar att förstärka övervakningen av resenärer som reser från USA till EU utan visum. Då USA nyligen gav klartecken för en sådan åtgärd (för resenärer från EU till USA), funderar kommissionen nu på att göra det samma i form av ett elektroniskt kontrollsystem (s.k. "electronic travel authorisation" - ETA).

Sarah Ludford är en av kritikerna till idén. Hon är brittisk ledamot av Europaparlamentet och taleskvinna för partigruppen ALDE (Alliansen liberaler och demokrater för Europa) i rättsliga frågor. Ludford menar att införandet av ett ETA-system skulle innebära en exakt motsats till EU:s vision om en transatlantisk zon för frihandel och fritt resande. Hon kritiserar också flera medlemsstater för att har försökt påverka USA bilateralt. Istället borde de 27 medlemsstaterna arbeta tillsammans och inta en gemensam ståndpunkt i frågan, menar Ludford.

Läs mer här.

En nyligen genomförd undersökning av Eurofound (European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions) visar att Sverige är det EU-land som har flest semesterdagar, officiella helgdagar inräknat.

Undersökningen visar på tydliga skillnader mellan medlemsstaterna vad beträffar den genomsnittliga arbetsveckans och arbetsdagens längd. Sverige ligger i topp med 42 lediga dagar per år, jämfört med Estland som har minst antal dagar - endast 26. Länder som Tyskland, Danmark, Italien och Luxemburg följer efter Sverige med 40, 39 respektive 38 semesterdagar per år. I botten tillsammans med Estland återfinns länder som Lettland, Ungern och Irland.

Eurofound konstaterar även att man i de 15 nya medlemsstaterna arbetar i genomsnitt hela två och en halv arbetsvecka mer per år än i de övriga medlemsstaterna.

Läs mer här.

Den 12 juli hölls en lunch/observatörsmöte i Bryssel i samband med projektet R4R (Regions For Research). R4R-sekretariatet finns sedan januari 2007 på SEU:s kontor i Bryssel och Stockholmsregionen är projektets koordinator. Tanken med mötet var att informera intresserade regioner/aktörer om R4R samt hur man kan få observatörrsstatus inom projektet.

För bilder från R4R-lunchen, se här.

För mer information om R4R, se www.regions4research.eu.

Europeiska kommissionen kommer inom kort att ta sina första stora steg på sportområdet. En vitbok som behandlar sportrelaterade frågor, så som t.ex. spelarhandel, TV-rättigheter och korruption, kommer att presenteras idag av kommissionären med ansvar för utbildning och kultur, Ján Figel. Figel menade i en kommentar att dokumentet är till för att öka transparensen inom sportsektorn, skapa medvetenhet om deras behov samt identifiera framtida EU-åtgärder på området.

Dokumentet förväntas skapa reaktioner då sport är medlemsstaternas angelägenheter och bara faller inom reglerna för EU:s inre marknad de gånger det räknas som en ekonomisk aktivitet. I det förslag till ny fördragstext som regeringscheferna enades om vid det senaste rådsmötet står det dock att kommissionen kommer ha möjlighet att lägga lagförslag inom sportområdet.

Läs mer här.

Europaparlamentet förväntas idag, den 10 juli, rösta igenom ett lagförslag med syftet att öppna upp de europeiska postmarknaderna för fri konkurrens. En dylik reform har flera motståndare, bl.a. bland flertalet fackförbund som menar att fri konkurrens för posttjänster skulle hota de postanställdas jobb. Många andra, bl.a. kommissionen, hävdar dock att detta är nödvändigt att öppna upp marknaden för att kunna göra posttjänster billigare, snabbare och mer innovativa. Lagförslaget stöds också av de tre största partigrupperna i Europaparlamentet - EPP-ED (konservativa/kristdemokrater), PES (socialister/socialdemokrater) och ALDE (liberaler).

Läs mer här.

Den 1 juli tog Portugal över efter Tyskland som EU:s ordförandeland. Under sitt 6 månaders ordförandeskap kommer Portugal att prioritera följande frågor:

- EU:s framtid: slutförande av förhandlingarna av det nya EU-fördraget.

- Lissabonstrategin: förberedelse av den nya cykeln som startar 2008

- Stärkande av området med Frihet, Rättvisa och Säkerhet

- EU och världen: bl.a. en ny satsning på kontakterna inom Medelhavsområdet

Läs mer på ordförandeskapets hemsida.

Nu finns EU-upplysningens "Din guide till EU-stöd 2007 - 2013" för nedladdning på EU-upplysningens hemsida. I den finns en överblick över de EU-finansierade stöd som organisationer, företag, kommuner och privatpersoner kan söka under de kommande 7 åren. Tidigare hette materialet "Din guide till fonder och program".

Läs mer här.

Den 19 juni invigdes den kroatiska handelskammarens nya Brysselkontor. Det nya kontoret ligger på Avenue Palmerston 2. Stockholmsregionens Europakommitté fanns representerat vid invigningen genom VD Thomas Friis-Konst.

På bilden ovan (från vänster till höger): Nadan Vidošević, president för den kroatiska handelskammaren, Dragica Martinović, VD för Brysselkontoret samt Thomas Friis-Konst.

Slovakiska regionrådet László Flórián lämnar Bryssel efter sex år och Stockholmsregionens Europakommitté fanns representerad i form av VD Thomas Friis-Konst då Flórián nyligen höll sin avskedsfest (se foto ovan). László Flórián har under sin tid i Bryssel varit ett mycket gott stöd för Stockholmsregionens Brysselrepresentation.

Stockholmsregionen har alltid haft ett gott samarbete med de tio stater som blev EU-medlemmar 2004, och bland dessa i synnerhet Slovakien. SEU har bl.a. samarbetat med den slovakiska regionen Kosiče och dess president Rudolf Bauer och 2003 arbetade en representant från Kosičeregionen sex månader för SEU i Bryssel.

På bilden ovan ses (från vänster till höger) László Flórián, Thomas Friis-Konst och Slovakiens ambassadör till EU, Maroš Šefčovič.

"Mainstreaming ageing into Regional Strategies" var titeln för ett seminarium om demografiförändringar som hölls på Yorkshires Brysselkontor i dagarna. Tanken var att uppmana till eftertanke kring frågan, få höra kommissionens åsikt i frågan samt höra om de brittiska initiativen "Age Concern England" och "Future Years".

Demografiförändringar är ett ämne som påverkar flertalet andra politikområden, så som t.ex. transportfrågor, bostadsfrågor och sjukvård. Många europeiska regioner har redan insett detta och har därför skapat handlingsplaner för att kunna handskas med problemet.

För mer information om seminariet "Mainstreaming ageing into Regional Strategies", se Yorkshireuropes hemsida. På länken kan man även ladda ner presentationerna från seminariet.

En ny Eurobarometer-undersökning om medborgarnas attityd till EU har nyligen genomförts. Vårens undersökning visar att EU-medborgarnas attityd till unionen har förbättrats jämfört med den undersökning som gjordes hösten 2006. Undersökningen visar också att EU:s medborgare känner sig alltmer positiva vad beträffar medlemsstaternas ekonomiska situation. 57 procent av EU:s medborgare stödjer i dagsläget sitt lands medlemskap i unionen och institutioner så som kommissionen och Europaparlamentet åtnjuter ett allt högre förtroende (52 resp. 56 procent).

Kommissionären med ansvar för EU:s kommunikationsstrategi, Margot Wallström, kommenterade undersökningen och menade att detta öppnar ett "window of opportunity" för EU att agera. Wallström tillade att hon hoppas att EU:s ministerråd nu kan omsätta medborgarnas förhoppningar om reformer i handling.

Mer information om undersökningen finns här.

Hela undersökningen finns att läsa här.

Den 11 juni 2007 ägde den officiella invigningen av EuroRegione Adriaticas Brysselsekretariat rum. EuroRegione Adriatica är en relativt ny organisation, endast ca tre år gammal. Organisationen består av samtliga regioner runt Adriatiska havet, totalt finns sex länder representerade (Italien, Slovenien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och Albanien). EuroRegione Adriatica har bl.a. som syfte att tillvarata regionens intressen samt hjälpa länderna på västra Balkan att bli fullvärdiga EU-medlemmar. Sekretariatet kommer att finnas i samma lokaler som Molises Brysselrepresentation, rue de Toulouse 47.

Stockholmsregionens Europakommitté fanns vid invigningen representerad genom VD Thomas Friis-Konst. På bilden ovan ses han tillsammans med Molises president Angelo Michele Iorio (till höger).

Nästa vecka sammanträder Europaparlamentet i Strasbourg. Europaparlamentet brukar kallas folkets röst i EU då dess parlamentariker är direkt valda av medborgarna i EU:s medlemsländer. Trots att EU-parlamentarikerna och deras kansli större delen av tiden sitter i EU-parlamentets lokaler i Bryssel så går flyttlasset en gång i månaden till Strasbourg där de ordinarie sammanträdena sker.

Under sessionen nästa vecka kommer bland annat ett par punkter som berör konsumentskydd tas upp. Ungdomsbrottslighet och kvinnors roll i samhället är andra ämnen som kommer diskuteras. De svenska parlamentarikerna Gunnar Hökmark (M) och Eva-Britt Svensson (V) kommer att presentera var sin rapport. Hökmarks rapport handlar om bredband och Svenssons rapport handlar om katt- och hundpäls.

På EU-parlamentets hemsida finns den övriga agendan för sessionen samt rapporter och betänkanden.

Se agendan för nästa veckas session i Strasbourg här.

Läs mer om parlamentets arbete här.

Läs mer om de svenska EU-parlamentarikerna här.

EU:s ombudsman, P. Nikiforos Diamandouros, har nyligen lanserat en informationskampanj med syfte att upplysa diverse aktörer om möjligheten att lämna in klagomål till den europeiska ombudsmannen. Kampanjen riktar sig främst till företag, organisationer, NGO:s, regionkontor, skolor och universitet. Dessa aktörer är ofta omedvetna om den europeiska ombudsmannens funktion, något som är tydligt då 95 procent av alla klagomål mot EU:s institutioner kommer från enskilda medborgare. Organisationer, företag o dyl. står endast för fem procent av klagomålen.

Mer information finns här.

Ett informationsblad om europeiska ombudsmannens aktiviteter (med särskild inriktning mot företag och organisationer) finns att tillgå här.

Det är kommissionsledamoten Margot Wallström som ligger bakom denna idé. Ett annat förslag som kommer att publiceras inom kort handlar om hur EU ska kommunicera bättre med sina medborgare. Detta förslag väntas innehålla tankar om att EU-tjänstemän lättare ska kunna tala med media och om att EU:s audiovisuella tjänster ska utökas.

Läs mer här.

Nu finns en ny upplaga av Stockholmsregionens guide till EU-program tillgänglig. Guiden presenterar de av kommissionens program som kan vara intressanta för stad, kommun och landsting på ett lättfattligt sätt och innehåller länkar för vidare information och läsning. Guiden finns här på hemsidan under "nyheter", "EU-guiden".

Har du frågor så tveka inte att kontakta oss på SEU.

Europeiska kommissionen antog igår, den 10 maj, ett s.k. policy statement om kulturens roll inom EU. Dokumentet slår fast att kultur är ett centralt tema i den europeiska integrationsprocessen och lanserar därför en europeisk kulturstrategi. Strategin har fått namnet "A European agenda for culture in a globalising world" och består av tre huvudmål: Främjande av kulturella särdrag och interkulturell dialog, främjande av kultur som en katalysator för kreativitet inom ramarna för Lissabonstrategin samt främjande av kultur som ett av de viktigaste elementen i EU:s relationer med övriga världen.

Kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, kommenterade kulturstrategin och menade att "kultur och kreativitet är viktiga drivkrafter för personlig utveckling, social sammanhållning och ekonomisk tillväxt".

Läs mer här.

Programmet för livslångt lärande har i dagarna lanserats officiellt i samband med en tvådagarskonferens i Berlin. Konferensen organiseras av det tyska utbildnings- och forskningsdepartementet med stöd av kommissionen. Tanken är att konferensen ska informera om vilka möjligheter som programmet erbjuder samt uppmärksamma tidigare lyckade projekt som finansierats genom programmet.

Programmet för livslångt lärande är något av kommissionens flaggskepp inom utbildningsområdet och har också varit ett av de allra mest framgångsrika. Programmet täcker budgetperioden 2007-2013 och är det första programmet som täcker lärande för folk i alla åldrar.

Läs mer här.

Mer information om programmet för livslångt lärande finns även här.

I veckan presenterade den europeiska ombudsmannen Nikiforos Diamandouros sin årsrapport för 2006. Ombudsmannen har som uppgift att ta emot klagomål riktade mot EU:s institutioner och dess organ. Av de totalt 528 klagomålen som lämnades in under 2006 handlade flera av dem om bristande transparens och dålig information och en majoritet var riktade mot kommissionen.


Läs mer här.

Europeiska kommissionen kommer i början av 2009 genomför språkprov bland europeiska ungdomar i åldern 14-16 år. De språk som inledningsvis kommer att testas är engelska, franska, tyska, spanska och italienska. Dessa språk är de mest undervisade språken i Europa. Proven kommer att bestå av läs- och hörförståelse samt en skriftlig del. Syftet är inte i första hand att mäta ungdomarnas språkkunskaper utan att kunna identifiera bra exempel på utbildningsmetoder och därmed bidra till att förbättra språkundervisningen.

EU-kommissionen har i dagarna låtit publicera en guide över alla tillgängliga EU-program för budgetperioden 2007-2013. Guiden presenterar tillgängliga program och berättar hur man går till väga för att söka pengar till projekt inom ramarna för dessa program. Guiden innehåller också länkar till ytterligare utförlig information på kommissionens hemsidor.

Guiden finns att ladda ner här.

I veckan presenterades i Bryssel en studie om maktförhållandena inom Europeiska rådet, den institution inom EU där medlemsländerna finns representerade på ministernivå. Studien har genomförts av ett svenskt forskningsteam lett av Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet. Teamet har genomfört ett flertal intervjuer med nuvarande och före detta presidenter och premiärministrar som genom tiderna har förhandlat i rådet. Utifrån deras erfarenheter kartläggs maktfördelningen inom rådet i studien. Flera av dem som intervjuats menar att trots utvidgningen så har de stora medlemsländerna så som Tyskland, Frankrike och UK störst inflytande. Rådet beskriv som en politiska arena där mycket av förhandlingarna sker i förväg och genom bilaterala kontakter. Där har de stora länderna en fördel i kapacitet. "Networking", dvs förmågan att knyta kontakter,  och personlighet är också viktiga element i förhandlingarna i rådet enligt studien.

Läs mer här.

Den 30 mars skrev Europeiska kommissionen, som företrädare för EU:s medlemsländer, för första gången under en internationell konvention för mänskliga rättigheter. Konventionen om funktionshindrades rättigheter värnar om att de 650 miljoner människor världen över som är funktionshindrade ska ha lika rättigheter som människor utan funktionshinder. Länder som ratificerar konventionen förbinder sig att förebygga diskriminering av funktionshindrade i alla delar av samhället. Konventionen antogs den 30 mars 2007 och redan samma dag så hade 82 länder skrivit under konventionen, vilket är fyra gånger fler underskrifter än vad som behövs för att konventionen ska träda i kraft.

Dock valde kommissionen att inte skriva under det frivilliga tilläggsprotokollet som hörde till konventionen. Tilläggsprotokollet innebär att medborgare som anses sig blivit utsatta för diskriminering på grund av sina funktionsförhinder, ska ha rätt att vända sig till en expertkommitté inom FN. Storbritannien, Danmark och Polen menade att tillägget innebär lagstiftning som snarare tillhör enskilda medlemsländer.


Läs mer här.

I dagarna släpptes EU-kommissionens årliga rapport om i2010, EU:s digitala strategi för jobb och tillväxt. I rapporten framgår det att den senaste tidens satsningar på s.k. ICT (Information and Communication Technology) har var lönsamma. Kommissionären för Informationssamhälle och medier, Vivianne Reding, kommenterade rapporten och noterade nöjt att ICT f.n. ligger bakom ca 50% av den totala ekonomiska tillväxten i unionen. Reding menade dock att det fortfarande finns hinder på den inre marknaden som försvårar för onlinetjänster och att EU bör arbeta hårdare för att ta bort dessa hinder.

Läs mer här.

Läs hela rapporten här.

Idag presenteras den tolfte rapporten från Europeiska kommissionen om EU:s telemarknad. Rapporten visar sänkta priser och ökat och innovativt utbud av teletjänster för Europas konsumenter och Viviane Reding, kommissionär med ansvar för telekommunikation, kan stolt konstatera att EU:s bestämmelser på området har varit framgångsrika. Dock menar Reding att fler insatser och oberoende tillsynsmyndigheter krävs för att fortsätta arbetet med att öppna upp telemarknaden, som omsätter runt 290 miljarder euro.


Rapporten består av separata kapitel om varje medlemsland och även en översikt över hela den europeiska telemarknaden.

Läs mer här.

Läs rapporten här.  

Med anledning av EU:s 50-årsdag och den s.k. Berlindeklarationen har en liknande deklaration nu författats av Regionkommitténs ledamöter. Deklarationen fokuserar på de områden som ej tas upp av Berlindeklarationen, så som t.ex. större sammanhållning mellan Europas regioner och en viktigare roll för regionala regeringar. I samband med deklarationens publicerande i Rom talade också Regionkommitténs ordförande, Michel Delebarre. Han noterade i sitt tal att regionerna har blivit allt viktigare under de 50 år som gått. Han fick medhåll av Europaparlamentets talman Hans-Gert Pöttering, som menade att Regionkommittén kommer att spela en allt viktigare roll framöver. Även EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso menade att "det är regionerna som utgör grunden för förtroendet mellan EU och dess medborgare".

Mer information finns här.

Hela deklarationen "Regionkommitténs förklaring om Europa" finns här.

Regionkommitténs hemsida finns här.

Igår samlades ledarna för EU:s medlemstater i Berlin för att fira att EU fyllde 50 år. Det var den 25 mars för femtio år sedan som Romfördraget undertecknades i Rom, och som var startskottet för framväxten av det som idag är EU.  Som en del av firandet igår undertecknades en deklaration, som fått namnet Berlindeklarationen. Tanken med deklarationen är hylla det som EU har åstadkommit under de femtio åren och EU:s ambitioner är framöver. Tyskland i egenskap som ordförandeland har fått i stort sett fria händer att utforma texten till deklarationen men medlemsstaterna har uttryckt olika synpunkter på hur framåtblickande dokumentet skulle vara, vilka ämnen som ska beröras och vilka formuleringar som ska användas. Tyskland har tydligt deklarerade att ett av målen för deras ordförandeskapsperiod är att återuppliva konstitutionsförslaget och har inför mötet igår cirkulerat utkast på deklarationen som innehöll skrivningar om utvidgningen och konstitutionen. Men i den slutliga versionen av deklarationen som antogs är en kompromiss där bara ämnena berörs indirekt. Flera av medlemsstaterna uttryckte efter undertecknandet igår att politiskt sett så är Berlindeklarationen bara symbolisk.  

Läs mer här.
Läs Berlindeklarationen här.

Förbättrad infrastruktur och bättre kommunikationer är en viktig del av Europeiska kommissionens strategi för tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Under ett år har en intern arbetsgrupp inom kommissionen, bestående av berörda kommissionärer, arbetat med att ta fram kommunikation om hur de befintliga transeuropeiska transport-, energi- och telenätverken kan utvecklas och de möjliga synergierna mellan nätverken. Så som att t.ex. att gräva ner telekablar längst med järnvägsrälsen.

I kommunikationen lyfts miljöfrågan fram som en av de stora utmaningarna för de transeuropeiska nätverken. Kommissionen är enig om att det är viktigt att nätverken utvecklas mot att bli mer hållbara, t.ex. i form av minskade utsläpp av koldioxid. Kommissionären för EU:s regionalpolitik, Danuta Hübner, menar att de transeuropeiska transport-, energi- och telenätverken är viktiga för att integrerar och stärka Europas regioner.

Läs mer här.
Läs kommissionens kommunikation här.

Som tidigare nämnts fanns Stockholm representerat vid årets upplaga av European Business Summit som ägde rum i Bryssel den 15-16 mars.  På denna länk finns bilder ifrån konferensen.

Läs även:

Barroso talar vid European Business Summit

Näringslivets företrädare uppmanar EU till fortsatt arbete enligt Lissabonstrategin

Djurrätt, homosexuellas rättigheter och anti-rasism är bara några av de ämnen som får EU-parlamentariker att organisera sig över partigränserna. Förutom de åtta politiska grupperna som finns i parlamentet så finns det ett tjugotal ämnesgrupper registrerade och runt 40 stycken om man räknar med de som inte är registrerade.

Ämnesgrupperna har vuxit fram under 80- och 90-talet och de har väckt debatt kring deras koppling till lobbister utanför parlamentet. Därför har parlamentet valt att införa regler för ämnesgrupperna. Enligt reglerna måste en ämnesgrupp bestå av parlamentariker från minst tre partigrupper. Grupperna har öppna möten, skriver rapporter och organiserar arrangemang. Dock får de inte uttala sig i parlamentets namn eller motta stöd utan att öppet registrerar vart det kommer ifrån.

En av de största ämnesgrupperna är gruppen som arbetar med djurrättsfrågor. Den består av 70 parlamentariker.

Läs mer här.

Läs om EU-parlamentet är organiserat här.

Idag avslutas det informella mötet mellan EU:s idrottsministrar. Mötet anordnandes av det tyska ordförandeskapet och syftet är att diskutera relationen mellan idrott och ekonomi och hur idrott kan bidra till att motverka våld och öka den sociala integrationen. Idrottsministrarna kom överens om att etablera en europeisk databas för att mer detaljerat studera idrottens betydelse för samhällsutvecklingen.

Läs mer om mötet här.

Läs också mer på tyska ordförandeskapets hemsida.

Lidingö stad söker en internationell samordnare. Det är en projektanställning på två år. Sista ansökningsdagen är den 16 mars. Lidingö stads inriktning är hälsa, vilket genomsyrar allt arbete i staden. Nu vill Lidingö stad vidga sina vyer internationellt och söker därmed en internationell samordnare. Mer information finns på http://www.lidingo.se/net/Lidingo+Stad+Ex/Om+staden/Lediga+jobb eller kontakta mhy@lidingo.se.

Under tvådagarskonferensen "Regions for Economic Change" som hölls i Bryssel den 7-8 mars lanserades ett nytt projekt av kommissionären för regionalpolitik, Danuta Hübner. Det handlar om tävlingen "RegioStars 2008", en tävling som inrättats för att utse de mest framgångsrika regionala projekten i EU. Tävlingen är öppen för projekt som har finansierats av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) eller av verktyg i samband med anslutning till unionen. Kommissionär Hübner sade om tävlingen att "Det är viktigt att den regionala aspekten samt de olika typerna av innovation lyfts fram". Hon uppmanade också alla EU:s regioner att bidra med projekt för att visa goda exempel på innovation på regional nivå.

Det går bra att anmäla sig till tävlingen t.o.m. den 29 juni 2007.

Mer information om "RegioStars 2008" finns här.

Under 2007 kommer Europeiska kommissionen att påbörja en öppen diskussion om hur EU:s prioriterade områden ska finansieras i framtiden. Diskussionerna ska resultera i ett politiskt papper som ska presenteras under 2008 med bland annat en ny formel för hur mycket varje medlemsland ska bidrar med. Att EU behöver ett nytt system för att räkna ut medlemsavgifterna blev extra tydligt i senaste budgetsförhandlingarna med de nya medlemsländerna.

"- EU behöver ett nytt system för att finansiera sin verksamhet och det är viktigt att det är enkelt och transparant", menar budgetkommissionären Dalia Grybauskaité, från Litauen.

Ett förslag som framförts av bland annat vissa i parlamentet, är en EU-skatt för att ersätta medlemsstaternas bidrag. Kommissionen har även tittat på möjligheterna att själva kunna ta ut en företagsskatt. Grybauskaité, som tidigare varit finansminister, tycker idén är positiv men menar att ett skattesystem bygger på konstitutionell och ekonomisk integration och där är inte EU ännu.

Läs mer här.

Som en del i arbetet med att göra EU mer tillgängligt och mer tydligt för medborgarna, funderar man inom EU på alternativa kommunikationsvägar för att nå ut. Tidigare har EU satsat mycket på information via tidningar, tv och internet men har nu även börjat titta på de virtuella delarna av internet. Så kallade virtuella samhällen, där internetanvändare kan skapa sig en egen identitet, lockar allt fler besökare. Dessa virtuella samhällen erbjuder allt som kan tänkas behövas för att leva ett virtuellt liv i cyberrymden, så som pengar, hus, kläder och underhållning. Ett av de största virtuella samhällena, Second Life, startades 2003 och har idag över 4 miljoner "medborgare". Den största delen är européer och nordamerikaner. Nyligen beslutade Sverige att öppna en virtuell ambassad inuti Second Life, för att kunna marknadsföra Sverige.

Mikaloj Dowgielewicz, som är talesman för EU-kommissionären för kommunikation, Margot Wallström, menar att de är öppna för nya idéer på hur EU kan nå ut till medborgarna och de virtuella samhällena är ett av flera alternativ man ska titta närmare på.

Läs mer om här.

EU-kommissionen har lanserat en fototävling på temat "För mångfald - mot diskriminering". Tävlingen är öppen för fotostudenter från hela EU och pågår fram till och med den 30 juni. Detta är ett led i EU:s tema för 2007 som året för allas lika möjligheter ("Year of equal opportunities for all"). Det vinnande bidraget kommer att tryckas upp på flygblad som ska sprida budskapet "För mångfald - mot diskriminering" över hela EU. Den totala prissumman är 9000 euro, en summa som kommer att delas mellan första-, andra- och tredjepristagaren samt förstapristagarens skola/universitet. EU:s kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, Vladimír Špindla, menade att "det är av avgörande betydelse att vi fortsätter att bekämpa diskriminering inom EU och denna fototävling är ett bra sätt att göra det på"

För mer information, läs här.

För mer detaljerad information om tävlingen och information om hur man anmäler sig, läs här.

EU-kommissionen presenterade nyligen sin politiska agenda för 2008. Agendan grundar sig på fyra strategiska områden: välstånd, solidaritet, säkerhet och frihet samt en starkare global roll för EU. I agendan betonas också politikområden som sysselsättning, energi, klimatförändringen och migration. Kommissionen kommer nu att diskutera agendan med Europaparlamentet och rådet och tillsammans bestämmer man sedan hur prioriteringarna ska reflekteras i kommissionens arbetsprogram för 2008 och i 2008 års budget.

Mer information finns här.

Hela dokumentet "Annual policy strategy for 2008" finns här.

EU-kommission har beslutat om att inom EU ska telefonnummer som börjar med 116 ska reserveras för samhälliga servicetjänster. Tanken är att alla EU-medborgare, genom ett nummer som är lätt att komma ihåg, ska kunna få hjälp oavsett vilket EU-land de befinner sig i.

Det första reserverade numret är 116 000 och det är avsett för rapportering av försvunna barn. EU-kommissionären för informationssamhälle och media, Viviane Reding, uppmanar alla medlemsländer att upprätta numret snabbt så att alla föräldrar i Europa ska veta att de kan ringa det här numret och få hjälp direkt. Än så länge har inget land upprättat numret.

Under mars ska man vidare diskutera vilka ytterliga samhälliga servicetjänster som ska kunna få ett 116 nummer.

Läs mer här.

Läs EU-kommissionens beslut på svenska här.

Vid EU-parlamentens sammanträde i Strasbourg i början av veckan presenterades EU-kommissionens rapport över unionens utveckling under 2006. Enligt fördragen sla kommissionen till en viss tidpunkt varje år presentera en rapport och rapporterna är ett viktigt bidrag till att bygga upp unionens kollektiva minne.

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso menar att rapporterna är viktiga för ökad öppenhet kring EU:s verksamhet men också för att EU ska kunna driva ett resultatbaserat arbete med tydliga resultat.

2006 års rapport består av 250 sidor och är uppdelad i huvudrubrikerna: Välstånd, solidaritet, frihet och säkerhet och EU som en global partner. De fyra rubriker är kommissionens ledord för deras verksamhet som de antog vid sitt tillträde 2004. I rapporten kan man bland annat läsa om diskussionerna kring den nya konstitutionen, genomförandet av Lissabonstrategin samt den svenska EU-kommissionärens Margot Wallströms arbete med att kommunicera EU till medborgarna.

Rapporten finns översätt på tjugotvå språk och kan läsas via Internet här.

En svensk version av rapporten finns här.

EU:s transportkommissionär Jacques Barrot har uttryckt en önskan om att utöka förbudet mot större mängder vätskor ombord på flygplan till att gälla även för icke-medlemsstater. Det är dock inte endast av säkerhetsskäl som en sådan åtgärd skulle vara lämplig, de nuvarande reglerna innebär också problem vad gäller tax free-handeln. En resenär som flyger från ett icke EU-land får ta med sig skattebefriad alkohol och parfym in i EU, medan en resenär som flyger från ett EU-land till ett annat ofta får den alkohol eller parfym han eller hon köpt konfiskerad. Barrot vill därför att samma strikta lagar som gäller i EU även ska gälla för länder utanför unionen och önskar nu att EU kommer överens med så många icke-medlemsländer som möjligt om att EU:s regler ska gälla för alla flygtransporter till unionen.

Inom samma område introduceras även nya EU-regler för storleken på handbagage. Fr.o.m. 6 maj 2007 så får passagerares handbagage inte få vara större än 56 x 45 x 25 cm.

Läs mer här.

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso besökte igår Nederländerna för att diskutera framtiden för konstitutionsfördraget med holländska politiker. Den holländska mitten-vänster-regeringen har nyligen presenterat en bred överenskommelse som efterlyser kraftiga förändringar i det nuvarande konstitutionsfördraget. Därmed skiljer man sig från Kommissionen som anser att huvuddragen i det nuvarande konstitutionsfördraget bör behållas. Barroso menade dock att det är bra att Nederländerna nu gör någonting på området då man faktiskt har ett ansvar att ratificera konstitutionsfördraget som ett av de länder som har undertecknat fördraget. Men han tillade också att "Nederländerna måste förstå att man måste röra sig i samma riktning som de länder som redan har undertecknat fördraget". Den politiska majoriteten i det holländska parlamentet har beslutat att frågan om konstitutionsfördraget inte ska bli föremål för en nationell folkomröstning en gång till, något som har väckt kritik från oppositionen.

Läs mer här.

Samtidigt som internet innebär möjligheter finns det också stora risker och barn och ungdomar är särskilt utsatta. EU har därför tagit initiativ till en kampanj med syfte att informera barn, ungdomar, föräldrar och lärare om säkrare användning av Internet.

Läs mer om kampanjen Säkrare internet här.

Läs kommissionens rapport om Säkrare internet här.

I samband med firandet av EU:s 50- årsdag, uppmanas ungdomar runt om i Europa att diskutera och debattera EU:s framtid. Tanken är att en gemensam ungdomsdeklaration ska skrivas och presenteras på ett stort möte i Rom. LSU, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, är nationellt ansvarig för processen och kan hjälpa till med diskussionsmaterial. LSU tar även emot bidrag till deklarationen och kommer även att utse en delegation av svenska ungdomar som ska delta på mötet i Rom.

Läs mer här.

18 medlemsstater har hittills ratificerat förslaget till konstitution. Dessa 18 länder samt Irland och Portugal (som inte har ratificerat konstitutionsfördraget men ändå är positiva till innehållet) möttes i helgen i Madrid för att diskutera framtiden för konstitutionsfördraget. På mötet uttrycktes oro över att en eventuell ny, reviderad version av konstitutionsfördraget skulle gå "under" det existerande fördraget, d.v.s. att viktiga delar skulle komma att tas bort. Man beklagade sig också över att de länder som ännu inte har ratificerat konstitutionsfördraget inte heller har kommit med konstruktiva förslag på hur man skulle kunna gå vidare. Samtidigt uttryckte "konstitutionens vänner" sitt fulla stöd för den tyska regeringen och dess försök att återuppliva konstitutionen.

Storbritannien, Sverige, Danmark, Tjeckien och Polen samt Frankrike och Nederländerna (där folken sade nej) är de länder som hittills inte har ratificerat konstitutionsfördraget.

Läs mer här.

S.k. internationell roaming, d.v.s. användande av mobiltelefon via utländska nät, diskuterades igår i EU-parlamentet. Det var parlamentsledamöter och representanter från Kommissionen, konsumentorganisationer och den industriella sektorn som samlades med anledning av ett förordningsförslag från Kommissionen. Förordningen är tänkt att göra mobilkommunikation för medborgare som reser inom EU betydligt billigare. Man vill också ge konsumenten mer insyn när det gäller själva prissättningen. Det tycks råda konsensus i EU-parlamentet om att denna typ av åtgärder är önskvärda och att parlamentet självt bör agera i frågan. Ett beslut väntas komma innan sommaren.

Mer information finns här.

Kommissionen har i dagarna deklarerat att år 2007 är "Year of Equal Opportunities for All". Trots att mycket har gjorts på EU-nivå för att bekämpa diskriminering i alla dess former, så menar Kommissionen att det finns mycket kvar att göra på området. Den 23 januari presenteras resultatet av den senaste Eurobarometern där diskriminering i medlemsstaterna har undersökts. Detta kommer att följas av olika åtgärder från Kommissionens sida under året. Det övergripande syftet med initiativet är att göra EU:s medborgare medvetna om sina rättigheter till icke-diskriminering och lika behandling, att främja jämställdhet för alla samt att aktivt betona mångfaldens fördelar.

Mer information finns här.

Läs mer här.

Mer om EBBA finns att läsa på http://www.european-border-breakers.eu.

Listan över samtliga 2007 års vinnare finns här

Läs mer här

Vissa medlemsstater, som Danmark, försvarade vid hearingen Sverige, medan Lettland stöddes av exporter från Estland och Litauen, enligt pressrapporteringen.
Beslutet i målet väntas senare i år.

Läs mer här.

Som ett av många försök att bättre nå ut med EU: s verksamhet till EU-medborgarna lanserar kommissionen nu en ny multimediaprodukt. I boken "Europe and you - a snapshot of European achievements" presenteras 10 konkreta områden där EU varit aktivt under 2006. "Det är lättare för människor att se mervärdet av EU om de kan se det genom verkliga exempel; billigare mobilkostnader, renare miljö och ingen missledande märkning av mat", sa Margot Wallström, EU-kommissionär för kommunikation och institutionella relationer. Boken finns tillgänglig på webbsidan http://ec.europa.eu/snapshot2006/index_en.htm där varje område presenteras med en kort text och video. Boken kan även laddas ner.

Läs mer

Den 1 januari övertar Tyskland det roterande ordförandeskapet efter Finland. Den första tiden av ordförandeskapets 6 månader kommer energi och innovationspolicy ligga i fokus. Den andra halvan ska däremot mer ägnas åt den europeiska konstitutionen och den inre marknaden. Lanseringen av den gemensamma europeiska energipolitiken under våren kommer också att utgöra en viktig punkt, en annan prioritering är Berlindeklarationen, vars syfte är att omdefiniera mål och gemensamma värden för EU. Tyska förbundskanslern Angela Merkel sägs också vilja satsa mer på att ge Lissabonagendan för tillväxt och sysselsättning mer fokus, en av de planerade prioriteringarna inom denna är att minska administrativt krångel för de europeiska företagen.

Läs mer här    samt här

Från och med 2013 ska alla nya och ersatta körkort i EU ha samma kreditkortsformat, det blev klart i Europaparlamentet på torsdagen under den andra och sista läsningen. Den nya modellen kommer att ersätta dagens 110 olika modeller i medlemsländerna. Utseendet blir identiskt med det svenska körkortet varför ett byte inte är aktuellt för svensk del. Direktivet sägs däremot underlätta kontroller och komma att bidra till att bekämpa så kallad körkortsturism. Med körkortsturism menas den företeelse att medborgare som fråntagits sitt körkort i hemlandet på grund av ett allvarligt brott skaffar sig ett nytt körkort i ett annat medlemsland. Med de nya reglerna måste en medlemsstat vägra att utfärda körkort om en sökandes körkort har begränsats eller återkallats i ett annat medlemsland. Vid utfärdande måste också varje medlemsland kontrollera att den sökande inte redan har ett körkort, om det finns rimligt tvivel att misstänka detta. Ewa Hedqvist Petersen, parlamentariker i Europaparlamentets transportutskott välkomnade beslutet och sade att ett gemensamt körkort betyder mycket för den fria rörligheten i EU och att det även är viktigt för trafiksäkerheten.

Läs mer

Läs Europaparlamentets pressmeddelande här

Nu när det nya programmet för den regionala finansieringen börjar med start från januari 2007 har Kommissionen beslutat om nya regler för hur pengarna ska anslås. Under den nya perioden som sträcker sig fram till 2013 kommer de nuvarande nio regleringarna slås ihop till en och samma och medlemsländerna kommer att kunna påverka mer hur pengarna ska fördelas samt kontrollera att pengarna spenderas rätt. Medlemsländerna kommer också att behöva vara mer öppna och publicera vilka som tar del av pengarna. Kommissionären för regionalpolitik, Danuta Hübner, hoppas att "detta åtagande för en ökad transparens kommer att leda till en förbättring av kvalitén av programmen som arbetats fram för EU-finansiering". En annan nyhet är att länder måste öka sin finansiering till projekt kopplade till Lissabonstrategin, vad som nu kan ses är en stor ökning av pengar riktade mot innovativa projekt.

Kommissionären menar även att de nya medlemsländerna absorberar finansieringen nästan fullt ut, det finns fortfarande tid kvar innan årsskiftet för länder att spendera tilldelade pengar.

Läs mer här.

Policyn om den Nordliga dimensionen (the Northern Dimension) har nu omskapats till att bli en gemensam regional policy. Efter ett möte i Helsingfors den 24 november antog EU, Norge, Island och Ryssland två nya dokument som ersätter den nuvarande handlingsplanen över den nordliga dimensionen som går ut i slutet av 2006.

Den Nordliga dimensionen är ett EU-initiativ som lanserades 1997 för att uppmärksamma specifika utmaningar i Östersjöregionen, regionen kring arktiska havet och nordvästra Ryssland. Syftet är att stimulera samarbete mellan EU: s medlemsländer, kandidatländer och Ryssland samt att koordinera EU: s externa policys och instrument som verkar i regionen.

Diskussioner inom Europaparlamentet tidigare i november påpekade att initiativet måste ges en högre profil och koordineringen mellan aktörer måste förbättras. De nya dokumenten "The Northern Dimension Framework Policy Document" och "the Northern Dimension Political Document" utgör grunden för den nya och permanenta policyn om den nordliga dimensionen som ska implementeras gemensamt av länderna. Policyn kommer att på regional nivå reflektera de fyra gemensamma områden inom relationen mellan EU och Ryssland som täcker ekonomi, rättsliga frågor, säkerhet och forskning. Policyn kommer även att prioritera de geografiska områdena kring Östersjön och Barents hav samt faktorer som karaktäriserar den ömtåliga miljön, ursprungsbefolkningsfrågor och hälsa- och socialt välmående. Gränsöverskridande aktiviteter kommer att fortsätta att vara en central del av policyn för att underlätta ekonomiskt samarbete och kontaktnät över gränserna. De huvudsakliga finansiella bidragen kommer att erbjudas från de nya europeiska grannlands- och partnerskapsinstrumenten men även utökad möjligheter för finansiering av den europeiska investeringsbanken finns.

Läs mer om den Nordliga dimensionen och de nya dokumenten på kommissionens hemsida här.

Den 20 november hölls ett möte "Keeping people and goods moving, Intelligent Transport System and Services: ERTICO" under ledning av Anders Wijkman för att uppmärksamma vikten av en hållbar rörlighet av människor och varor i Europa. Under mötet presenterades Ertico, ett partnerskap som utgörs av offentliga och privata aktörer inom området för rörlighet; offentliga myndigheter, företag, andvändare och infrastrukturoperatörer. Ertico arbetar för att underlätta en säker, riskfri, effektiv och hållbar rörlighet av människor och varor inom alla typer av transport. För att nå detta mål är användandet och spridningen av intelligenta transportsystem och tjänster (ITS) viktigt, det sker genom att kombinera information-och kommunikationsteknologi med transportinfrastruktur, andvändare och fordon.

Monica Sundström, ordförande för Ertico, talade om hur flödet av människor och varor är avgörande för europeisk konkurrens, integration och skapandet av den inre marknaden. Dagens transportsystem i Europa står inför en rad utmaningar. För att EU ska kunna vara fortsatt framgångsrikt måste man bland annat säkerställa resenärers säkerhet, förbättra och bibehålla ett effektivt flöde av människor och varor och minska transportens påverkan på miljön, sa Sundström. Transportsektorn är stor idag inom Europa och förväntas att öka i framtiden, vilket gör att utmaningarna är viktiga att tackla.

Läs mer om Ertico på deras hemsida här

I veckan presenterade kommissionen en studie som visar på kulturens och den kreativa sektorns bidrag till EU: s ekonomi, den stod för inte mindre än 2.6 procent av EU: s BNP år 2003 (senaste siffror). Anställda inom kultursektorn utgör 3.1 procent av alla anställda i EU: s 25 medlemsländer. Sektorn står för en hög tillväxt, mellan 1992 och 2003 låg tillväxtgraden på 12,3 procent. Studien rekommenderar en bättre statistik som visar kulturens ekonomiska bidrag för EU i stort, hittills är data samlad av olika myndigheter på nationell, regional och lokal nivå. Av studien framkommer även att en stor del av den kulturella aktiviteten är oupptäckt, speciellt den som utförs av egenanställda, e-handelsföretag och aktivitet inom den offentliga sektorn. En annan viktig rekommendation i studien är en rad åtgärder på hur man bättre kan integrera kultursektorn i Lissabonstrategin och förbättra arbetssätt inom kommissionen. Studien ger ett viktigt bidrag till konsultationen över ett nytt förslag om kulturens roll i Europa som kommissionen väntas lägga fram under våren 2007.

Den 17-19 november kommer kommissionens ordförande José Manuel Barosso att delta i en konferens som handlar om att aktivera Europas kulturella krafter för att öka den europeiska integrationen. En del av konferenser är planerad att undersöka kulturens nytta för den europeiska ekonomin.

Läs pressmedelandet om studien här.

Den 14 november kom ministrarna för utbildning, ungdom och kultur överens om att stärka agerandet för att förbättra yrkesutbildningarna (vocational education and training) i Europa. Det framkom under mötet att det hittills gångna arbetet med att förbättra utförande, kvalité och dragningskraften av yrkesutbildningar, enligt Köpenhamnsprocessen som lanserades 2002, varit en framgång. Men arbetet måste stärkas i framtiden, till exempel bör gemensamma verktyg utvecklas och implementeras. Man talade bland annat om ett system för att man ska kunna överföra och ackumulera sina poäng från utbildningar. Åtgärder är dock frivilliga och borde utvecklas genom en bottom-up koordinering. Frågorna kommer att diskuteras vidare på ett informellt möte i början december i Helsinki.

Under konferensen antogs även slutsatser relaterade till behovet av effektivitet och jämlikhet i yrkesutbildningssystem. Rådet anser i likhet med kommissionen att ojämlikheter i yrkesutbildningssystem skapar stora dolda sociala kostnader för framtiden som befaras vara större än investeringarna.

Margot Wallström vill skapa ett självständigt observatorium för europeiska allmänna opinioner. Det sade hon under en konferens i Madrid den 27 oktober där hon betonade behovet av en ökad forskning om allmänna opinioner. Opinionsundersökningar ger en röst åt tysta medborgare, de kan enligt Wallström "spåra sociala förändringar och uppkommande fenomen som inte uppmärksammas av politiker". Förändringar har skett sedan kommissionen började sponsra opinionsundersökningar i EU-länderna på 70-talet, Eurobarometern lanserades till exempel 1973. Wallström menar att vi idag kan tala om "en" allmän opinion eftersom de flesta européer delar en gemensam politisk kultur av värderingar och principer. Idén med ett självständigt observatorium är att förbättra undersökningarnas utformning, att bättre kunna analysera resultaten samt att öka medias täckning av dem.

Läs mer här.

Den 25 oktober 2006 antog europaparlamentet det nya ungdomsprogrammet "Youth in Action". Programmet väntas starta i början av 2007 och kommer löpa perioden 2007-2013 med en budget på 885 miljoner euro. Syftet är att förstärka ungdomars känsla av att tillhöra Europa, främja en social sammanhållning, interkulturell dialog samt uppmuntra ungdomar till att vara aktiva samhällsmedborgare. Programmet riktar sig i första hand till ungdomar i åldrarna 15-28 år, men i vissa specifika fall också till åldersgruppen 13-30 år. Stöd kommer att ges till projekt som främjar en ömsesidig förståelse, solidaritet och ett aktivt engagemang i det civila samhället. Även organisationer som är aktiva på EU-nivå med utveckling av utbyte och utbildning av unga arbetare samt ett aktivt stimulerande av samverkan mellan regionala och lokala enheter kan få finansiellt stöd. "Eftersom ungdomar representerar 20 % av Europas medborgare bör de spela en mer aktiv roll; det här programmet ger dem en möjlighet att spela en aktiv och konstruktiv roll i Europas framtid", kommenterade Ján Figel, EU-kommissionär med ansvar för utbildning, kultur och flerspråkighet.

Läs mer

I onsdags antog kommissionen sitt arbetsprogram för 2007. I det presenteras strategiska målsättningar och prioriteringar för de kommande 12-18 månaderna. Några av topprioriteringarna är en modernisering av den europeiska ekonomin, bättre handhavande av migrationsströmmar, en förstärkning av den europeiska grannlandspolitiken, en utveckling i förhandlingarna med Ryssland, Ukraina och Kina samt ett vitpapper innehållande en strategi för hälsa. Där finns också ett budskap om en förstärkt kommunikation med EU: s medborgare. Något som bland annat gläder EU-kommissionären för kommunikationsstrategi Margot Wallström. "Vi måste kunna kommunicera våra politiska prioriteringar och förklara mervärdet av våra aktiviteter för medborgarna", säger hon.  Kommissionens ordföranande José Manuel Barroso betonade också att konsultationen med de andra institutionerna kring arbetsprogrammet kommer att bli mer omfattande än tidigare.

Läs mer

Läs rapporten

Den 13 oktober presenterade Confrontations Europe, en organisation grundad i Frankrike som samlar medborgare och andra aktörer från olika europeiska länder i debatten om EU: s framtid, sin nya europaturné, ett projekt för att återlansera det europiska projektet för en ny konstitution. Konferenser med olika teman kommer att hållas i åtta europeiska huvudstäder under en åttamånaders period med start i oktober. Genom att skapa möten mellan européer från olika länder vill man mobilisera det civila samhället på nytt och öka dess engagemang och delaktighet i Europa. Efter den nya konstitutionens sammanbrott till följ av Frankrike och Nederländernas nej i folkomröstningarna år 2005 är det enligt Confrontations Europe nödvändigt att rikta sig till det civila samhället. Deras idée är att tillsammans med det civila samhället förbereda en politisk agenda för att nå konkreta mål inom områden som till exempel energi och immigration. De anser att gemensam policys som främjar samarbete och solidaritet saknas i EU, men är nödvändigt för att fullborda den inre marknaden, samt för att uppnå en dynamisk europeisk ekonomi och en europeisk sammanhållning.

Handeln mellan EU-länderna är fortfarande relativt blygsam och fortfarande två till tre gånger lägre än handeln mellan de amerikanska staterna, det enligt en studie publicerad av tankesmedjan Breudel. Trots 20 år av policyarbete för den inre marknaden genom att ta bort hinder för rörelsen av människor, varor och kapital fortsätter européerna att nästan uteslutande arbeta, handla och investera i sitt eget hemland. Enligt studien arbetar för närvarande mindre än 2 % européer i andra EU-länder, vad gäller handel spenderar ett europeiskt land 86 % på nationella produkter jämfört med 10 % på produkter från andra europeiska länder. I studien varnas bland annat för att en enhetlig valuta kommer ha svårt att överleva i det långa loppet utan en fungerande inre marknad och slutsatserna är att mer fokus måste läggas på att främja konkurrens, underlätta innovation samt att integreringen av värdekedjor genom Europa måste fortsätta.

Läs mer

En trend mot enklare lagar och lättare administrativa kostnader kan ses i EU. I en rapport gjord av kommittén för ekonomisk politik framkommer att den administrativa bördan för företag och medborgare börjar minska i medlemsländerna. Ett flertal länder har enligt rapporten redan antagit en gemensam metodik och 17 länder, där ibland Sverige, har infört ett bevakningsnätverk som mäter nuvarande administrativ belastning. Den 10 oktober förväntas EU: s ministerråd att informera kommittén och EU-kommissionen att fortsätta sin övervakning för att hitta gemensamma prioriteringar för framtiden. Danmark har till exempel uppmätt att 40 % av byråkratiskt krångel härstammar från EU- lagstiftning. I Sverige berörs ett flertal sektorer, till exempel miljölagstiftning, jordbruk och arbetsmarknad där åtgärder är nödvändiga för att minska administrativa kostnader, bland annat förknippatde med momsdeklarering. Sveriges mål är att minska administrativa hinder med 15-25 % till år 2010.

Den 29-30 september hölls de Europeiska jobbdagarna i Bryssel, vilka lockade tretusen besökare från olika delar av Europa och hade som mål att föra samman jobbsökande och arbetsgivare. Till skillnad från tidigare mässor hade helgens jobbdagar speciellt fokus på att uppmuntra människor att söka jobb i ett annat europeiskt land. Från början var det tänkt att en enda mässa skulle hållas i varje medlemsland men det slutade med att nästan femhundra events hölls i mer än trehundra olika städer, inte bara i medlemsländerna utan även i till exempel Norge och Bulgarien.
"Den europeiska jobbmässan är ett utomordentligt exempel på hur olika politiska, sociala, och ekonomiska aktörer samlas för att tillsammans sprida fördelarna med en fri arbetsmarknad till arbetstagare", sa kommissionären Vladimír Spidla som ansvarar för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Jobbdagarnas stora framgång kommer att följas av årliga liknande jobbevent från och med år 2007 meddelade EU-kommissionen.

Läs mer.

De äldre i EU, 65 år och över, förväntas öka från 75 miljoner år 2005 till nästan 135 miljoner år 2050. Detta visar Eurostats statistik i samband med den internationella dagen för äldre människor som hölls den 1 oktober. År 2005 var antalet personer 65 år och äldre 17 % av den totala befolkningen i EU: s tjugofem medlemsländer, jämfört med 15 % år 1995. En beräkning för år 2050 visar att antalet personer som är 65 år eller äldre kan komma att stiga till 30 % av den totala befolkningen i EU 25. Den högsta andelen av gamla människor finns i Spanien (36%), Italien (35%), Tyskland , Grekland och Portugal (alla 32%). De lägsta procentandelarna hittas i Luxemburg (22%), Nederländerna (23%), Danmark och Sverige (båda 24%). Arbetsverksamma personer i åldern 60-64 år var 2005 26,7 % inom EU 25 och för personer i åldern 65-69 var andelen 8,2%. Detta till skillnad från resten av befolkningen i åldern 15-64 år som hade en sysselsättningsgrad på 63,8 %.

Läs mer.

Kommissionen antas föreslå en full liberalisering av postservicen till och med 2009. Det skulle tvinga medlemsländerna att sluta skydda offentliga operatörer från både nationell och utländsk konkurrens och kan tänkas väcka starka känslor i många länder då ett stort antal jobb inom den offentliga sektorn möjligtvis kommer stå på spel. Fortfarande kommer dock posthanteringen att omfattas av vissa universella regler, som att leveranser måste ske inom en viss tid, med en viss frekvens och standard. För att genomföra reformerna kommer medlemsländerna ändå vara fria att finansiera detta utifrån egna modeller. Kommissionen tror att postreformen kan utgöra ett lyft för nya teknologier inom posthantering, som att skickade e-post kan levereras med vanlig post. De förutspår också vissa ändringar i infrastrukturen, som franchising av postkontor.

Sverige, Finland och Danmark finns bland dem som ligger runt EU-genomsnittet när det gäller genomförandet av reformerna, men flera andra länder som Irland, Grekland och Spanien, har mycket omstruktureringarbete kvar och kommer antagligen därför skilja sig i sina åsikter kring reformen än de länder som har kommit längre.

Läs mer

En granskning av kommissionen nästa år över arbetet på den inre marknaden kommer att handla mycket om att försöka vinna EU-medborgares förtroende tillbaka, det efter att fransmännen och holländarna röstade nej till den nya konstitutionen. Kommissionen vill därför öka ansträngningarna för att uppnå synbara fördelar på den inre marknaden för människor i deras vardag. För att människor ska kunna anpassa sig till förändringar och utnyttja nya möjligheter måste den inre marknaden ges en social dimension. 

Läs mer här.

I april utlyste kommissionen en konsultation om den inre marknadens framtid för att stimulera en öppen debatt bland olika intressen i unionen. Enligt resultatet anser EU-medborgare, näringssektorn och medlemsländernas regeringar att den inre marknaden spelar en avgörande roll, och måste förbättras, för att möta framtida utmaningar i EU.

Läs pressmeddelandet här.

Nya bilaterala avtal mellan EU och Beijing signerades i tisdags och kommer att innebära hårdare säkerhetsregler på importerad kinesisk mat och leksaker. Enligt konsumentkommissionären Markos Kyprianou är nästan hälften av alla produkter, som har visat sig vara farliga för konsumenter och som upptäcks inom EU, framför allt leksaker, importerade från Kina. Avtalen är ett viktigt steg framåt för konsumentsäkerhet, menar Kyprianou. Avtalen kommer som en följd av EU:s försök att öka handelsrelationerna med nyckelpartners i Asien, förra veckan hölls ett toppmöte mellan EU och Asien i Helsingfors.

Läs mer här.

Stora nationella energibolag fortsätter att ha monopol på flera av Europas nationella marknader och hindrar därmed mindre eller utländska företag från att komma in på marknaden.
"I dagsläget vet vi att status quo inte fungerar. Vad vi måste göra är att besluta hur vi mest effektivt kan reformera systemet till fördel för företag och konsumenter", säger Kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Han planerar att föreslå ny lagstiftning under 2007 som i större utsträckning kommer utsätta EU: s energijättar för större konkurrens.
"Om man vill att den inre marknaden för energi i Europa ska fungera behövs mer muskler i termer av regulatorernas effektivitet", säger Barroso.

Läs mer

"Effektiva system för allmän och yrkesinriktad utbildning kan ha en betydande positiv inverkan på vår ekonomi och vårt samhälle," sa kommissionsledamoten Ján Figel. Han betonade de "stora dolda kostnaderna" för ojämlikhet inom utbildningen. "Ett samhälle med låg utbildningsnivå medför inkomstskattebortfall, ökade utgifter för hälsovård, högre brottsrelaterade kostnader och store utgifter för arbetslöshet och socialt skydd," sa han.

Figel hävdar att för närvarande alla skattebetalare finansierar den högre utbildningen, men att bara en relativt liten elit utnyttjar den.

Mer information.

Statistiken som kommer från Eurostat visar att den lägsta registrerade arbetslösheten fanns i Nederländerna och Danmark (3,9%) och på en tredjeplats Estland med 4,2%. För hela Euro-området uppgick talet till 7,8%, att jämföras med ifjol då den var lite högre; 8,6%.

Det estimeras att 11,5 miljoner människor var arbetslösa i juli i Euro-området medan siffran för EU-25 uppgick till 17,5 miljoner.

Läs hela pressreleasen

Europeiska kommissionen presenterar nu sin midterm-review för 2006 och presenterar vad de har uppnått under de åtta månader som har gått och här tas även upp de återstående initativ att tas som är kvar för hösten.

Ladda ner rapporten

Margot Wallström träffade igår kommittén för kulturella frågor på Parlamentet och berättade om presenterade den vision om kommunikationspolicy som kommissionen har.  Här redogjorde Wallström vidare för dels den "action plan" som kommissionen implementerat samt "plan D" för dialog, demokrati och debatt samt vitboken för Europeiska kommunikationspolicyn som publicerades i februari i år.

Läs mer

De ämnen som kommer att beröra Europaparlamentarikerna i höst är Tjänstedirektivet, REACH samt EU:S budget.
Gällande tjänstedirektivet har kommissionen arbetat om förslaget som rådet sedan godkände i juli och då ministrarna redan är överens finns det en möjlighet att tjänstedirektivet kommer att vara i hamn i slutet av året.

Reach som har diskuterats sedan 2003 kan även det få ett slut under hösten om parlamentet kan komma att se en ände på en lång process.

Läs mer