Nyheter, september 2006

Emigrerande arbetskraft från östra och centrala Europa har haft liten betydelse på de gamla EU-ländernas ekonomier, den har snarare kompletterat än tagit över arbetstillfällen. Däremot kan de länder där de största arbetskraftsströmmarna gått ifrån tvingas ta in ännu billigare arbetskraft från länder som går utanför EU: s nuvarande östra gränser. Det visar Världsbanken i sin rapport med rekommendationer om hur den ekonomiska tillväxten ska ökas i Europa. Där konstateras också att spår av arbetskraftsbrist redan kan märkas i Polens och i Baltländernas ekonomier. Under en övergångsperiod kan det innebära en minskning av tillväxten i dessa länder. Världsbanken rekommenderar därför ländernas regeringar att arbeta mer proaktivt med migrationen av arbetskraft och föreslår exempelvis att skatten inom vissa sektorer ses över - speciellt inom hälsoområdet - i de länder där emigrationen av arbetskraft varit som störst. Samtidigt visar ändå rapporten, och stödjer därmed Kommissionens iakttagelse, att arbetskraftsmigrationen i sig visat sig vara positiv för EU: s ekonomi i stort.

Läs mer   Läs rapporten

De två kandidatländerna Bulgarien och Rumänien har nu fått klartecken att gå med i EU från och med januari 2007, det fastslog Kommissionen i den slutliga rapport som offentliggjordes på tisdagen. "Det genuint slutgiltiga fallet av berlinmuren", kommenterade Bulgariens premiärminister Sergei Stanishev beslutet. Även Rumäniens premiärminister Calin Popescu-Tariceanu uttryckte sin glädje över beskedet och fastslog att Rumänien nu går in i en period av säkerhet där rumäner kommer bli EU-medborgare precis som britter och fransmän, med samma rättigheter och skyldigheter. Med beslutet följer dock en rad villkor inom flera områden som både länderna måste arbeta med för att uppfylla, speciellt rör det rättsväsende, korruption, organiserad brottslighet och jordbruk. Deras framsteg på områdena kommer noggrant bevakas, även efter inträdet, och mötas av olika säkerhetsåtgärder från EU: s sida ifall de inte uppfylls på överenskommet sätt.

Läs mer

Kommissionen antas föreslå en full liberalisering av postservicen till och med 2009. Det skulle tvinga medlemsländerna att sluta skydda offentliga operatörer från både nationell och utländsk konkurrens och kan tänkas väcka starka känslor i många länder då ett stort antal jobb inom den offentliga sektorn möjligtvis kommer stå på spel. Fortfarande kommer dock posthanteringen att omfattas av vissa universella regler, som att leveranser måste ske inom en viss tid, med en viss frekvens och standard. För att genomföra reformerna kommer medlemsländerna ändå vara fria att finansiera detta utifrån egna modeller. Kommissionen tror att postreformen kan utgöra ett lyft för nya teknologier inom posthantering, som att skickade e-post kan levereras med vanlig post. De förutspår också vissa ändringar i infrastrukturen, som franchising av postkontor.

Sverige, Finland och Danmark finns bland dem som ligger runt EU-genomsnittet när det gäller genomförandet av reformerna, men flera andra länder som Irland, Grekland och Spanien, har mycket omstruktureringarbete kvar och kommer antagligen därför skilja sig i sina åsikter kring reformen än de länder som har kommit längre.

Läs mer

Den ökande nedbrytningen av Europas marker har lett till att ämnet har hamnat på EU: s agenda. Enligt en uppskattning är 12 % eller 115 miljoner hektar av Europas landområden utsatta för vattenerosion och ytterligare 42 miljoner hektar hotas av vinderosion. I dagsläget finns viss EU-lagstiftning för skydd av mark men inga omfattande och integrerade policys. Endast nio medlemsstater har en specifik lagstiftning och denna handlar mest om specifika hot som markförorening.  

Den nya strategin som presenterades den 22 september av miljökommissionären Stavros Dimas är en av sju tematiska strategier inom den sjätte miljöhandlingsplanen. Den är delvis handfast, delvis flexibel för att kunna anpassas till medlemsstaterna egna lokala behov och förutsättningar. Alla medlemsstater kommer exempelvis få identifiera sina specifika riskområden utifrån vissa gemensamma kriterier samt sätta upp egna mål och tillvägagångssätt för hur och när de ska uppnås. De kommer också få göra en inventering över förorenade platser, förbereda en sorts markstatus-rapport och utforma en nationell strategi för en återhämtning för dessa platser. I handlingsplanen om markskydd förutsätts handling på både europeisk, nationell och regional nivå. Handlingsplanen har dock mötts av en hel del kritik, speciellt har miljöorganisationer menat att planen är för återhållsam för de behov som finns på miljöområdet.

Läs mer här  Samt här

Tillgången på lättillgänglig läkemedelsinformation har debatterats i olika forum inom EU och det råder delade meningar om patienters säkerhet. Näringslivet framhåller att deras läkemedelsinformation måste ges direkt till patienterna medan representanter för läkare, patienter och sjuksköterskor varnar för att industrins involverande kan innebära att informationen omvandlas till reklam.

Som det är idag anser kommissionen att läkemedelsinformationen är ofullständig. Mycket information finns visserligen på nätet men svårigheter för patienter att värdera kvaliteten av den är problematiskt. Olika intressen gör det svårt att definiera ett bra legalt ramverk för att garantera kvaliteten på informationen av läkemedel och dess tillgänglighet, främst via internet, enligt kommissionen.

Arbetsgruppen för patientinformation som upprättats av kommissionen har beslutat att utveckla en "europeisk databas" för särskilda sjukdomar, exempelvis diabetes som är en vanlig sjukdom i EU.  

En granskning av kommissionen nästa år över arbetet på den inre marknaden kommer att handla mycket om att försöka vinna EU-medborgares förtroende tillbaka, det efter att fransmännen och holländarna röstade nej till den nya konstitutionen. Kommissionen vill därför öka ansträngningarna för att uppnå synbara fördelar på den inre marknaden för människor i deras vardag. För att människor ska kunna anpassa sig till förändringar och utnyttja nya möjligheter måste den inre marknaden ges en social dimension. 

Läs mer här.

I april utlyste kommissionen en konsultation om den inre marknadens framtid för att stimulera en öppen debatt bland olika intressen i unionen. Enligt resultatet anser EU-medborgare, näringssektorn och medlemsländernas regeringar att den inre marknaden spelar en avgörande roll, och måste förbättras, för att möta framtida utmaningar i EU.

Läs pressmeddelandet här.

Nya bilaterala avtal mellan EU och Beijing signerades i tisdags och kommer att innebära hårdare säkerhetsregler på importerad kinesisk mat och leksaker. Enligt konsumentkommissionären Markos Kyprianou är nästan hälften av alla produkter, som har visat sig vara farliga för konsumenter och som upptäcks inom EU, framför allt leksaker, importerade från Kina. Avtalen är ett viktigt steg framåt för konsumentsäkerhet, menar Kyprianou. Avtalen kommer som en följd av EU:s försök att öka handelsrelationerna med nyckelpartners i Asien, förra veckan hölls ett toppmöte mellan EU och Asien i Helsingfors.

Läs mer här.

Den 20-21 september kommer en expertkonferens, "Hälsa inom alla policyområden", att äga rum, vilken utgör det finska EU-ordförandeskapets största händelse på hälsoområdet. Bakgrunden till konferensen är den finska hälsoministerns utkomna bok som visar på att målsättning inom hälsopolicy och andra EU-policys inte alltid stämmer överens, utan i vissa fall snarare står i konflikt med varandra. Boken presenterar bland annat möjligheter och uppnådda exempel på hälsoförbättringar genom hälsofrågors integrering i andra policyfrågor, till exempel utbildning, jordbruk och arbetsfrågor.

"Effektivt och systematiskt agerande, genom att använda alla möjliga åtgärder inom alla policyområden, för att förbättra folkhälsan, är en öppning för en ny fas av offentlig hälsa", säger hälsoministern Liisa Hyssälä i bokens förord.

Läs mer här.

I dagarna, den 16-22 september, deltar länder över hela Europa i "the European Mobility Week" med syftet att uppmuntra människor att välja mer klimatvänliga färdalternativ. För att öka medvetenheten om klimatförändring kommer flera aktiviteter att äga rum. I Bryssel hölls till exempel en bilfri dag den 17 september, bilutsläpp står för mer än 10 procent av växthusgasutsläppen i EU. Veckans evenemang stödjer även Kommissionens EU-kampanj "You control Climate Change", som lanserades i maj.

Kommuner inom de flesta EU-länderna, men även inom EFTA-länderna, Bulgarien, Kroatien, Serbien och Rumänien, planerar att hålla en bilfri dag och /eller andra initiativ för att främja miljövänligare rörlighet. Ett flertal lokala myndigheter i Brasilien, Canada, Ecuador och Japan deltar i också i evenemanget.

Läs mer här.

Den 26 september, under Parlamentets plenarmöte i Strasbourg, väntas energikommissionären Andris Piebalgs avslöja sin sexåriga handlingsplan för energieffektivitet. Den kommer att innehålla inte mindre än hundra åtgärder för att stimulera energisparande i energiomvandlingssektorn och hos slutanvändare. I juni 2007 kommer Kommissionen genom energitjänstdirektivet (2006/32/EC) begära att medlemsstater utvecklar och lämnar in nationella handlingsplaner för energieffektivitet. Pielbags menar att den nationella planen ska utgöra ett komplement till den gemensamma EU-handlingsplanen.

Åtgärder som Kommissionen vill genomföra täcker områden som till exempel förändrat beteende vid energianvändning, innovation och transport.

Kommissionen kommer bland annat att föreslå en fortsatt utveckling av de europeiska energisäkerhets- och klimatdimensionerna genom utbildning, exempelvis inom yrkesutbildning där EU-program ska erbjuda material och riktlinjer för undervisning.  Pielbags har även planer på att öka användningen av nya, energieffektiva teknologier i officiella byggnader, fordon, kontorsmaterial och annan energikrävande utrustning, där EU-institutioner kan utgöra en förebild. Även medfinansiering från EU-program föreslås för energieffektiva organiseringsscheman vilket riktar sig speciellt till små - och medelstora företag.

På innovationsområdet vill Kommissionen blan annat utveckla en strategiskt energiteknologisk plan som innehåller insatser för att göra information - och kommunikationsteknologin mer energieffektiv.

Inom transportområdet vill Kommissionen fortsätta sina ansträngningar att utveckla marknader för renare, smartare, säkrare och mer energieffektiva fordon genom offentlig upphandling och genom att öka medvetandet hos allmänheten. Andra åtgärder är att uppmuntra användandet av kollektivtrafiken, samåkning, icke-motordrivna färdsätt etcetera i europeiska städer.

I går presenterade Kommissionen ett tiopunktsprogram för innovation.  Det visar på en vilja från Kommissionens sida att blåsa nytt liv i Lissabonstrategin för jobb och tillväxt och gäller offentliga policys på alla nivåer. Intentionen är att skapa ett mer innovationsvänligt för näringsliv och industri i Europa. En fråga som har debatterats flitigt är att vinna tillbaka forskare till Europa. "För att det ska ske måste Europa göras mer attraktivt", sa Günther Verheugen, Kommissionens viceordförande. Han talade också om att en ny kultur av innovation måste skapas i Europa och att det för detta krävs vissa strukturella förändringar som han menade inte ska ses som ett hot utan som en möjlighet att öka Europas konkurrenskraft på det globala planet.

Läs mer

Stora nationella energibolag fortsätter att ha monopol på flera av Europas nationella marknader och hindrar därmed mindre eller utländska företag från att komma in på marknaden.
"I dagsläget vet vi att status quo inte fungerar. Vad vi måste göra är att besluta hur vi mest effektivt kan reformera systemet till fördel för företag och konsumenter", säger Kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Han planerar att föreslå ny lagstiftning under 2007 som i större utsträckning kommer utsätta EU: s energijättar för större konkurrens.
"Om man vill att den inre marknaden för energi i Europa ska fungera behövs mer muskler i termer av regulatorernas effektivitet", säger Barroso.

Läs mer

I går presenterade Kommissionen resultaten av den offentliga konsultation med 260 intressenter om hälsosam diet och fysisk aktivitet som har förts sedan december 2005. Då presenterade Kommissionen en grönbok, det vill säga de första idéerna kring hur det omfattande problemet med fetma i EU kan angripas, speciellt bland barn och ungdomar. Det till följd av att 50 procent av de vuxna EU-medborgarna lider av stark fetma eller är överviktiga. EU har därför uppmanats att utveckla enkla och flexibla riktlinjer för matvanor. Resultatet av dialogen visar på en vilja att agera på många olika plan och inom flera olika sektorer. Bland annat förespråkas en mer balanserad diet, där innehållsmärkning av matvaror är en viktig fråga. En annan prioriterad fråga är kvalitet och tillgång till fysisk aktivitet samt riktlinjer kring mat på skola och arbetsplats. Under första halvåret av 2007 kommer Kommissionen att publicera ett meddelande, vilket kan innebära ett lagförslag om hälsosam diet och fysisk aktivitet.

Läs mer

"Effektiva system för allmän och yrkesinriktad utbildning kan ha en betydande positiv inverkan på vår ekonomi och vårt samhälle," sa kommissionsledamoten Ján Figel. Han betonade de "stora dolda kostnaderna" för ojämlikhet inom utbildningen. "Ett samhälle med låg utbildningsnivå medför inkomstskattebortfall, ökade utgifter för hälsovård, högre brottsrelaterade kostnader och store utgifter för arbetslöshet och socialt skydd," sa han.

Figel hävdar att för närvarande alla skattebetalare finansierar den högre utbildningen, men att bara en relativt liten elit utnyttjar den.

Mer information.

Kommissionen kommer att se över reglerna för ersättning av vård som sker i ett annat EU-medlemsland än i det land där patienten är skriven. Den så kallade patientrörligheten har ökat under senare år och flera domar i EG-domstolen har lett till att kommissionen nu planerar att se över situationen. Patientrörligheten berör både socialförsäkringssystemen som är en nationell angelägenhet samt friheten att producera tjänster och fri rörlighet, vilket är en EU-angelägenhet (en patient har rätt att få sin planerade vård utomlands (E112) ersatt av sitt hemlands sjukvårdssystem om patienten får vänta längre än nödvändigt på att få vård. Vårdköer i sig innebär inte att en patient kan söka vård i ett annat land men dessa köer får ej överstiga en rimlig tid). Kommissionen ämnar nu försöka lösa denna kniviga fråga om lagtolkning mellan fri rörlighet för patienter och medlemsländers ansvar för offentliga finanser. Tolkningen av lagstiftningen på området ligger för tillfället hos EG-domstolen vilket skapar en stor osäkerhet för medlemsländerna. Exkluderingen av sjukvården från tjänstedirektivet har heller inte löst frågan. Kommissionen vill därför skapa specifika regler för detta område för att underlätta lagtolkning och planering. Ett meddelande (förslag på lag) kommer att presenteras och kommissionen har därför lanserat en konsultation (remiss) för att få input till den kommande lagen.

Statistiken som kommer från Eurostat visar att den lägsta registrerade arbetslösheten fanns i Nederländerna och Danmark (3,9%) och på en tredjeplats Estland med 4,2%. För hela Euro-området uppgick talet till 7,8%, att jämföras med ifjol då den var lite högre; 8,6%.

Det estimeras att 11,5 miljoner människor var arbetslösa i juli i Euro-området medan siffran för EU-25 uppgick till 17,5 miljoner.

Läs hela pressreleasen