Nyheter, oktober 2006

En rad pilotprojekt med det nya europeiska sjukförsäkringskortet runt om i Europa visar på positiva resultat, det sades vid slutkonferensen "Netc@rds for EHIC" som ägde rum måndagen den 30 oktober i Bryssel. Projektets samlade utvärdering visade att mer än 80 % av de sjukvårdsinstanser som har testat kortet kan tänka sig att även använda det på daglig basis, även användarna har visat sig mycket positivt inställda.

Sedan juni 2004 har medborgarna i EU: s länder försetts med ett gemensamt europeiskt sjukförsäkringskort (EHIC), som har intygat deras hälsoförsäkring vid eventuella sjukvårdsbehov utomlands. Hittills har 13 medlemsländer samt Norge och Rumänien börjat använda detta dokument, men allt fler är på väg att ansluta sig. Det nya elektroniska EHIC är tänkt att förenkla den fria rörelsen av människor i EU genom en integrering av sjukvård och sjukförsäkringar i de olika länderna och därmed förenkla procedurerna för sjukvårdspersonal, sjukvårdstagare och sjukförsäkringsgivare. På detta sätt ska en sjukvårdssökande utomlands direkt kunna få sin sjukförsäkring utvärderad i det land han/hon befinner sig i och därmed snabbas processen upp för täckningen av sjukvårdskostnaderna samtidigt som administrationen minskar.

Hittills har 86 olika så kallade servicepunkter använts runt om i Europa, men målet är nu att utöka dessa till 300. Den tekniska delen av projektet, det vill säga de tekniska lösningarna för själva plattformen, är ännu inte heller helt klara. Projektets underliggande princip om att ta tillvara på olika nationella miljöer samt deras olika teknologiska och organisatoriska lösningar innebär att samspelet mellan dessa ytterliggare måste förfinas, det gäller också för en del säkerhetsaspekter som måste förbättras, men går allt enligt planerna är visionen att sätta e-EHIC i fullt bruk från och med år 2010, sades det på konferensen.

Läs mer om e-EHIC på www.netcards-project.com

Den 26 oktober presenterade kommissionen en optimistisk delårsutvärdering av den förnyade Lissabonstrategin från 2005. Rapporten visar tillfredställelse så här långt med åtagna aktiviteter på EU-nivå och de uppnådda framstegen. Rapporten (Technical Implementation Report) som presenterades av direktören för generaldirektoratet näringsliv -Gert-Jan Koopman, går systematiskt igenom dagsläget för policyåtgärder fastlagda i det gemensamma Lissabonprogrammet. Rapporten drar slutsatserna att vid slutet av juli 2006 hade kommissionen antagit 72 av 102 aktiviteter som lades fram 2005 samt att parlamentet och rådet måste snabba på sina antagande av förslagen, endast 9 av 39 aktiviteter där båda institutionerna har sitt att säga har gått igenom hela lagstiftningsprocessen. Efter att nästan alla medlemsländer i mitten av oktober skickat in sina framstegsrapporter av sina nationella handlingsplaner anser kommissionen att medlemsländerna idag är mer villiga att implementera nödvändiga strukturella reformer av sina ekonomier. Den slutliga, årliga framstegsrapporten förväntas kommissionen lägga fram den 12 december 2006

Läs mer här.

Den 25 oktober 2006 antog europaparlamentet det nya ungdomsprogrammet "Youth in Action". Programmet väntas starta i början av 2007 och kommer löpa perioden 2007-2013 med en budget på 885 miljoner euro. Syftet är att förstärka ungdomars känsla av att tillhöra Europa, främja en social sammanhållning, interkulturell dialog samt uppmuntra ungdomar till att vara aktiva samhällsmedborgare. Programmet riktar sig i första hand till ungdomar i åldrarna 15-28 år, men i vissa specifika fall också till åldersgruppen 13-30 år. Stöd kommer att ges till projekt som främjar en ömsesidig förståelse, solidaritet och ett aktivt engagemang i det civila samhället. Även organisationer som är aktiva på EU-nivå med utveckling av utbyte och utbildning av unga arbetare samt ett aktivt stimulerande av samverkan mellan regionala och lokala enheter kan få finansiellt stöd. "Eftersom ungdomar representerar 20 % av Europas medborgare bör de spela en mer aktiv roll; det här programmet ger dem en möjlighet att spela en aktiv och konstruktiv roll i Europas framtid", kommenterade Ján Figel, EU-kommissionär med ansvar för utbildning, kultur och flerspråkighet.

Läs mer

I onsdags antog kommissionen sitt arbetsprogram för 2007. I det presenteras strategiska målsättningar och prioriteringar för de kommande 12-18 månaderna. Några av topprioriteringarna är en modernisering av den europeiska ekonomin, bättre handhavande av migrationsströmmar, en förstärkning av den europeiska grannlandspolitiken, en utveckling i förhandlingarna med Ryssland, Ukraina och Kina samt ett vitpapper innehållande en strategi för hälsa. Där finns också ett budskap om en förstärkt kommunikation med EU: s medborgare. Något som bland annat gläder EU-kommissionären för kommunikationsstrategi Margot Wallström. "Vi måste kunna kommunicera våra politiska prioriteringar och förklara mervärdet av våra aktiviteter för medborgarna", säger hon.  Kommissionens ordföranande José Manuel Barroso betonade också att konsultationen med de andra institutionerna kring arbetsprogrammet kommer att bli mer omfattande än tidigare.

Läs mer

Läs rapporten

EU håller just nu på att ta fram en lag som ska säkra luftkvaliteten. Lagen utgör en del av en vidare luftföroreningsstrategi som lades fram av kommissionen i september 2005. I måndags röstade ministerrådet för en skärpning av tröskeln för vad som ska betraktas som luftföroreningar, det gick tvärt emot europaparlamentets röstning bara några veckor tidigare. Miljökommissionären Stavros Dimas sa han var mycket nöjd med ministerrådets röstning då resultatet innebär att människans exponering för farliga partiklar i den luft vi andas kan minskas med 20 % mellan 2010 och 2019. Frågan kommer nu att gå tillbaka till europaparlamentet för en andra och sista läsning.

Enligt kommissionen dör 370 000 människor årligen i förtid i EU av sjukdomar som kan relateras till luftföroreningar. En stor del av de för människan skadliga partiklarna orsakas av omfattande fordonstrafik och dåligt renade bilavgaser samt genom användandet av ved och kol vid uppvärmningen av bostadshus. "Vi måste få ner dessa chockerande siffror och för det behöver vi ett ambitiöst direktiv", sa Dimas. Genomgående för både europaparlamentet och ministerrådet är att man i förhållande till kommissionens förslag i olika utsträckning vill skjuta fram när de strängare gränsvärdena ska börja gälla. Speciellt länderna Holland och Polen anser sig ha svårt att uppfylla målsättningarna.

Läs mer

Den europeiska samarbetsorganisationen för forskningsinfrastrukturfrågor (ESFRI) har nu publicerat en första sk roadmap eller vägvisare för att fortsätta utveckla europeiska infrastrukturer inom forskning. I denna färdplan har 35 storskaliga infrastrukturprojekt i Europa identifierats. Dessa inrättningar förväntas bli samlande centra för internationell intelligens och talang och därmed också en dragningskraft för världsledande forskare inom olika områden. Ett exempel på ett sådant redan existerande projekt är CERN, världens största laboratorium för partikelfysik.

Alla 35 projekt som har identifierats av ESFRI har också godkänts av EU: s medlemsländer, men i nuläget befinner sig dessa projekt på olika utvecklingsstadier och för att de ska uppnå världsklass krävs det att fler än ett land är med och finansierar. Därför efterlyser de länder som redan har initierat en del av projekten att fler länder går in med stödfinansiering. Cirka 14 miljarder euro krävs för att göra verklighet av projekten. Hittills har endast existerande infrastrukturer finansierats genom EU: s sjätte ramprogram, men genom det kommande sjunde ramprogrammet som löper mellan 2007-2013 med en budget på 1,7 miljarder euro, kommer både redan existerande och nya projekt att finansieras, däremot beror projektets framgång till stor del på hur villiga medlemsländerna är att själva bidra med finansiering.

Läs mer

I ett meddelande som kommer presenteras för kommissionen tisdagen den 24 oktober 2006 lägger EU: s hälsokommissionär Markos Kyprianou fram en aktionsplan för att bekämpa alkoholismen bland ungdomar. Om kommissionen övertygas kommer planen löpa perioden 2007-2012. I EU är 7,5 % av den totala ohälsan och dödligheten alkoholrelaterad. För åldersgruppen 15-29 år är alkoholism den största dödsorsaken och här är andelen uppe i 10 % för kvinnor och 25 % för män. För att tackla detta problem fokuserar meddelandet speciellt på marknadsföring där ungdomar är en målgrupp, här kan nämnas sponsring av sportevangemang där uppmuntran till alkoholförtäring förekommer, men också höjning av skatten på alkohol, restriktioner för försäljning samt marknadsföring av populära alkoholsorter bland ungdomar som "alkoläsk" och alkoholhaltig glass. I meddelandet uppmanas även medlemsländerna att se över sina lagar på alkoholförsäljning, speciellt i de länder där minimiåldern för alkoholinköp ligger under 18 år. En annan huvudpunkt är införandet av nolltolerans vid bilkörning bland de yngsta bilförarna och därmed ett försök till att halvera trafikdödligheten från 50 000 döda år 2000 till 25 000 år 2010.

EU: s medlemsländer har fram till år 2015 på sig att se till att grundvattnets kvalitet är likvärdigt dricksvattnets, det beslutades den 17 oktober gemensamt av europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen. Direktivet om grundvattnets kvalitet är ett sorts "dotterdirektiv" till ramdirektivet för vatten "vattendirektivet". Efter att direktivet har trätt i kraft, 20 dagar efter det formella antagandet, har länderna två år på sig att omvandla beslutet till nationell lag. Mer konkret innebär det att det nya direktivet sätter kvalitetsstandarder för dricksvattnet och att dessa måste uppfyllas fram till år 2015. Bland annat innebär det att grundvattnet ska skyddas så att inga tillsatser behövs. Medlemsländerna måste identifiera områden där grundvatten utgör en källa till dricksvatten och ta adekvata skyddsåtgärder därefter. Möjligheter lämnas också för medlemsländerna att sätta in striktare regler. De identifierade områdena och eventuella skador ska sedan rapporteras till kommissionen.

Innan kommissionen lägger fram konkreta förslag för vad som ska gälla för patienter som begär sjukvård i andra EU-länder vill man få in synpunkter från dem som berörs. Fram till 31 januari 2007 vill kommissionen få svar på frågor som exempelvis om det behövs mer lagstiftning för att garantera sjukvård över EU:s  gränser, vilken typ av lagstiftning som krävs, om EU bör gå in och stödja länderna på vissa områden genom speciella center samt hur det praktiskt ska gå till att skicka patienter mellan EU-länderna. Kommissionen vill ha synpunkter både från experter, myndigheter, sjukvårdspersonal och patienter.  EG-domstolen har sedan tidigare slagit fast att patienter har rätt till sjukvård utomlands och att de ska få ersättning för kostnaderna om behandlingen dröjer för länge eller inte finns i hemlandet. 

Läs mer här.

Den 12 oktober antog transportministrarna CIP-programmet under sitt ministermöte. Programmet för konkurrens och innovation kommer att ha en budget på 3,6 miljarder euro, där 60% kommer att ägnas åt entreprenörskap och innovation och 40% ägnas åt energi respektive Europas informationssamhälle. Programmet antogs efter en överenskommelse med parlamentet. Samtidigt antog ministrarna det nya Marco Polo-programmet. Det nya programmet täcker in ett bredare geografiskt område samt innehåller två nya delar: "motorways of the sea" och "traffic avoidance actions". Målsättningen kommer att vara att betona intermodalitet, reducera trängsel i trafiken samt förbättra frakttrafikens miljöpåverkan. Budgeten för programmet ligger på 400 miljoner euro. Båda programmen löper under åren 2007-2013.

Den 18 oktober antog kommissionen ett förslag om etablerandet av ett nytt europeiskt tekniskt institut (ETI) år 2008. Genom att kombinera akademi, forskning och näringsliv kommer institutet att utgöra en modell för hur Europa effektivare ska kunna stå emot utmaningarna av en globaliserad och kunskapsbaserad världsekonomi. Om Europaparlamentet och ministerrådet antar förslaget innan 2007 års slut kan institutet sätta igång sin verksamhet under år 2008 med en uppskattad budget på 2,4 miljarder euro fram till år 2013. Inrättandet av institutet kommer bland annat att innebära skapandet av ett nätverk bestående av ett flertal kunskaps- och innovationscentra som kommer att arbeta med strategiska utmaningar inom områden som kan tänkas vara primära för EU: s sociala och ekonomiska intressen.

"...ETI är utformat för att attrahera talang och sammanföra de allra bästa aktörer inom kunskapstriangeln. Genom dess nätverk kommer ETI att riva murarna mellan forskning, utbildning och näringsliv för att på så vis låsa upp Europas innovationspotential", detta enligt kommissionens ordförande Jose Manuel Barosso.

Läs pressmedelandet här.

Trots oro inför utvidgningen av 10 nya medlemsländer i maj 2004 visar en rapport gjord av konsultfirman Burson-Marsteller att utvidgningen varit framgångsrik, främst på områden inom konkurrens och externa relationer. I rapporten framgår bland annat att de nya medlemsländerna, EU10, som uppvisat en högre tillväxt än de gamla medlemsländerna, gemensamt haft en positiv effekt på EU: s arbetet inom Lissabonagendan. Mest inflytande har länderna haft på EU:s externa relationer, det eftersom de nya medlemsländerna har bistått med expertis som EU tidigare inte hade, framför allt i relationer med östra Europa och särskilt Ryssland.

Läs mer här.

Den 12 oktober antog kommissionen ett meddelande som handlar om att stimulera debatten om innovationspolicy inför det kommande informella toppmötet mellan EU: s stats- och regeringschefer i Lahti den 20 oktober. Dokumentet klarlägger vad kommissionen anser vara nyckelfaktorer för att öppna upp Europas innovations-potential, som fortfarande anses vara otillräcklig i många avseenden. Etablerandet av ett europeiskt ledarskap i framtida strategiska teknologier, skapandet av starkare länkar mellan universitet, forskning och företag, samt en förbättring av vad kommissionen kallar för "förutsättningarna för ett ramverk" är exempel på sådana nyckelfaktorer. Skapandet av ett gemensamt teknologi-initiativ, som kommer att innebära etablerandet av ett offentligt-privat partnerskap inom specifika forskningsområden, är en möjlighet som EU inte har råd att missa enligt kommissionen. Klusterpolicy har redan blivit en viktig del av medlemsländernas innovationspolicy och måste uppmuntras mer.

I meddelandet identifierar kommissionen allmänna och sektorsspecifika förutsättningar för ett ramverk som kan förbättra innovationsklimatet, till exempel ökad möjlighet för finansiering i ett tidigt skede och mer specifikt, borttagandet av infrastruktur- och distributionshinder på marknaden för förnybara bränslen. Kommissionen råder medlemsländerna att agera genom att framför allt backa upp det planerade europeiska teknologiska institutet som kommer att presenteras i veckan samt att genomföra innovativa tillämpningar inom hälsotjänster och utbildning.

En åldrande befolkning och färre barnafödande kommer att medföra svåra följder för ekonomini framtiden. Kommissionen förutspår att Europas arbetsföra befolkning kommer att minska med 48 miljoner fram till år 2050, vilket kommer att få allvarliga konsekvenser på den ekonomiska tillväxten och EU: s offentliga medel om nuvarande politik inte förändras. För att tackla den demografiska utmaningen presenterade Vladimir Spidla, kommissionär för sysselsättning, sociala frågor och jämlika möjligheter, den 12 oktober ett meddelande som prioriterar fem handlingsområden: att uppnå balans mellan arbete och privatliv vilket bland annat sker genom att minska ojämlika möjligheter för medborgare med eller utan barn och erbjuda prisvärda tjänster med hög kvalitet inom barnomsorg; att främja sysselsättning genom fler jobb och längre arbetsliv, stimulera aktivt åldrande och tillämpning av principen om icke-diskriminering, främst på grund av ålder, på arbetsplatsen; att förbättra produktiviteten och konkurrensen bland arbetstagare; att ta emot och integrera migranter och slutligen, att säkra sunda offentliga medel  som garanterar socialt skydd och rättvisa mellan generationer.

Kommissionen planerar att skapa ett forum och samla regeringsexperter för att diskutera möjliga åtgärder och utbyta bästa möjliga metoder. Det första forumet kommer att äga rum den 30-31 oktober.  Vartannat år kommer kommissionen vidare att utföra en lägesrapport om hur unionen är förberedd för demografiska förändringar.

Läs mer här.

Den 13 oktober presenterade Confrontations Europe, en organisation grundad i Frankrike som samlar medborgare och andra aktörer från olika europeiska länder i debatten om EU: s framtid, sin nya europaturné, ett projekt för att återlansera det europiska projektet för en ny konstitution. Konferenser med olika teman kommer att hållas i åtta europeiska huvudstäder under en åttamånaders period med start i oktober. Genom att skapa möten mellan européer från olika länder vill man mobilisera det civila samhället på nytt och öka dess engagemang och delaktighet i Europa. Efter den nya konstitutionens sammanbrott till följ av Frankrike och Nederländernas nej i folkomröstningarna år 2005 är det enligt Confrontations Europe nödvändigt att rikta sig till det civila samhället. Deras idée är att tillsammans med det civila samhället förbereda en politisk agenda för att nå konkreta mål inom områden som till exempel energi och immigration. De anser att gemensam policys som främjar samarbete och solidaritet saknas i EU, men är nödvändigt för att fullborda den inre marknaden, samt för att uppnå en dynamisk europeisk ekonomi och en europeisk sammanhållning.

Den 10 oktober 2006 inleddes året för forskning och teknologi mellan Kina och EU. Inom denna kontext vill båda parterna öppna upp sina forskningsprogram för större samarbete. "Både EU och Kina vet att innovation startar med kunskap. Kinas starka tonvikt på utbildning kommer leda till att de kommer producera fler akademiker än både EU och USA, speciellt inom exakta vetenskaper som teknik och ingenjörskonst, områden inom vilka EU behöver fler akademiker", sa EU: s forskningskommissionär Janez Potocnik under lanserandet av det nya året. Han sade också att hans arbetsgrupp nu ser över hur deltagandet av europeiska forskare i kinesiska forskningsprogram kan underlättas. Samarbetet mellan EU och Kina inom just forskning och teknologi startade i slutet på 1980-talet. I dag pågår, eller förbereds, ungefär 130 forskningsprojekt, värda ungefär 900 miljoner euro,  i samarbete mellan europeiska och kinesiska forskningsteam.

Läs mer

Läs pressmeddelandet här

"De europeiska regionerna har tillgång till de högsta nivåerna av EU-fonderna någonsin, men måste fortfarande göra mer för att dra till sig privata investerare", sa EU: s ordförande José Manuel Barroso på öppningen av den europeiska veckan för regioner och städer i Bryssel. Syftet med evenemanget är att diskutera tillväxt och investeringar i EU: s 254 regioner. Mellan åren 2007 och 2013 kommer 308 miljarder euro gå till regionerna, det är mer än en tredjedel av EU: s totala budget, sa Barroso. EU-kommissionären Danuta Hübner som är ansvarig för EU: s regionalpolitik påpekade att EU-fonderna har bidragit till stora ekonomiska förbättringar i flera medlemsländer, bland annat Portugal, Grekland, Spanien och Irland och minskat gapet markant mellan dem och de övriga EU-15 länderna. Hon tillade dock att det nu är speciellt viktigt med samarbeten mellan offentlig och privat sektor för att fortsätta öka investeringarna i infrastrukturen, det för att investerare gör allt mer djupgående analyser av regioners kapacitet innan etableringar sker. Även Michel Delebarre, ordförande för Regionkommittén, som företräder regionala och lokala intressen i EU, betonade detta då han sa att skapandet av goda förutsättningar för samarbeten mellan privat och offentlig sektor är en huvudfråga inom EU: s sammanhållningspolitik.

Läs mer

Läs mer om EU: s sammanhålningspolitik här

Handeln mellan EU-länderna är fortfarande relativt blygsam och fortfarande två till tre gånger lägre än handeln mellan de amerikanska staterna, det enligt en studie publicerad av tankesmedjan Breudel. Trots 20 år av policyarbete för den inre marknaden genom att ta bort hinder för rörelsen av människor, varor och kapital fortsätter européerna att nästan uteslutande arbeta, handla och investera i sitt eget hemland. Enligt studien arbetar för närvarande mindre än 2 % européer i andra EU-länder, vad gäller handel spenderar ett europeiskt land 86 % på nationella produkter jämfört med 10 % på produkter från andra europeiska länder. I studien varnas bland annat för att en enhetlig valuta kommer ha svårt att överleva i det långa loppet utan en fungerande inre marknad och slutsatserna är att mer fokus måste läggas på att främja konkurrens, underlätta innovation samt att integreringen av värdekedjor genom Europa måste fortsätta.

Läs mer

Under ett möte i Luxemburg torsdagen den 5 september kom EU: s justitie- och inrikesministrar överrens om att försena den planerade utvidgningen av Schengen till slutet av 2008, det på grund av vissa tekniska svårigheter med det nya informationssystemet för Schengen, SIS II. Schengen kan sägas vara en zon för fri rörlighet, i den ingår för tillfället 15 av EU: s 25 medlemsländer. Egentligen skulle gränsrestriktionerna ha lyfts redan i oktober 2007 för de tio nyaste EU-medlemsländerna. Flera av dem har nu reagerat mot att de "tekniska svårigheterna" med SIS II snarare kan ses bygga på de gamla medlemsländerna rädsla för massimmigration än på verkliga problem. "Vad gäller Schengen var vi överrens, men även om det finns jämlikhet i EU, så verkar vissa länder ibland mer jämlika än andra", kommenterade den slovakiska premiärministern nyheten. Franco Frattini, EU-kommissionären för generaldirektoratet Frihet, säkerhet och rättvisa, tonade dock ner beslutets betydelse och sade att det formella beslutet om tidtabellen för Schengens utvidgning kommer tas i december 2006.

Läs mer

Läs mer om Schengen

Ett av EU: s mest omdiskuterade lagförslag, REACH, går nu in i slutfasen av processen för en eventuell ny lag. Den 10 oktober kommer Europaparlamentets miljökommitté att rösta, efter en andra läsning, om förslaget (Registration, Evaluation, and Authorisation of  Chemicals) som har en nästan tioårig lång historia bakom sig i EU. Syftet med REACH är att förbättra skyddet för hälsa och miljö genom bättre och tidigare identifiering av kemikaliers innehåll. Antaget förslag kommer att innebära att företag måste utfärda säker information över kemikaliers olika substanser som används i deras dagliga produkter, som till exempel leksaker, textilier, kosmetika och mat. Från att i början ha diskuterat rent tekniskt kring lagförslaget har man under senare tid inkluderat mer av hälso- och konsumentaspekter av kemikalier i diskussionerna.

Läs mer

En trend mot enklare lagar och lättare administrativa kostnader kan ses i EU. I en rapport gjord av kommittén för ekonomisk politik framkommer att den administrativa bördan för företag och medborgare börjar minska i medlemsländerna. Ett flertal länder har enligt rapporten redan antagit en gemensam metodik och 17 länder, där ibland Sverige, har infört ett bevakningsnätverk som mäter nuvarande administrativ belastning. Den 10 oktober förväntas EU: s ministerråd att informera kommittén och EU-kommissionen att fortsätta sin övervakning för att hitta gemensamma prioriteringar för framtiden. Danmark har till exempel uppmätt att 40 % av byråkratiskt krångel härstammar från EU- lagstiftning. I Sverige berörs ett flertal sektorer, till exempel miljölagstiftning, jordbruk och arbetsmarknad där åtgärder är nödvändiga för att minska administrativa kostnader, bland annat förknippatde med momsdeklarering. Sveriges mål är att minska administrativa hinder med 15-25 % till år 2010.

Den 29-30 september hölls de Europeiska jobbdagarna i Bryssel, vilka lockade tretusen besökare från olika delar av Europa och hade som mål att föra samman jobbsökande och arbetsgivare. Till skillnad från tidigare mässor hade helgens jobbdagar speciellt fokus på att uppmuntra människor att söka jobb i ett annat europeiskt land. Från början var det tänkt att en enda mässa skulle hållas i varje medlemsland men det slutade med att nästan femhundra events hölls i mer än trehundra olika städer, inte bara i medlemsländerna utan även i till exempel Norge och Bulgarien.
"Den europeiska jobbmässan är ett utomordentligt exempel på hur olika politiska, sociala, och ekonomiska aktörer samlas för att tillsammans sprida fördelarna med en fri arbetsmarknad till arbetstagare", sa kommissionären Vladimír Spidla som ansvarar för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Jobbdagarnas stora framgång kommer att följas av årliga liknande jobbevent från och med år 2007 meddelade EU-kommissionen.

Läs mer.

Den ekonomiska tillväxten inom eurozonen har under det senaste året ökat i snabb takt, trots stigande oljepriser och en mindre nedgång i den globala utvecklingen. Under 2006 års första halvår låg tillväxten på 3,4 % av BNP, vilket är den högsta siffran under de senaste sex åren. Det visar kommissionens kvartalsrapport som publicerades den 2 oktober. Ökad inhemsk efterfråga till följd av en stark återhämtning av investeringar, ökat förtroende bland konsumenter och bättre arbetsmarknad sägs vara den huvudsakliga källan till den ökade tillväxten. Under de senaste fem åren har mer än fem miljoner arbeten skapats. Men rapporten visar även att mer kan göras, strukturell arbetslöshet är fortfarande hög och sysselsättningsgraden ligger fortfarande långt under lissabonmålen.

Läs mer.

De äldre i EU, 65 år och över, förväntas öka från 75 miljoner år 2005 till nästan 135 miljoner år 2050. Detta visar Eurostats statistik i samband med den internationella dagen för äldre människor som hölls den 1 oktober. År 2005 var antalet personer 65 år och äldre 17 % av den totala befolkningen i EU: s tjugofem medlemsländer, jämfört med 15 % år 1995. En beräkning för år 2050 visar att antalet personer som är 65 år eller äldre kan komma att stiga till 30 % av den totala befolkningen i EU 25. Den högsta andelen av gamla människor finns i Spanien (36%), Italien (35%), Tyskland , Grekland och Portugal (alla 32%). De lägsta procentandelarna hittas i Luxemburg (22%), Nederländerna (23%), Danmark och Sverige (båda 24%). Arbetsverksamma personer i åldern 60-64 år var 2005 26,7 % inom EU 25 och för personer i åldern 65-69 var andelen 8,2%. Detta till skillnad från resten av befolkningen i åldern 15-64 år som hade en sysselsättningsgrad på 63,8 %.

Läs mer.