Nyheter, november 2006

Efter ett och ett halvt år av förhandlingar och 2 000 tillägg, av vilka 700 sattes under omröstning, gav EU-parlamentet sitt slutliga godkännande för det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7) på torsdagen den 30 november. Programmet - som är EU: s största satsning på forskning hittills med en sammanlagd budget på 54, 6 miljarder euro - löper perioden 2007 - 2013 och är tänkt att stödja forskning bland annat inom områdena klimatförändringar, hälsa, energi och informationsteknologi. FP7 är också en viktig del i EU: s ansträngningar att uppnå Lissabonmålen om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. "I finansiella termer är det här en stor förbättring jämfört med det förra ramprogrammet. Rent konkret finns nu i genomsnitt 40 procent mer medel att utbetala per år", kommenterade EU: s forskningskommissionär Jan Potocnik godkännandet. Det slutliga antagandet av FP7 kommer att ske av ministerrådet den 5 december 2006.

Läs mer

Läs mer om sjunde ramprogrammet här

Kommissionen föreslog på onsdagen att koldioxidutsläppen inom EU under perioden 2008-2012 ska minskas med minst 7 procent jämfört med år 2005. Samtidigt underkände kommissionen Sveriges och nio andra länders planer för utsläppsrätter vilka nu måste komma in med nya planer för att minska utsläppen ytterligare.  För Sverige innebär det att utsläppen av koldioxid sänks från 25,2 miljoner ton per år till högst 22,8 miljoner ton.

Systemet med utsläppsrättigheter syftar till att minska utsläppen av koldioxid som är en av växthusgaserna, så att EU-länderna kan leva upp till sina åtaganden enligt det internationella Kyotoprotokollet. Dessa rättigheter är begränsade vilket innebär att när alla är utdelade till företagen blir utsläppen 7 procent lägre jämför med år 2005. Företagen har möjlighet att köpa och sälja sina rättigheter, men inte att utvidga dem. En utsläppsrätt kostar idag 180 kr för ett ton koldioxid och ju mer utsläpp desto dyrare för företagen. "Dagens beslut signalerar starkt att Europa är starkt engagerat i att uppnå Kyotomålen och göra handeln med utsläppsrättigheter framgångsrikt i EU", sa miljökommissionären Stavros Dimas på onsdagen.


Läs mer här

Samt här

Europeiska ungdomar blir allt mindre intresserade av vetenskapliga studier. En nyligen utkommen studie "Science Teaching in Schools in Europe" betonar lärares viktiga roll att koppla teori och praktisk utlärning samt att hjälpa elever att utveckla ett vetenskapligt tänkande. Vetenskapligt lärande saknar idag praktiskt arbete enligt studien, vilket är viktigt för att öka elevens kapacitet att lära sig om vetenskaplighet. Kommissionen har därför beslutat att skapa en expertgrupp bestående av forskare och lärare som ska formulera rekommendationer hur man kan förbättra vetenskaplig utbildning på både grundskole -och gymnasienivå i EU.

Läs mer här

Policyn om den Nordliga dimensionen (the Northern Dimension) har nu omskapats till att bli en gemensam regional policy. Efter ett möte i Helsingfors den 24 november antog EU, Norge, Island och Ryssland två nya dokument som ersätter den nuvarande handlingsplanen över den nordliga dimensionen som går ut i slutet av 2006.

Den Nordliga dimensionen är ett EU-initiativ som lanserades 1997 för att uppmärksamma specifika utmaningar i Östersjöregionen, regionen kring arktiska havet och nordvästra Ryssland. Syftet är att stimulera samarbete mellan EU: s medlemsländer, kandidatländer och Ryssland samt att koordinera EU: s externa policys och instrument som verkar i regionen.

Diskussioner inom Europaparlamentet tidigare i november påpekade att initiativet måste ges en högre profil och koordineringen mellan aktörer måste förbättras. De nya dokumenten "The Northern Dimension Framework Policy Document" och "the Northern Dimension Political Document" utgör grunden för den nya och permanenta policyn om den nordliga dimensionen som ska implementeras gemensamt av länderna. Policyn kommer att på regional nivå reflektera de fyra gemensamma områden inom relationen mellan EU och Ryssland som täcker ekonomi, rättsliga frågor, säkerhet och forskning. Policyn kommer även att prioritera de geografiska områdena kring Östersjön och Barents hav samt faktorer som karaktäriserar den ömtåliga miljön, ursprungsbefolkningsfrågor och hälsa- och socialt välmående. Gränsöverskridande aktiviteter kommer att fortsätta att vara en central del av policyn för att underlätta ekonomiskt samarbete och kontaktnät över gränserna. De huvudsakliga finansiella bidragen kommer att erbjudas från de nya europeiska grannlands- och partnerskapsinstrumenten men även utökad möjligheter för finansiering av den europeiska investeringsbanken finns.

Läs mer om den Nordliga dimensionen och de nya dokumenten på kommissionens hemsida här.

En snabb expansion av urbana områden i Europa orsakar många miljöproblem, det framkom i en rapport om städers utbredning (urban sprawl) gjord av den europeiska miljöbyrån, EEA. Europa är en av de mest urbaniserade kontinenter där ca 75 procent av befolkningen bor i städer. Utbredningen av städer återspeglar en förändrad livsstil och konsumtionsmönster snarare än en befolkningsökning, där ökad efterfråga på bostäder, mat, transport och turism kräver utökade landområden. Rapporten varnar även för socioekonomiska konsekvenser i form av ökad bostadssegregation och ökade ekonomiska klyftor. En stor bidragsgivare till den urbana utbredningen är enligt rapporten EU: s sammanhållnings- och strukturfonder. Nya medlemsländer borde därför erbjudas riktlinjer hur man kan undvika att EU-finansiering orsakar skador på miljön. Rapporten fastslår att problemet har ignorerats i Europa samt att EU behöver policys för att koordinera och kontrollera stadsplanering.

Läs mer här

Samt läs rapporten här

Näringsbrist, speciellt hos gamla människor är ett stort problem i EU, men som inte alls har uppmärksammats i samma utsträckning som fetma. Under konferensen "From Malnutrition to Wellnutrition" den 22 november diskuterade intressenter från runt om i Europa hur frågan om näringsbrist ska placeras högre upp på EU: s agenda. Deltagarna definierade bland annat vad som kan göras för att förbättra medvetenheten om problemet, speciellt på äldreboenden och sjukhus i EU: s medlemsländer. "En brittisk studie visar på att näringsbrist kostar Storbritannien 10,5 miljarder euro per år. Om vi drar ut dessa siffror till att gälla hela Europa blir de årliga kostnaderna ungefär 60 miljarder euro, bara i EU", sade Jean-Pierre Baeyens, ordförande för European Nutrition for Health Alliance (ENHA). Han tillade också att hälsokostnaderna i EU kunde skäras ner med 20 % om bara frågan med näringsbrist kunde lösas och hoppas nu att EU:s hälsokommissionär Kyprianou kommer att ta fram en grönbok (diskussionsunderlag) om näringsbrist för att frågan ska förbättra sin ställning på EU: s agenda.

Läs mer

EU-ländernas regeringar kommer uppmuntras att ge skattestimulans till företag som vill investera i innovation, framkommer det i ett nytt förslag från kommissionen. Som det är idag används någon form av skattelättnader redan i medlemsländerna för att stimulera investeringar i forskning och utveckling, men eftersom alla dessa regler inbegriper statligt stöd så behöver de godkännas av europeiska konkurrensverk.

Genom det nya förslaget skulle det bli lättare för nationella regeringar att få godkännande från Bryssel för forsknings- och utvecklingsrelaterade statsstödsregler. Förhoppningen är att det skulle öka företagens vilja att satsa på innovation. I kommissionens förslag presenteras bland annat en sorts mall för nationella statsstödsregler, även en variation av så kallade "best practice"-exempel som redan är i användning runt om i Europa målas upp. Ökat fokus sätts också på små och medelstora företag, med förslag på att tillåta stöd för patentsökningar, support-service och anställningar av kvalificerad personal. "Vi erbjuder här klara ekonomiska riktlinjer till för hur statligt stöd kan vara kompatibelt med EU-regler", säger en EU-tjänsteman till tidningen Europolitics.

Läs mer

Kommissionen har inbjudit till en offentlig debatt kring frågan huruvida EU behöver förtydliga termen arbetare i nya lagar, detta då en allt tydligare tendens kan märkas av att människor jobbar utanför så kallade standardkontrakt.

I den grönbok som nu i dagarna presenteras av EU: s kommissionär för sysselsättning och socialpolitik Vladimir Spidla, påpekas att frilans- och projektanställningarna i EU årligen ökar med 4 procent till att år 2005 ha utgjort 40 % av anställningsformerna. Sedan år 2000 har fler deltids än heltidsjobb skapats, speciellt gäller det kvinnorna på arbetsmarknaden. En annan tendens är att människor i allt större utsträckning är "självanställda", speciellt inom områden som jordbruk, försäljning, bygg och service.  Även om kommissionen i denna grönbok lyfter fram att sådana jobb kan ses som en språngbräda för människor att komma in på arbetsmarknaden betonas också att det finns en risk att en del av arbetsstyrkan fastnar i underbetalda jobb och korttidsanställningar.

Därför riktar nu EU en fråga till medlemsländer, arbetsgivare och fackförbund huruvida EU bör ta fram regler för att undvika dessa tendenser och för att bättre skydda dem som arbetar under sådana former.

Läs mer

Den 20 november hölls ett möte "Keeping people and goods moving, Intelligent Transport System and Services: ERTICO" under ledning av Anders Wijkman för att uppmärksamma vikten av en hållbar rörlighet av människor och varor i Europa. Under mötet presenterades Ertico, ett partnerskap som utgörs av offentliga och privata aktörer inom området för rörlighet; offentliga myndigheter, företag, andvändare och infrastrukturoperatörer. Ertico arbetar för att underlätta en säker, riskfri, effektiv och hållbar rörlighet av människor och varor inom alla typer av transport. För att nå detta mål är användandet och spridningen av intelligenta transportsystem och tjänster (ITS) viktigt, det sker genom att kombinera information-och kommunikationsteknologi med transportinfrastruktur, andvändare och fordon.

Monica Sundström, ordförande för Ertico, talade om hur flödet av människor och varor är avgörande för europeisk konkurrens, integration och skapandet av den inre marknaden. Dagens transportsystem i Europa står inför en rad utmaningar. För att EU ska kunna vara fortsatt framgångsrikt måste man bland annat säkerställa resenärers säkerhet, förbättra och bibehålla ett effektivt flöde av människor och varor och minska transportens påverkan på miljön, sa Sundström. Transportsektorn är stor idag inom Europa och förväntas att öka i framtiden, vilket gör att utmaningarna är viktiga att tackla.

Läs mer om Ertico på deras hemsida här

FSA (The UK Food Standards Agency) har utarbetat ett sorts märkningssystem för att snabbt känna igen hälsosam mat baserat på trafikljusens tre färger. Dessa ska användas för att visa på hur mycket av salt, socker och fett maten innehåller. Förslaget med "trafikljusen" är en del av den bredare diskussionen av en större enhetlighet kring matmärkning i EU och en del av den brittiska regeringens så kallade vitbok, ett initiativ för att förenkla för konsumenten att göra mer hälsosamma val. Märkningssystemet - där rött kommer stå för höga halter, orange för medelhöga och grönt för låga - skulle vara frivilligt, men FSA hoppas att förslaget kommer att tas i bruk av matindustrin i stort. Flera multinationella representanter från matindustrin, som Kraft, Nestlé och Kellogs har dock motsagt sig förslaget med trafikljusen och ser hellre att det egna utarbetade systemet som är baserat på ett dagligt intag (GDA) börjar användas.

Läs mer

I veckan presenterade kommissionen en studie som visar på kulturens och den kreativa sektorns bidrag till EU: s ekonomi, den stod för inte mindre än 2.6 procent av EU: s BNP år 2003 (senaste siffror). Anställda inom kultursektorn utgör 3.1 procent av alla anställda i EU: s 25 medlemsländer. Sektorn står för en hög tillväxt, mellan 1992 och 2003 låg tillväxtgraden på 12,3 procent. Studien rekommenderar en bättre statistik som visar kulturens ekonomiska bidrag för EU i stort, hittills är data samlad av olika myndigheter på nationell, regional och lokal nivå. Av studien framkommer även att en stor del av den kulturella aktiviteten är oupptäckt, speciellt den som utförs av egenanställda, e-handelsföretag och aktivitet inom den offentliga sektorn. En annan viktig rekommendation i studien är en rad åtgärder på hur man bättre kan integrera kultursektorn i Lissabonstrategin och förbättra arbetssätt inom kommissionen. Studien ger ett viktigt bidrag till konsultationen över ett nytt förslag om kulturens roll i Europa som kommissionen väntas lägga fram under våren 2007.

Den 17-19 november kommer kommissionens ordförande José Manuel Barosso att delta i en konferens som handlar om att aktivera Europas kulturella krafter för att öka den europeiska integrationen. En del av konferenser är planerad att undersöka kulturens nytta för den europeiska ekonomin.

Läs pressmedelandet om studien här.

Europaparlamentet sände under sitt plenarmöte den 14 november i Strasbourg ut en klar signal till medlemsländer och EU-kommissionen att EU måste arbeta för en kraftfull maritim strategi för skydd av den marina miljön. Det är nödvändigt för att förebygga fortsatta förluster av biologisk mångfald eller skador på den marina miljön samt för att återuppbygga balansen i det marina ekosystemet. Parlamentet fastslog att kommissionens förslag om en gemensam strategi för den marina miljön är bristfällig, den saknar tillräckliga definitioner av "en god miljöstatus" och bindande åtgärder för medlemsstater, dessutom måste en god status uppnås inte senare än 2017 vilket är tidigare än kommissionens förslag.

Nödvändiga åtgärder för medlemsländerna att införa är garanterandet av skyddet och bevarandet av den marina miljön och dess återhämtning eller återuppbyggnad av funktion, process och struktur av biologisk mångfald och ekosystem. Medlemsländer inbjuds även att anta åtgärder för att förebygga och gradvis eliminera föroreningar så tillvida att de inte medför några stora konsekvenser eller risker på den marina biologiska mångfalden, marina ekosystem etc. Samtidigt måste aktiviteter i den marina miljön begränsas så att de anses vara hållbara och inte utmanar kommande generationers aktiviteter.

Parlamentet utökade även kommissionens omfång på strategi genom att lägga stor vikt vid de maritima regionernas roll, däribland Östersjön. Respektive medlemsland inom regionen måste uppnå en god miljöstatus genom utvecklandet och implementeringen av en definierad strategi och skyddsåtgärder samt införa lämpliga förvaltningsenheter inom regionen.

Europaparlamentet godkände den 15 november det omdiskuterade tjänstedirektivet efter flera års förhandlingar. Direktivet för tjänster som ska underlätta handeln mellan tjänster över gränserna har omarbetats flera gånger. Parlamentet röstade efter sin första läsning av kommissionens förslag i januari 2006 fram en ny text med omfattande ändringar, däribland undantaget av sociala tjänster, hälsotjänster, transporttjänster samt borttagandet av ursprungslandsprincipen. Rådet antog i juni 2006 en gemensam ståndpunkt som låg i linje med parlamentets krav. Parlamentets andra läsning och slutliga godkännande av det nya förslaget var ett vikigt steg och kan komma att innebära att direktivet träder i kraft i början av 2010. Direktivet väntas stimulera utförandet av tjänster i andra medlemsländer och därmed skapa 600,000 nya jobb i Europa.

Charlie Mc Creevy, kommissionären för den inre marknaden, var mycket nöjd med parlamentets ja till det nya direktivet, " vi har kommit överens om en lösning som är realistisk, praktisk och genomförbar. Det kommer att innebära en förenklad byråkrati, borttagandet av hinder och ökad rättslig säkerhet för företag och konsumenter. Företag kommer att kunna etableras och erbjuda tjänster utan hinder som stänger dem ute från marknaden. Konsumenter kommer att kunna åtnjuta större valfrihet, ökad konkurrens och lägre priser. Standards på arbetsplatsen kommer inte undermineras."

Härnäst väntas rådet innan årets slut göra sin andra och slutgiltiga läsning av direktivet vilket är det sista formella steget i lagstiftningsprocessen.

Läs mer här

Samt mer om tjänstedirektivet här 

Den 14 november kom ministrarna för utbildning, ungdom och kultur överens om att stärka agerandet för att förbättra yrkesutbildningarna (vocational education and training) i Europa. Det framkom under mötet att det hittills gångna arbetet med att förbättra utförande, kvalité och dragningskraften av yrkesutbildningar, enligt Köpenhamnsprocessen som lanserades 2002, varit en framgång. Men arbetet måste stärkas i framtiden, till exempel bör gemensamma verktyg utvecklas och implementeras. Man talade bland annat om ett system för att man ska kunna överföra och ackumulera sina poäng från utbildningar. Åtgärder är dock frivilliga och borde utvecklas genom en bottom-up koordinering. Frågorna kommer att diskuteras vidare på ett informellt möte i början december i Helsinki.

Under konferensen antogs även slutsatser relaterade till behovet av effektivitet och jämlikhet i yrkesutbildningssystem. Rådet anser i likhet med kommissionen att ojämlikheter i yrkesutbildningssystem skapar stora dolda sociala kostnader för framtiden som befaras vara större än investeringarna.

Hälsokommissionären Markos Kypriano är nöjd med hur vissa företag arbetar i kampen mot fetma. Det framkom under en presskonferens förra veckan då kommissionären tackade ett flertal företagsledare inom stora mat- dryckes- och detaljhandelsföretag för deras jobb att tackla fetma inom ramen för EU: s plattform för diet, fysisk aktivitet och hälsa. Några exempel som framkom är Coca Cola som har beslutat att inte marknadsföra sin dryck för barn under 12 år och Mc Donalds som har beslutat att erbjuda näringsinformation på deras förpackningar i Europa. "Engagemangen utgör goda exempel på hur industrin, konkret och kontrollerbart, kan agera för att tackla fetma och övervikt. Vi hoppas de uppmuntrar andra att agera på samma sätt och att de nuvarande initiativen vidgas mer", sa Kypriano samtidigt som han tillade att om inte självreglering fungerar måste andra åtgärder vidtas, till exempel lagstiftning.  

Läs mer

test test test test test

Läs mer här

Den 8 november publicerade kommissionen en strategi över fortsatt utvidgning, den bekräftar att EU först avser att fullfölja sin administrativa reform och endast efter att man uppnått detta mål är unionen redo att välkomna nya länder. Strategidokumentet klarlägger att EU: s kapacitet att integrera nya medlemsländer beror på institutionernas förmåga att fungera effektivt. Det är, som vida känt, endast möjligt om EU grundligt reformerar sina institutioner och beslutsfattande processer. Härmed blir frågan om ett konstitutionellt fördrag viktig för sådana reformer. Strategin specificerar ingen tidsram för EU att uppnå dess interna reformer, processen kan alltså ta lång tid.

I strategin läggs stor vikt vid effektiv kommunikation mellan EU och dess medborgare i utvidgningsfrågan. "Utvidgningen är själva essensen av EU: s mjuka makt att successivt vidga fred, demokrati och välstånd i Europa. Därför måste vi skapa en förnyad konsensus över utvidgningen som erkänner det strategiska värdet av utvidgning samtidigt som den säkrar unionens kapacitet att fungera", detta sa utvidgningskommissionären Olli Rehn.

Strategin lägger också fram nya åtgärder för att förbättra kvalitén av anslutnigsprocessen. Den föreslår bland annat att kapaciteten att integrera särskilda länder ska värderas under processens alla viktiga led, även effekten på EU-institutionerna, budget och policy, särskilt jordbruk- och strukturpolicy. Resultaten ska sedan bakas in i utvidgningsförhandlingarna. Slutligen har kommissionen bestämt att i framtiden ska frågor som rör rättsliga reformer, administrativ kapacitet, kamp mot korruption och organiserad brottslighet uppmärksammas tidigt i anslutningsprocessen.

Läs kommunikationen här (pdf. eng).

EU: s arbetsmarknadsministrar lyckades inte komma överrens om ändringar i arbetstidsdirektivet under ministerrådets möte tisdagen den 7 november. Förhandlingarna strandade när det kom till frågan om det ska vara tillåtet med längre arbetsveckor än 48 timmar genom individuella avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare, så kallade opt-out. Fem länder blockerade det finska ordförandeskapets kompromissförslag som nu är det sjätte ordförandeskapet i raden att hantera arbetstidsfrågan. Hur det blir med fortsatta förhandlingar är ännu oklart, kommissionären för arbetsmarknadsfrågor Vladimir Spidla sade sig behöva några dagar för att överväga hur man ska gå vidare.

Läs mer här

Samt här

Måndagen den 6 oktober publicerade kommissionen sin traditionella rapport om sysselsättning. Den visar positiva men ändå otillräckliga trender. Trots att Europas ekonomi kommer att fortsätta att förbättras över nästa treårsperiod ser den ambitiösa Lissabonagendan, med mål på en sysselsättning på 70 % bland EU-medborgarna, ändå ut att vara utom räckhåll. Under 2005 var den samlade sysselsättningen i EU-länderna 63,8 % och enligt EU-kommissionären för Sysselsättning Vladimir Spidla återstår det fortfarande mycket arbete för det flesta EU-länderna för att uppnå Lissabonmålen. Rapporten betonade speciellt tre punkter: en aktiv arbetsmarknadspolitik är nödvändig för att uppnå rätt balans mellan flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden, en utbildad arbetsstyrka som är anpassningsbar är nödvändig för att uppnå högre tillväxt genom teknologisk utveckling, samt att geografisk mobilitet bland arbetare bör uppmuntras.

Läs  mer

Måndagen den 6 november började kommissionens nya praktikprogram. Under de kommande två åren kommer 350 tjänstemän från kommissionen att under kortare perioder"praktisera" i små- och medelstora företag inom 27 sektorer. Dessa sektorer speglar de områden som kommissionen lagstiftar inom. Programmet lanserades av kommissionär Verhuegen som ett svar på att kommissionens tjänstemän inte alltid på ett praktiskt sätt känner till de områden som de jobbar med. Målsättningen är att öka förståelsen för de olika sektorerna och därigenom kunna effektivisera arbetet samt skriva fram bättre direktiv.

Den så kallade Stern-rapporten, uppkallad efter dess upphovsman den brittiske ekonomen John Stern, har debatterats hett i EU sedan dess publicering i förra veckan. I rapporten, som har beställts av den brittiska regeringen och som utreder den globala uppvärmningen och dess kostnader, uppmanas regeringarna att inte vänta med att agera, oavsett kostnaderna. Rapporten tecknar en mycket dyster bild av den globala utvecklingen på miljöområdet. Enligt ett framtidsscenario som presenteras kommer 40 procent av alla djur vara utdöda år 2050 och 200 miljoner människor tvingas bli så kallade klimatflyktingar. För att vända miljöutvecklingen i positiv riktning krävs en kostnad på cirka 1 procent av den globala BNP: n, men görs inte en insats nu för att minska utsläppen kan siffran stiga till 20 procent i framtiden, enligt rapporten. En av dem som uttryckte sin oro över resultaten var Kommissionens ordförande José Manuel Barroso som uppmanade till snabb handling på en internationell nivå. Det finns dock även de som kritiserar rapporten genom att ifrågasätta dess objektivitet och även att den målar upp en lite väl dyster bild av klimatutvecklingen.

Läs mer här

Samt här

EU:s medlemsländer spenderar alltmer på sociala utgifter för områden som äldrevård, sjukvård, arbetslöshet och barmomsorg. Stora skillnader finns dock mellan länderna. Enligt nya siffror från Eurostat spenderades i genomsnitt bland EU:s 25 medlemsländer 28% av BNP på sociala utgifter. För Sverige, som har den högsta andelen av EU:s länder, är siffran på 33,5%. Om man istället räknar PPP (Purshasing Power Parities) hamnar Sverige på en andraplats efter Luxemburg. Bland de länder som ligger högst i listan för sociala utgifter märks även de länder med störst konkurrenskraft.

För att läsa hela rapporten Social Protection in the EU klicka här (pdf).

Margot Wallström vill skapa ett självständigt observatorium för europeiska allmänna opinioner. Det sade hon under en konferens i Madrid den 27 oktober där hon betonade behovet av en ökad forskning om allmänna opinioner. Opinionsundersökningar ger en röst åt tysta medborgare, de kan enligt Wallström "spåra sociala förändringar och uppkommande fenomen som inte uppmärksammas av politiker". Förändringar har skett sedan kommissionen började sponsra opinionsundersökningar i EU-länderna på 70-talet, Eurobarometern lanserades till exempel 1973. Wallström menar att vi idag kan tala om "en" allmän opinion eftersom de flesta européer delar en gemensam politisk kultur av värderingar och principer. Idén med ett självständigt observatorium är att förbättra undersökningarnas utformning, att bättre kunna analysera resultaten samt att öka medias täckning av dem.

Läs mer här.

Den 30 oktober hölls det åttonde årliga forumet för östersjöutveckling, "Baltic Development Forum Summit", i Helsingfors. Forumet samlar stats - och regeringschefer samt andra höga representanter från nationella och regionala förvaltningar, finansiella institutioner och företagsorganisationer. Enligt  EU-kommissionären för regionalpolitik, Danuta Hübner, kan östersjöregionens ekonomiska utveckling utgöra en modell för andra regioner i Europa. "Europeisk regionalpolicy kan hjälpa till att överföra positiva erfarenheter från de nordiska länderna till andra länder runt Östersjön och bortom dem, särskilt i utvecklandet av relationer mellan forskning och företagande. För perioden 2007-2013 ska ökade medel kunna erbjuda ännu fler möjligheter för att öka den ekonomiska utvecklingen, speciellt för de nya medlemsländerna i regionen", sa Hübner. Kommissionären uppmuntrade även medlemsländerna runt östersjöregionen att koordinera sina försök för att på bästa sätt kunna ta del av EU: s regionala policyinstrument.

En viktig fråga på mötet var bland annat Östersjöns miljöproblem men även transportsystem, maritim säkerhet och skapandet av nya företag genom innovation och forskning var på agendan.

Läs pressmeddelandet här.