Nyheter, december 2006

Idag fortsätter EU-toppmötet som samlar alla stats- och regeringschefer under två dagar, det är det sista toppmötet under det finska ordförandeskapet. Frågor som väntas diskuteras är den fortsatta utvidgningen och EU: s integrations-kapacitet, förbättrat beslutsfattande inom rättsliga frågor samt immigration. Under torsdagen kom EU: s ledare överens om nya hårdare villkor för EU: s kandidatländer. Bland annat vill man att svåra frågor, som till exempel rättsliga reformer och kampen mot korruption, ska tacklas i ett tidigt skede och bli villkor för fortsatta anslutningsförhandlingar. Slutsatser av rådets diskussioner visar även att utvidgningens fart måste ta hänsyn till EU: s kapacitet att integrera nya medlemsländer samt vissa länders krav på nödvändigheten av ett nytt fördrag för fortsatt utvidgning.

Läs mer här.

Kommissionens förslag på ny kemikalielag från år 2003 har nu slutligen godkänts av Europaparlamentet den 13 december, det efter att Kommissionen, Rådet och Parlamentet nådde en kompromiss av förslaget i slutet på november. REACH (Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals) innebär att kemikalier som produceras och importeras i mer än ett ton per år och företag måste registreras. Det rör sig om ca 30 000 existerande kemikalier som lanserades på marknaden före 1981, varav 3000 anses vara särskilt farliga. Centralt i REACH är borttagandet av de farligaste substanserna mot säkrare alternativ om ett sådant finns till ett rimligt pris. Om inte måste företag utarbeta en plan som beskriver och motiverar att de inte går att ersätta dem med mindre farliga alternativ eller att de kommer att ersättas i ett senare skede.

Kommissionären för näringsliv och industri Günther Verheugen och miljökommissionären Stavros Dimas välkomnade parlamentets röstning samtidigt som de betonade svårigheten att nå en balans mellan att skydda hälsa och miljö och garantera industrins intressen, speciellt de för små- och medelstora företag. Nu väntas en formell omröstning av EU: s miljöministrar den 18 december innan lagen kan träda i kraft i juni 2007. Antagandet av lagen innebär också att en kemikaliemyndighet kommer att öppnas år 2008 med sin bas i Helsingfors.

Läs mer här.

En ny bestämmelse som antogs av Kommissionen den 12 december dubblerar nivån av statligt stöd som små- och medelstora företag kan erhålla utan att bryta mot EU: s regler. Enligt nuvarande minimiregler måste ett medlemsland få stödet godkänt av kommissionen om det överstiger det utsatta taket på 100,000 euros under en treårsperiod, detta för att inte störa konkurrensen. Den nya bestämmelsen kommer att underlätta utvecklingen av små- och medelstora företag, som idag står för ca 70% av EU: s BNP.

Den nya lagen är ett led i en vidare reform av statsstöd, the State Aid Action Plan som lanserades 2005. Den femåriga planen syftar till att förenkla regler för statsstöd , detta för att minska byråkratin men också för att minska summan av stöden samt för att bättre rikta stöd mot åtgärder som stimulerar tillväxt och jobb enligt Lissabonmålen.

Läs mer här.

Samt här om den senaste resultattavlan över statsstöd i EU: s medlemsländer.

Ett flertal europeiska intressenter håller nu på att framställa rapporten "Financing Sustainable Health in Europe", som ger specifika rekommendationer om hur man effektivare kan använda offentliga medel för att förbättra sjukvårdens kvalité och säkerställa en finansiell hållbarhet av sjukvårdssystem. "Det är svårt att få en uppfattning om vad som kommer ut av de insatta pengarna i hälsosystemen", det menar Pat Cox, Europaparlamentets förra ordförande och nuvarande medlem i rapportens styrkommitté. Han tillägger också att "frågan inte handlar så mycket om ökade kostnader till följd av en åldrande befolkning utan om behovet för staten att klokt investera tillgängliga resurser". De fyra rekommendationer som presenterades förra veckan var; att öka konkurrensen i hälsosystems utförande för att nå en mer resultatorienterad sjukvård och ökat ansvar, skapa incitament för att konsumera klokt och producera effektivt, öka tillgången av hälsoinformation för patienter samt att belöna innovation och reformera utvärderingar av sjukvårdsteknologi (health-technology assessment) för att uppnå bättre effektivisering. Rapporten kommer att publiceras på en konferens i Helsinki i februari 2007.

Läs mer här.

Under ett tal som utgjorde startpunkten för firandet av 20-årsdagen för det europeiska studentutbytesprogrammet Erasmus i Bryssel på torsdagen sa Kommissionens ordförande José Manuel Barroso att man kan se Erasmus som en moderniserande drivkraft för det europeiska högskolesystemet vars roll ytterligare bör förstärkas. Samtidigt visar siffror att Erasmus-stipendiet är alldeles för lågt för att många studenter från mindre gynnsamma ekonomiska bakgrunder ska kunna delta i programmet.

Under samma invigningstal betonade Jan Figel, EU-kommissionären för utbildning, att Kommissionen nu uppmanar EU: s medlemsländer att öka sitt stöd för Erasmus genom att öppna upp programmet för ännu fler studenter, speciellt för dem från mindre gynnsamma hemmaförhållanden. Från EU: s sida förväntar han sig en ökning av finansieringen från dagens 35 euro per vecka till 55 euro under nästkommande år.

Erasmusprogrammet startade år 1987 med endast 3244 deltagande studenter.

År 2005 studerade 144 000 studenteter genom Erasmusprogrammet, nästan 1 procent av Europas totala studentpopulation.

Läs mer

Läs Kommissionens pressmeddelande här

År 2007 ser ljusare ut för en majoritet av de europeiska företagen, vars självförtroende har ökat efter detta års ekonomiska tillväxt som varit högre än förväntat, det visar en årlig undersökning gjord av Association of European Chambers of Commerce and Industry (EUROCHAMBERS) som offentliggjordes måndagen den 4 december.

I undersökningen, där 78 000 företag från 133 regioner i 27 europeiska länder medverkade, framkommer bland annat att de europeiska företagen tror att både export och inrikes försäljning kommer öka under 2007 och därmed öka både omsättningen samt tron på investeringar och anställningsmöjligheter. Förväntningarna på jobbskapande är också fördubblade jämfört med resultaten för år 2006. Resultaten visar dock på variation mellan de olika länderna där Danmark, vars flexicurity-modell har skapat en rad nya jobb, visar på den största optimismen, följt av Sverige, Lettland, Slovenien och Bulgarien. Mest pessimistiska är företagen i Ungern, Slovakien, Polen och Grekland.

Läs mer

Läs rapporten från EUROCHAMBERS här

Någon gång i livet drabbas en av fyra européer av problem med den mentala hälsan, det gör frågan till en av de största utmaningarna för EU inom folkhälsa. Även de ekonomiska kostnaderna är betydande då de representerar 3, 4 procent av EU: s sammanlagda BNP.

Tisdagen den 5 december kom den sammanfattande rapporten från Kommissionen som bygger på grönboken "Improving the Mental Health of the Population: Towards a Strategy on Mental Health for the EU", ett diskussionsunderlag som publicerades i september 2005. Då satte grönboken igång en stor debatt bland de intressenter som deltog i konsultationen och nu kommer alltså resultaten. I rapporten betonas vikten av att EU har en strategi för mental hälsa och att den tas i beaktande när EU sätter upp strategiska mål för välfärd, solidaritet, social rättvisa och livskvalitet för EU: s medborgare. I rapporten framkommer också att de tillfrågade välkomnar grönboken och att en majoritet står bakom utvecklingen av en bred EU-strategi för mental hälsa. De ger även rådet att fokusera på preventiva åtgärder för att motverka mental ohälsa, så väl som på att förbättra situationen för dem som redan har mentala problem genom att försöka reducera stigmatisering och diskriminering.

Nästa steg bli nu att Kommissionen någon gång under våren 2007 kommer anta ett meddelande som utmålar EU: s strategi för mental hälsa.

Läs mer

Läs Kommissionens pressmeddelande här

Den 4 december presenterade kommissionen resultaten av den handlingsplan för den europeiska grannskapspolitiken (ENP) som lanserades år 2005. I den föreslår kommissionen bland annat ett ökat samarbete inom handel med EU: s grannländer, enklare visumregler och ett ökat samarbete inom vissa nyckelsektorer som energi, transport, miljö, migration och folkhälsa. Kommissionens strategi återspeglar även det tyska ordförandeskapets prioriteringar för energi- och klimatfrågor. EU: s kommissionär för externa relationer kommenterade med att det tyska ordförandeskapet ämnar att göra ENP till en huvudfråga, hon tillade också att medan det tyska ordförandeskapet vill fokusera på de östra grannländerna kommer det nästkommande portugisiska ordförandeskapet att vända blicken mer söderut, vilket kommer balansera EU: s relationer med de två grannlandsregionerna inom ENP.

ENP: s strategi har dock mötts av en viss kritik av bland annat Ukrainas ambassadör till EU som menar att ENP inte bör vända sig till Ukraina då det är ett alternativ till utvidgningspolitiken och därför motsäger Ukrainas aspirationer att bli EU-medlem.

Den europeiska grannskapspolitiken (ENP) lanserades år 2004 och inkluderar följande grannländer mot öster och söder: Armenien, Azerbajdjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ukraina, Algeriet, Egypten, Jordanien, Israel, Libanon, Libyen, Marocko, Syrien, Tunisien och Palestina.

Läs mer

I 2006 års rapport från Kommissionen om konkurrenskraft som antogs den 1 december presenteras flera åtgärder för att ytterligare öka tillväxt och produktivitet i EU. I rapporten fokuseras på flera specifika nyckelområden för att öka EU: s möjligheter att konkurrera med resten av världen och för att uppnå Lissabonmålen om att vara den ledande kunskapsbaserade ekonomin år 2010. För att uppnå detta betonas bland annat vikten av ytterligare liberaliseringar av energisektorn, ett ökat stöd för innovation, speciellt genom att underlätta åtkomsten av riskkapital, samt främjande av uppkomsten av ledande marknader som har möjligheter att lyckas i en allt mer globaliserad ekonomi. Andra punkter är förbättringar av företagarmiljön genom att minska företagens administrativa kostnader med 25 %, underlättande av nyetableringar för företag, där målet är att entreprenörer från och med år 2007 ska kunna starta ett företag inom sju dagar, samt ett ökat fokus på forskning och utveckling inom högtillväxtindustrier där EU är fortsatt konkurrenskraftigt, exempelvis inom pharma, kemikalier och ICT (informations- och kommunikationsteknologi).

Läs mer

Läs rapporten

Efter ett och ett halvt år av förhandlingar och 2 000 tillägg, av vilka 700 sattes under omröstning, gav EU-parlamentet sitt slutliga godkännande för det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7) på torsdagen den 30 november. Programmet - som är EU: s största satsning på forskning hittills med en sammanlagd budget på 54, 6 miljarder euro - löper perioden 2007 - 2013 och är tänkt att stödja forskning bland annat inom områdena klimatförändringar, hälsa, energi och informationsteknologi. FP7 är också en viktig del i EU: s ansträngningar att uppnå Lissabonmålen om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. "I finansiella termer är det här en stor förbättring jämfört med det förra ramprogrammet. Rent konkret finns nu i genomsnitt 40 procent mer medel att utbetala per år", kommenterade EU: s forskningskommissionär Jan Potocnik godkännandet. Det slutliga antagandet av FP7 kommer att ske av ministerrådet den 5 december 2006.

Läs mer

Läs mer om sjunde ramprogrammet här