Nyheter, april 2007

I dagarna, den 27 april mer exakt, ägde den första europeiska dagen för vägsäkerhet rum. I samband med detta publicerades nya siffror om säkerheten på de europeiska vägarna, siffror som visar att de mål som sattes upp 2001 mycket väl kan komma att nås i tid. I kommissionens handlingsplan för vägsäkerhet (European Road Safety Action Plan) som lanserades 2001 slog man fast målet att halvera antalet dödsfall på de europeiska vägarna under perioden 2001-2010. Utsikterna för detta är goda då antalet dödsfall har sjunkit med 8% de senaste 12 månaderna.

Kommissionären med ansvar för transportfrågor, Jacques Barrot, menade i en kommentar att "tack vare gemensamma åtgärder så kan vi nå de uppsatta målen år 2010, men då vi måste vi också fortsätta arbeta i samma riktning". Barrot uppmanade också samtliga medlemsstater till att studera rapporten och dra eventuella slutsatser utifrån den.

Läs mer här.

Läs hela rapporten här.

Igår antog EU:s sociala partners (ETUC, BUSINESSEUROPE, CEEP and UEAPME)en överenskommelse om att arbeta med att förebygga våld och trakasserier på arbetsplatser. Organisationerna representerar europeiska arbetsgivare och fackförbund och har under 10 månader förhandlat fram överenskommelsen. Krav ställs på att europeiska företag ska anta en noll-visionspolicy samt upprätta handlingsplaner för bland annat återintegrering och stöd till den utsatta medarbetaren.


Undersökningar visar att psykologiska problem till följd av mental ohälsa på arbetsplatsen är ett allt vanliga problem. I EU:s nya program för hälsa och arbetsskydd för 2007-2013 finns därför förbättrad mental hälsa på arbetsplatsen med som en viktigt del.

Läs mer här.   

I Europaparlamentet har en temporär kommitté nyligen tillsatts med ansvar för klimatfrågan. Tanken är bl.a. att kommittén ska koordinera parlamentets något skiftande ståndpunkter i klimatfrågan.

Kommissionären med ansvar för miljöfrågor, Stavros Dimas, välkomnade initiativet och menade i en kommentar att han ser fram emot att få arbeta med kommittén för att tillsammans bekämpa klimatförändringarna. Han tillade också att han hoppas på framgång vad gäller arbetet med att få till stånd internationella förhandlingar om en ny global överenskommelse i klimatfrågan. Denna skulle i så fall äga rum vid en FN-konferens i december och parlamentets klimatkommitté skulle kunna spela en viktig roll inför dessa kommande förhandlingar, menade Dimas.

Läs mer här.

Europaparlamentet röstade i veckan igenom ett initiativbetänkande som behandlar de eventuella konsekvenser ett utökat EU kan få för EU:s regionalpolitik. Betänkandet är skrivet av den tyska EU-parlamentarikern Markus Piepers och uppmanar europeiska kommissionen att fundera kring hur man ska integrera eventuellt nya medlemsstaterna i EU:s regional- och sammanhållningspolitik. Parlamentet menar att det är viktigt att EU inför anslutningen av fler medlemsländer bedömer de regionalpolitiska insatser som krävs för att socialt och ekonomiskt integrera de nya länderna och dess regioner. Regionalpolitiken är idag en av de största utgifterna i EU:s budget och det är stora diskussioner kring hur effektiviteten.

Läs mer här.

Europaparlamentet debatterade igår kväll ett betänkande om gen- och cellterapi samt vävnadstillverkning. Dessa relativt nya metoder används t.ex. för människor som drabbats av cancer, skador i skelett eller brosk eller som behöver rekonstruktion av ickefungerande organ. Metoderna behöver nu regleras, menar många, då det finns osäkerhet och gråzoner på området.

Betänkandet som debatterades kom från parlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och syftar bl.a. till att skapa gemensamma regler för de läkemedel som används inom avancerad terapi. Betänkandet föreslår också en ny avdelning för dessa metoder under European Medicines Agency (EU:s officiella organ för utvärdering och övervakning av mediciner) samt en högre kvalitetssäkring vad gäller hälsoskydd och säkerhet.

Läs mer här.

I början av hösten 2007 kommer Europeiska kommissionen att presentera ett förslag till en europeisk strategi för stadstransport. Avgaser, höga ljud och nedsmutsning blir allt större problem för flera av Europas storstäder och kommissionen håller ju nu på att samla in synpunkter  och förslag på hur EU kan bidra till att göra stadstransporten mer miljövänlig samt stärka de regionala och lokala myndigheternas arbete.

Bland förslagen som framförts av olika europeiska aktörer på området, så som städer och intresseorganisationer, är önskemål om vägledning kring införandet av så kallade trängselskatter. I vissa europeiska länder är det idag förbjudet för lokal myndigheter att införa sådana skatter. Ett annat förslag är gemensamma kampanjer för att vid offentlig upphandling uppmuntra till miljövänlig transport.

Läs mer här.

Nya framsteg har nyligen gjorts inom e-hälsoområdet. Vid en hälsokonferens i Köln kom EU:s 27 medlemsstater överens om att e-hälsoområdet är i behov av ökad synergi med forskning och utbildning. Man menade också att gemensamma standarder för e-hälsa behövs för att kunna skapa gränsöverskridande tjänster och öppna upp för mer företagande inom området. I den deklaration som nu publicerats efterlyser man också en generell modernisering av medlemsstaternas hälsosystem för att bättre kunna möta de ökade kraven på effektiv gränsöverskridande hälsovård.

Läs mer här.

Läs hela deklarationen här (endast på tyska).

Igår antog Europeiska kommissionen en grönbok om hur EU ska bli transparant och mer tillgängligt för medborgarna. Grönboken beskriver vad som hitills har gjorts samt innehåller förslag på hur man t.ex. kan förbättra tillgången till handlingar från EU:s institutioner och byråer. Kommissionen vill också involvera medborgarna i arbetet och har därför i samband med att grönboken lanserades öppnat en särskild hemsida. På hemsidan, som är öppen till den 15 juli 2007, kan vem som helst lämna synpunkter på kommissionens förslag.

Läs mer här.

Kommissionen deklarerade nyligen att man avser lagstifta, i slutet av året, för att begränsa den europeiska sjöfartens koldioxidutsläpp. Detta ska göras genom att inkludera sjöfarten i ETS-systemet (Emission Trading Scheme), EU:s viktigaste verktyg för att begränsa koldioxidutsläpp. Sjöfarten anses allmänt svara för dubbelt så mycket koldioxidutsläpp som flyget och de kan komma att öka med 75 procent inom 15-20 års tid om ingenting görs. Sjöfarten har hittills heller, till skillnad från flyget, inte behövt begränsa sina kolidioxidutsläpp då varken Kyotoprotokollet eller någon europeisk lagstiftning har tvingat den till det.

Läs mer här.

Europeiska kommissionen kommer i början av 2009 genomför språkprov bland europeiska ungdomar i åldern 14-16 år. De språk som inledningsvis kommer att testas är engelska, franska, tyska, spanska och italienska. Dessa språk är de mest undervisade språken i Europa. Proven kommer att bestå av läs- och hörförståelse samt en skriftlig del. Syftet är inte i första hand att mäta ungdomarnas språkkunskaper utan att kunna identifiera bra exempel på utbildningsmetoder och därmed bidra till att förbättra språkundervisningen.

EU-kommissionen har i dagarna låtit publicera en guide över alla tillgängliga EU-program för budgetperioden 2007-2013. Guiden presenterar tillgängliga program och berättar hur man går till väga för att söka pengar till projekt inom ramarna för dessa program. Guiden innehåller också länkar till ytterligare utförlig information på kommissionens hemsidor.

Guiden finns att ladda ner här.

En rapport visar att EU:s medlemsländer kommit långt i arbetet med att utveckla nationella och regionala handlingsplaner för att arbeta med e-hälsa. E-hälsa är ett begrepp som innefattar tekniska lösningar för kommunikation och överföring av information inom sjukvården. 2004 presenterade Europeiska kommissionen en handlingsplan för e-hälsa som ligger till grund för medlemsländernas egna strategier. Satsningar på e-hälsa syftar till att effektivisera och öka kvalitén i vården samtidigt som man minskar utgifterna och onödig byråkrati.

Läs mer här.

Läs mer om EU:s arbete med e-hälsa här.

Ny lagstiftning har nyligen införts för lastbilstransporter inom EU, Schweiz och EES-länderna (Norge, Island och Liechtenstein). Den nya lagen syftar till att ge yrkeschaufförerna mer vila och på så sätt förbättra säkerheten på vägarna och chaufförernas arbetsförhållanden. Mer specifikt anger lagen att 45 timmars vila i sträck varannan vecka ska bli obligatoriskt och att chaufförernas dagliga vila ska förlängas. Kommissionären för transportfrågor, Jacques Barrot, har kallat den nya lagstiftningen "en milstolpe för den europeiska transportsektorn" och menar att denna nya lagstiftning är någonting som alla inblandade aktörer kommer att tjäna på.

Läs mer här.

I veckan presenterades i Bryssel en studie om maktförhållandena inom Europeiska rådet, den institution inom EU där medlemsländerna finns representerade på ministernivå. Studien har genomförts av ett svenskt forskningsteam lett av Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet. Teamet har genomfört ett flertal intervjuer med nuvarande och före detta presidenter och premiärministrar som genom tiderna har förhandlat i rådet. Utifrån deras erfarenheter kartläggs maktfördelningen inom rådet i studien. Flera av dem som intervjuats menar att trots utvidgningen så har de stora medlemsländerna så som Tyskland, Frankrike och UK störst inflytande. Rådet beskriv som en politiska arena där mycket av förhandlingarna sker i förväg och genom bilaterala kontakter. Där har de stora länderna en fördel i kapacitet. "Networking", dvs förmågan att knyta kontakter,  och personlighet är också viktiga element i förhandlingarna i rådet enligt studien.

Läs mer här.

Kommissionen publicerade nyligen ett s.k. policydokument med förslag på hur banden mellan universiteten, d.v.s. forskningen, och näringslivet kan stärkas. Dokumentet konstaterar bl.a. att det europeiska genomsnittsuniversitetet producerar långt färre uppfinningar och patenteter jämfört med de amerikanska universiteten. Anledningarna till detta står att finna inom flera områden, noterar man. Det handlar bl.a. om kulturella skillnader och juridiska hinder. För att ändra detta vill kommissionen nu förbättra möjligheterna till kunskapsöverföring mellan forskningsinstitutionerna och näringslivet/industrin och främja ett entreprenörtänkande. I policydokumentet finns en rad förslag på hur detta kan göras.

Läs mer här.

Läs hela policydokumentet här.

Igår presenterade Europeiska kommissionen en grönbok om hur EU framöver ska kunna utveckla sin forskningspotential. Visionen som presenterades i grönboken är ett Europa där kunskap och forskning genereras till tillväxt och ökat välstånd för alla EU:s medborgare. Grönboken består av sex huvudområden och bland annat lyfts ökad rörlighet för forskare upp som ett prioriterat område. Samarbete mellan offentliga och privata aktörer uppmärksammas som ett annat viktigt område.

Läs mer här.

EU:s kommissionär för miljöfrågor, Stavros Dimas, öppnade i måndags en FN-organiserad konferens i Bryssel om klimatfrågan. Dimas deklarerade att det nu endast är EU som kan lösa de problem som uppstått i och med att USA och Australien ännu inte har ratificerat det s.k. Kyotoprotokollet. Samtidigt kritiserade Dimas USA och Australien för just detta och menade att han "inte kunde förstå varför Australien inte ratificerat Kyotoprotokollet" då ca 80 % av befolkningen, enligt Dimas, var för en ratificering.

Siffror från EU-kommissionen visade samtidigt att EU:s totala koldioxidutsläpp ökade med 1-1,5 % under förra året. Dimas menade dock att unionen är på mycket god väg att uppnå de mål som satts upp i Kyotoprotokollet.

Läs mer här.

Den 30 mars skrev Europeiska kommissionen, som företrädare för EU:s medlemsländer, för första gången under en internationell konvention för mänskliga rättigheter. Konventionen om funktionshindrades rättigheter värnar om att de 650 miljoner människor världen över som är funktionshindrade ska ha lika rättigheter som människor utan funktionshinder. Länder som ratificerar konventionen förbinder sig att förebygga diskriminering av funktionshindrade i alla delar av samhället. Konventionen antogs den 30 mars 2007 och redan samma dag så hade 82 länder skrivit under konventionen, vilket är fyra gånger fler underskrifter än vad som behövs för att konventionen ska träda i kraft.

Dock valde kommissionen att inte skriva under det frivilliga tilläggsprotokollet som hörde till konventionen. Tilläggsprotokollet innebär att medborgare som anses sig blivit utsatta för diskriminering på grund av sina funktionsförhinder, ska ha rätt att vända sig till en expertkommitté inom FN. Storbritannien, Danmark och Polen menade att tillägget innebär lagstiftning som snarare tillhör enskilda medlemsländer.


Läs mer här.

I dagarna släpptes EU-kommissionens årliga rapport om i2010, EU:s digitala strategi för jobb och tillväxt. I rapporten framgår det att den senaste tidens satsningar på s.k. ICT (Information and Communication Technology) har var lönsamma. Kommissionären för Informationssamhälle och medier, Vivianne Reding, kommenterade rapporten och noterade nöjt att ICT f.n. ligger bakom ca 50% av den totala ekonomiska tillväxten i unionen. Reding menade dock att det fortfarande finns hinder på den inre marknaden som försvårar för onlinetjänster och att EU bör arbeta hårdare för att ta bort dessa hinder.

Läs mer här.

Läs hela rapporten här.