Nyheter, oktober 2007

EU: s stats- och regeringschefer lyckades efter en sen middag i Lissabon igår kväll att enas om de sista detaljerna i det som kan bli EU: s nya fördrag. Portugals premiärminister Jose Socrates meddelade klockan 02:00 lokal tid att en uppgörelse hade nåtts och beskrev det som en seger för Europa.

Det nya fördraget ska formellt undertecknas i Lissabon den 13 december i år och det beräknas träda i kraft i början på 2009 sedan det godkänts i alla EU-ländernas nationella parlament.

Mer information finns här.

Den 18 oktober antog kommissionen en rad initiativ för att göra godstransporterna i unionen mer effektiva och hållbara. I åtgärdspaketet ingår bland annat förslag om logistik, om ett järnvägsnät för främst godstransporter och om europeiska hamnar. Med dessa åtgärder vill kommissionen främja förnyelsen av teknik och praxis inom infrastrukturen, utveckla transportsätten, förbättra godstrafiken och främja införandet av transportkedjor.

Godstransporterna är viktiga för EU-ekonomins konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. Under perioden 2000-2020 beräknas godstransporternas volym öka med 50 % i Europa och det behövs därför effektiva och hållabara lösningar. 

Läs mer här.

Den 18-19 oktober möts ledare från 27 medlemsstater i Lissabon för ett informellt toppmöte. Förhoppningen är att förhandlingarna om EU: s nya reformfördrag ska avslutas och att ledarna ska enas om texten. Portugal, som innehar EU-ordförandeskapet, är värd för mötet.

Målsättningen i Lissabon är att nå en överenskommelse från alla 27 medlemsländerna om EU: s nya reformfördrag, som har utarbetats inom ramen för en regeringskonferens. Enas EU: s stats- och regeringschefer om texten till reformfördrag kan det formellt undertecknas vid december-toppmötet i Bryssel. Därefter ska det ratificeras i medlemsländerna.

Läs mer här.

Kommissionär Andris Piebalgs, ansvarig för energipolitik, träffade den ryske energiministern Victor Christenko i Bryssel den 16 oktober. De två diskuterade den senaste utvecklingen på energimarknaden samt hur man kan öka energieffektiviteten och hur EU: s senaste energipaket kan komma att påverka infrastrukturen.

EU har hållit regelbundna energiöverläggningar med Ryssland sedan år 2000 och det är viktigt med ett gott samarbete, inte minst med tanke på att Ryssland står för 25 % av EU: s olje- och gasförsörjning.

"Ryssland och EU är strategiska partner, och att det ligger i båda partners intresse att förstärka relationen", sa kommissionär Piebalgs.

Läs mer här.

Energidialogen EU-Ryssland.

Med bara tre dagar kvar till EU: s toppmöte i Lissabon då det nya EU-fördraget ska undertecknas, återstår det fortfarande vissa olösta detaljer. Till exempel vill Polen skriva in texter gällande röstningskompromiss, Italien vill få fler platser i parlamentet, Österrike är bekymrade över inflödet av utländska studenter och Bulgarien vill få med en kyrillisk stavning av ordet "euro". Dessa detaljer är det nu upp till EU: s stats- och regeringschefs att lösa i slutet av den här veckan (18-19 oktober).

Läs mer här.

När OPEN DAYS avslutades i Bryssel den 11 oktober debatterades hur regionalpolitiken ska möta utmaningarna som följer av globaliseringen, klimatförändringen och den åldrande befolkningen. Talade gjorde bland annat regionkommitténs ordförande Michel Delebarre som identifierade tre prioriteringar för regioner och städer; behovet att skapa arbeten, locka till sig mer resurser och bygga bättre infrastruktur för att attrahera investerare. Han efterlyste också att regionalpolitiken bör föras in mer i EU: s andra politikområden. 

Några av de andra talarna under detta avslutningssammanträde var Europaparlamentets ordförande Hans-Gert Pöttering och kommissionär Danuta Hübner, ansvarig för regionalpolitik.

EU-kommissionen vill den europeiska vardagen i framtiden vara renare och säkrare och menar att vägen dit går via H2, vätgas. Det nya partnerskapet mellan den privata och den offentliga sektorn har en budget på nästan en miljard euro, varav 470 miljoner är EU-pengar. Projektet ska pågå i sex år.

Även om ett vätgasdrivet EU är en framtidsdröm, så är vätgasbilar redan verklighet och det finns modeller som är färdiga att släppas ut på marknaden. Tyvärr är det svårt och dyrt att sälja dem, eftersom det inte ingår i EU: s system för typgodkännande av bilar. EU-kommissionen tänker därför ändra reglerna.

Förutom energikällan krävs det också att man satsar på hållbar trasporter i städerna för att kämpa klimatförändringarna och skydda miljön. Alla måste uppmuntras att cykla och promeneras mer.

Läs mer här.

Sveriges princip om tillgång till allmänna handlingar kan bli föremål för en rättslig prövning i EG-domstolen. Det första steget i den riktningen togs i slutet på förra månaden då kommissionen skickade ett formellt brev till Sverige och bad om en förklaring till varför handlingar som hemligstämplats i ett annat EU land lämnats ut i Sverige.

Handlingarna bestod av en ansökan om att lansera en ny typ av genmanipulerad majs och hade, på begäran av företaget som ansökte, hemligstämplats av den Holländska regeringen. Trots detta lämnade Sverige, efter en rättslig prövning, ut handlingarna till Greenpeace 2005.

Företaget som ansåg att läckan skadade deras verksamhet klagade hos kommissionen och nu har Sverige fram till slutet på november på sig att besvara kommissionens brev.

Läs mer här.

Kommissionen antog idag ett meddelande som skildrar dess vision av en integrerad havspolitik för EU och innehåller en detaljerad handlingsplan som stakar ut ett ambitiöst arbetsprogram för de kommande åren. Vetenskapliga upptäckter, enorm teknisk utveckling, globalisering, klimatförändringar och havsföroreningar håller i snabb takt på att ändra EU: s förhållande till haven och oceanerna med alla de möjligheter och utmaningar som detta innebär. En integrerad havspolitik kommer att göra det möjligt för unionen att ta sig an dessa utmaningar.

I meddelandet och den åtföljande handlingsplanen anges flera konkreta åtgärder som ska vidtas under den nuvarande kommissionens mandatperiod.

• Ett europeiskt område för sjötransporter utan hinder
• En europeisk strategi för havsforskning
• Nationella integrerade havsstrategier som utvecklas av medlemsstaterna
• Ett europeiskt nätverk för övervakning av havet
• En färdplan för fysisk planering i kust- och havsområden per medlemsstat
• Undanröjande av piratfiske och destruktiv bottentrålning i fria havet
• Ett europeiskt nätverk av havskluster
• En översyn över EU:s undantag från arbetsrätten för sjöfarts- och fiskesektorerna
• Ett europeiskt nätverk för havsobservation och -data
• En strategi för att mildra klimatförändringarnas inverkan på kustområden

Läs mer här.

OPEN DAYS, den europeiska veckan för regioner och städer, har för första gången öppnat för regioner utanför Europa. Representanter från Ryssland, Brasilien och Kina deltar i olika seminarier i Bryssel mellan den 8-11 oktober. Evenemangen, som är både på ministernivå och för experter, erbjuder de utomeuropeiska deltagarna att dela med sig av sina erfarenheter om hur de arbetar med att implementera en effektiv regionalpolitik med Europeiska politiker, experter och intresseorganisationer.

Läs mer här.

Hemsidan för Open Days.

Danuta Huber, kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik och Michel Delebarre, ordförande i EU: s regionkommitté, lanserar den europeiska veckan för regioner och städer, OPEN DAYS, den 8 oktober i Bryssel. Evenemanget arrangeras den 8-11 oktober med rekordstora antalet 212 regioner och städer från 33 länder. Det är femte gången som EU: s regionkommitté och Europeiska kommissionen organiserar evenemanget. Här kan lokala, regional och nationella politiker träffa politiker och beslutfattare på EU-nivå, områdesexperter samt företrädare för näringslivet, banksektorn och organisationer i det civila samhället. I år kommer de nya regionala programmen under 2007-2013 att stå i fokus för seminarierna, med huvudtemat. "Full satsning: regioner och städer skapar tillväxt och sysselsättning."

Läs mer här.

Den 3 oktober offentliggjordes kommissionens årliga rapport om utvecklingen på utbildningsområdet. Enligt rapporten, som mäter vilka framsteg som har gjorts för att uppnå målen i Lissabonstrategin, så gör inte medlemsstaterna tillräckligt för att ta itu med problemet med tidiga avhopp från skolan. Däremot har EU lyckats när det gäller att öka antalet utexaminerade inom ämnena matematik, vetenskap och teknologi.

Läs mer här.

Hela rapporten finns tillgänglig här.

3 oktober presenterade Europeiska kommissionen förslag om samarbetet för bättre kommunikation om Europa. Utifrån sina egna tidigare initiativ föreslår kommissionen bland annat ett avtal om kommunikationsprioriteringar med andra EU-institutioner och frivilliga förvaltningspartnerskap med medlemsstaterna.

Margot Wallström, Europeiska kommissionens vice ordförande med ansvar för kontakter mellan institutionerna och kommunikationsstrategin, sade att det var dags att sluta skylla på varandra och arbeta tillsammans.

Medlemsstaterna har en nyckelfunktion att fylla när det gäller att föra ut de europeiska frågorna i sina länder. Kommissionen och de andra EU-institutionerna ska behålla sin egen infrastruktur för kommunikation, men ett avtal mellan institutionerna föreslås för bättre gemensam kommunikation om de prioriterade frågor man kommer överens om.

Läs mer här.

På tisdagseftermiddagen (2 oktober) kom EU ett steg närmare ett nytt fördrag. Den juridiska rådsgruppen bestående av 27 experter från medlemsstaterna kunde då enas om innehållet i det så kallade Reformfördraget. Nu ska dokumentet översättas och granskas för att sedan göras tillgängligt i slutet av den här veckan. Vissa detaljer är dock fortfarande olösta, som till exempel att Polen vill skriva in extra försäkringar gällande röstsystemet och att Storbritannien är missnöjd med vissa uttryck när det gäller utrikespolitiken. Dessa detaljer är det nu upp till EU: s stats- och regeringschefer att lösa när det träffas i Lissabon den 18 oktober. Om de kommer överens så lämnas Reformfördraget ut till medlemsstaternas parlament för godkännande. Irland är i nuläget det enda landet som helt säkert kommer att ha en folkomröstning om det nya fördraget.

Läs mer här.

Klimatförändringar är i fokus den här veckan i Europaparlamentet. På måndag och tisdag möts över 200 Europaparlamentsledamöter och nationella parlamentariker i Bryssel för att diskutera hantering av klimatförändring.

På onsdag kommer utvecklingsutskottet och utskottet för klimatförändringar att diskutera problemets omfattning och vad EU kan göra med experter från Afrika och internationella organisationer.

På torsdag kommer utskottet att ha en diskussion som är en förberedelse inför det stora internationella klimatmöte som äger rum i Indonesien i början av december.

På fredag morgon besöker Europaparlamentets talman Hans-Gert Pöttering "Huset för förnybar energi" i Bryssel.

Läs mer här.

Mer än 800 företrädare för 31 länder deltog den 27 och 28 september i det fjärde sammanhållningsforumet i Bryssel. Konferensen, som arrangeras vart tredje år, innebar början på ett samråd för att utforma EU: s regionalpolitik efter 2013. Diskussionerna rörde framförallt framtida utmaningar, som till exempel de sjunkande födelsetalen, migrationen och klimatförändringen.

Även allmänhetens åsikter kommer att få betydelse för utformning av den framtida regionalpolitiken inom EU. Fram till den 31 januari 2008 kan man framföra sina åsikter på kommissionens särskilda webbplats.

Resultatet av konferensen och det efterföljande samrådet kommer att presenteras under våren 2008.

Läs mer här.

Framför din åsikt här.