EU:s miljökommissionär Connie Hedegaard presenterade i ett framförande för Europaparlamentet den 9 mars de senaste utvecklingarna i EU-kommissionens framtida miljöstrategi.  "EU måste fortsätta att ta ledaransvar" sade Hedegaard men underströk samtidigt att EU kommer att uppfylla företagna miljömål samtidigt som man skapar nya jobb och ekonomisk tillväxt.

EU har åtagit sig att till år 2020 minska sina totala utsläpp med 20 procent från 1990 års nivåer, men Hedegaard framhöll att EU-kommissionen även ska utreda hur EU kan sänka utsläppen med hela 30 procent. Denna målsättning har dock försvårats sedan klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 och ställer krav på liknande åtgärder från andra internationella miljöaktörer som Kina och USA, meddelade Hedegaard.

Hedegaards framförande är den första officiella miljöpolitiska kommunikationen från EU-kommissionen sedan Köpenhamnsmötet.

För att läsa mer, klicka här.

EU-kommissionen meddelade på måndagen den 8 mars att den är redo att lägga fram ett förslag om en europeisk monetär fond för att hjälpa eurozonländer som är i behov av ekonomiskt stöd. Det är ännu för tidigt att uttala sig huruvida fonden skulle vara ett finansiellt instrument eller ett institutionellt organ med personal och en egen budget. Tyska förbundskanslern Angela Merkel är positiv till en sådan monetär fond men menar på att införandet måste föregås av ändringar i EUF-fördraget (gamla EG-fördraget). Kritiker hävdar att en ny europeisk monetär fond skulle bli väldigt dyrt och kommer att utgöra en börda för de länder med solida finanser. För att fonden ska kunna uppfylla sina syften fullt ut krävs att det politiska och fiskala samarbetet medlemsländer emellan förstärks, vilket många länder motsatt sig av rädslan att avge för mycket av sin makt till EU-institutionerna.

För att läsa mer, klicka här

Under andra halvåret 2010 kommer EU-kommissionen att presentera en ny strategi för jämställdhet 2010-2015, vari arbetet för att minska löneklyftorna mellan kvinnor och män prioriteras. Strategin syftar till att öka medvetenheten hos arbetsgivare, främja jämställdhetsprojekt och utveckla nya verktyg för att mäta skillnaderna mellan kvinnor och män. Eventuellt kommer även ny lagstiftning att föreslås.

Jämställdhetsfrågan är en högt prioriterad fråga och undersökningar visar att en stor majoritet av EU:s medborgare stöder ett snabbt agerande mot befintliga löneklyftor, som i dagsläget är genomsnittligt 18 procent i EU.

Viviane Reding, EU:s kommissionär för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap, framhåller i ett uttalande även löneklyftornas negativa ekonomiska inverkan: "I dessa kristider är löneklyftan mellan kvinnor och män en kostnad som Europa inte har råd med". Enligt tidigare studier skulle avskaffandet av löneklyftorna kunna leda till en möjlig ökning av EU-områdets BNP med mellan 15 och 45 procent.

För att läsa mer, klicka här.

EU-kommissionen planerar att inom de närmsta månaderna lägga fram ett förslag om införandet av koldioxidskatter inom EU. Ansvarig kommissionär för skatteärenden, Algirdas Semeta, framför att han planerar ett utkast av en ny lag om minimiskatt för koldioxidutsläpp. Enligt Semeta är EU-kommissionen redo att återuppta diskussionen om koldioxidskatter och han menar vidare på att nu är rätt tid att göra det. Flera medlemsstater har redan nationella koldioxidskatter, däribland Sverige, Danmark och Finland. Förslaget väntas dock möta kritik bland annat i de medlemsstater som ser att skattefrågor bör handhas nationellt.

För att läsa mer, klicka här

EU-kommissionen presenterade igår sitt förslag för den nya ekonomiska strategi, Europa 2020 som, till skillnad från den kritiserade Lissabonstrategin, ska innehålla färre och mer precisa mål. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barosso förklarade att efter den turbulenta ekonomiska kris Europa har genomlidit krävs en starkare ekonomisk samordning.

Den nya strategin innehåller fem övergripande mål innefattande miljö, forskning och utveckling, utbildning, fattigdomsbekämpning och skapandet av fler arbetstillfällen. Tanken är att dessa mål därefter ska brytas ner till nationella delmål. Förslaget från EU-kommissionen är att medlemsstaterna sedan rapporterar tillbaka till Kommissionen vilka framsteg som gjorts för att uppnå dessa mål. Förslaget har mött viss kritik i att vara för likt Lissabonstrategin samt att inte innefatta tillräckliga ekonomiska och sociala åtgärder för att stimulera europeisk tillväxt. Vid toppmötet i mars ska beslut tas om EU:s nya ekonomiska strategi.

För att läsa mer, klicka här

Representanter från svenska regioner och EU-kommissionen möts

3-4 mars i ett dialogmöte om utformningen av EU:s framtida regional- och sammanhållningspolitik i Europa 2020.

Vid mötet, som arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), deltar bland annat svenska kommunstyrelseordföranden, ordföranden för regionförbund och regiondirektörer tillsammans med representanter från sex av EU-kommissionens generaldirektorat.

För att läsa mer, klicka här

En enorm banderoll för Stockholm European Green Capital 2010 hängdes imorse upp på EU-kommissionens fasad i Bryssel. Banderollen är en del i uppmärksammandet av Stockholm som Europas miljöhuvudstad 2010 och är en fin utmärkelse för stadens miljöarbete. European Green Capital är ett av EU-kommissionen nyinstiftat pris för europeiska städer som särskilt utmärker sig genom miljövänliga lösningar i urbana miljöer. Stockholms Stad vann som första stad någonsin priset 2010.

För att läsa mer om European Green Capital, klicka här

EU bör inleda förhandlingar med Island om EU-medlemskap meddelade EU-kommissionen i sin rapport över Islands medlemskapsansökan. Rapporten visar att Island på ett tillfredställande sätt delar EU:s värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Som medlem i EES är Island redan integrerat i den europeiska marknaden för frihandel med en lagstiftning som överensstämmer med de flesta EU-lagar. Dock visar rapporten även på att det finns områden, såsom landets fiske-, jordbruks- och miljöpolitik som måste ses över innan medlemskap blir aktuellt.

För att läsa mer, klicka här

Franska Europaparlamentarikern Pervenche Berès kritiserar EU:s strategi Europa 2020 för att brista i sin sociala agenda. Berès, som leder Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor, menar att Europa 2020 i allt för stor utsträckning fokuserar på skattekonsoliderande åtgärder istället för att presentera reella åtgärder för att bekämpa socialt utanförskap och fattigdom. Berès tar nu bladet från munnen och anklagar EU-kommissionen genom Europa 2020 "visar en total brist på förståelse för den pågående krisens orsaker, det vill säga sociala ojämlikheter, ökade klyftor inom EU och globala orättvisor".  I samband med Berès uttalande får Europa 2020 även kritik från EWL, en europeisk kvinnorättsorganisation som menar att EU-kommissionen inte gör tillräckligt för att stärka jämställdheten mellan kvinnor och män. EWL kritiserar i synnerhet EU-kommissionen för bristande insatser på arbetsmarknaden, där stora löneskillnader alltjämt består mellan könen.

Samtidigt visar analyserade resultat att den negativa ekonomiska trenden i EU-området vände till positiv ekonomisk tillväxt under det tredje kvartalet 2009. Prognoserna för 2010 indikerar en samlad ekonomisk tillväxt på 0,7%  för EU-området. Detta kan jämföras med de senaste prognoserna för den svenska ekonomiska tillväxten 2010, som beräknas till 3%.

För att läsa mer, klicka här

Onsdagen den 24 februari bjöd tidningen Europan Voice in 120 deltagare till debatt om EU-kommissionens förslag om direktiv till patientinformation som är en del av läkemedelspaketet. Debatten hölls på Stockholmregionens Europakommitté och leddes av en expertpanel, där bland annat svenskarna Per Manell, utvecklingschef på Läkemedelsindustriföreningen och Christofer Fjellner, europaparlamentariker och rapportör för patientinformation ingick. Frågor som debatterades var: Kan man särskilja patientinformation från annonsering av läkemedel på ett tillräckligt tydligt sätt? Innehåller EU-kommissionens förslag tillräckligt skydd för patienter?

Panelen konstaterade att tillgång till information är avgörande. I USA och Storbritannien finns den mesta informationen att tillgå, vilket även borde finnas i EU. Enligt Fjellner handlar det inte om själva annonseringen av läkemedel utan om det bristande förtroendet för läkemedelsindustrin: "Det enda sättet att lösa frågan är att publicera bättre information". Manell presenterade FASS, som är en gratistjänst publicerad av läkemedelsindustrin. Moderatorn Phil Hammond inflikade om informationens behov av att vara neutral: "Det är faktiskt så att ingen ger neutral information. Skriftlig information är dock oftast mer neutral än talad." I stort välkomnades EU-kommissionens nya förslag och mottogs med positiva gensvar.

För att läsa mer, klicka här

Det spanska EU-ordförandeskapet ämnar verka för en förenkling av kontrollen och administrationen av EU:s regionalstöd för att motverka den ekonomiska krisen. Uttalandet följer på EU-ländernas regionalministrars möte den 19 februari, då man enades om behovet att påskynda arbetet med pågående regionala projekt. För att så ska ske krävs att det komplicerade administrativa systemet för EU:s regionalstöd förenklas.

Vid ministermötet medverkade även Johannes Hahn, EU-kommissionär med ansvar för regionalpolitik. Hahn underströk vikten av en väl fungerande regional sammanhållningspolitik i EU:s kommande arbete i Unionens framtida agenda Europa 2020. Vidare försäkrade Hahn de närvarande ministrarna att EU-kommissionen är redo att undersöka hur systemet kan göras mer flexibelt utifrån enskilda regioners förutsättningar i den ekonomiska krisen.

För att läsa mer, klicka här.

EU-kommissionen föreslog den 22 februari att EU ska verka för ett internationellt förbud mot handel med atlantisk blåfenad tonfisk. Handeln med atlantisk blåfenad tonfisk är en internationell mångmiljardindustri koncentrerad till framförallt Japan, dit ca 80 procent av all fångst exporteras. Näringen har länge kritiserats för utfiskning och de senaste vetenskapliga rönen gör nu gällande att bestånden av den blåfenade tonfisken minskat med 80 procent de senaste 40 åren.

EU-kommissionen meddelar att man är allvarligt oroad för att utfiskning hotar artens överlevnad och att man därför ämnar verka för att den atlantiska blåfenade tonfisken förs upp på den internationella Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växters (CITES) skyddade lista. EU-kommissionen kommer att samråda med EU:s medlemsstater i frågan för att nå en gemensam position inför nästa internationella CITES-möte i Qatar 13-25 mars 2010.

Ett eventuellt handelsförbud har redan tidigare debatterats i EU, men hittills har medlemsstaterna inte lyckats enas i frågan. Nu har dock en majoritet av medlemsstaterna uttryckt stöd för ett handelsförbud med start om tolv månader, men framförallt Malta och Cypern förväntas göra fortsatt motstånd till ett sådant beslut.  

För att läsa mer, klicka här.

EU-kommissionen kommer senast i april/maj i år att lägga fram en strategi för rena och bränslesnåla bilar som ska följas upp av en handlingsplan för att underlätta införandet av miljövänliga fordon på EU:s marknad. I fredags träffades ministrarna ansvariga för industri för att diskutera de ekonomiska utmaningarna för den europeiska bilindustrin. Grön teknologi identifierades som ett strategiskt gångbart sätt för att hjälpa bilindustrin att återhämta sig från finanskrisen samt att förbättra konkurrenskraften. EU-kommissionens förslag ska diskuteras på ett ministermöte den 25-26 maj i år.

För att läsa mer, klicka här

Eurostat, EU:s statistikkontor, publicerade igår torsdag en lista över EU:s rikaste regioner. Prag, som kom på femte plats, låg före både Paris, Stockholm och Wien. Toppar listan gör London, Luxemburg, Bryssel och Hamburg. Stockholm kom på en tionde plats. Bortsett från Prag är regionerna i de "nya" medlemsstaterna fortfarande de fattigaste; Bulgarien, Rumänien, Ungern och Polen.

Statistiken har fått kritik, dels för att den är baserad på gammal data (från 2007), och dels att undersökningen gjorts innan finanskrisen. Kritiker menar att statistiken skulle ha sett helt annorlunda ut idag och att Prag, då undersökningen genomfördes var på toppen av en ekonomisk "boom".

För att läsa mer, klicka här

EU-kommissionen har beslutat för två nya generaldirektorat (GD): GD Energi (ENER) och GD Klimatåtgärder (CLIM). GD Energi består av tidigare GD Transport och Energi och Insatsstyrka för energi som var en del av GD Externa Relationer. GD Klimatåtgärder skapas ur de relevanta avdelningarna från GD Miljö, GD Externa Relationer och GD Företag och Industri.

EU-kommissionen har även valt att utse Christian Leffler till vice generaldirektör för GD Utveckling och Relationer med Afrika, Karibien och Stillahavsområdet.

För mer information, klicka här

Europeiska Centralbanken (ECB) presenterade under tisdagen 16 februari en rapport för små och medelstora företags (SME:s) finansiella situation i euroområdet för andra halvåret av 2009.

Av studien, som omfattade medverkan av drygt 5300 SME:s framgår att lånebehovet fortfarande ökar för företagare i euroområdet. Samtidigt som behovet ökar visar studien att företagens finansieringsmöjligheter från banker minskat. Det är i synnerhet företag verksamma i tjänste- och byggnadssektorn som upplever svårigheter att erhålla banklån.

Studien är del av ett långsiktigt samarbete mellan Europeiska Centralbanken och EU-kommissionen och syftar till att utvärdera de senaste trenderna inom finansieringsmöjligheter för företag i euroområdet. Dess resultat presenteras halvårsvis.   

För att läsa hela rapporten, klicka här.  

Sveriges finansminister Anders Borg deltar under tisdagen i EU:s finansministrars Ekofin-möte i Bryssel. Under mötet kommer ministrarna bland annat att diskutera den problematiska ekonomiska situationen i Grekland samt nominera näste vice ordförande till Europeiska Centralbanken.

Greklands ansträngda ekonomiska situation har rönt stor uppmärksamhet bland övriga EU-medlemmar; landets stora underskott i statsfinanserna och oförmåga att uppfylla EU:s ekonomiska krav har aktualiserat farhågor om euroområdets finansiella stabilitet. Finansministrarna förväntas under dagens möte därför godkänna ett förslag från EU-kommissionen om en skärpning av EU-översynen av Greklands offentliga finanser.

Finansministrarna förväntas också lämna en rekommendation inför nomineringen av näste vice ordförande till Europeiska Centralbanken, som ska utses av Europeiska Rådet i mars.

För mer information, klicka här.      

Måndagen den 15 februari besöker EU-minister Birgitta Ohlsson EU:s olika institutioner i Bryssel. Det är hennes första besök i Bryssel sedan hon tillträdde ministerposten den 2 februari i år. Under dagen kommer ministern få träffa fyra utvalda EU-kommissionärer med olika ansvarsområden. Mötena kommer främst beröra unionens tillväxtstrategi till 2020, budgetöversynen, klimatfrågor samt kampen mot den organiserade brottsligheten.

För att läsa mer, klicka här

Torsdagen 11 februari hölls "Communicating the European Citizens' Inititive"ett diskussionsforum angående EU:s nya medborgarinitiativ i Bryssel, med medverkande företrädare från EU-kommissionen och universitetsvärlden. Under forumet diskuterades det medborgarinitiativ som genom Lissabonfördraget föreslagits av EU-kommissionen och vars form nu behandlas av institutionerna, för sedermera antas av Europaparlamentet och Europeiska Rådet.

Tanken är att medborgarinitiativet ska utgöra en ny länk mellan Europas medborgare och EU-kommissionen, genom att medborgarna får möjlighet att presentera lagstiftningsförslag direkt till Kommissionen. För att EU-kommissionen ska behandla ett ärende krävs att minst en miljon medborgare från ett flertal EU-länder står bakom lagstiftningsförslaget, och att förslaget inte strider mot EU-fördragen.

Medborgarinitiativet har redan rört upp känslor, sedan internationella bedömare varnat för att det kan komma att missbrukas i populistiska syften av oseriösa aktörer. De medverkande vid forumet underströk också vikten av ett ansvarsfullt genomförande av medborgarinitiativet men var samtidigt relativt överens om dess stora möjligheter och demokratistärkande effekter.  

Vidare underströk de medverkande att Europas regioner spelar en avgörande roll i implementeringen av medborgarinitiativet, som kommer behöva ett effektivt och transparent administrativt ramverk på lokal nivå för att fungera på bästa vis. Den svenska regeringen fock också beröm för sitt bidrag till utformningen av initiativet.   

För mer information om medborgarinitiativet, klicka här.      

Onsdagen den 10 februari valdes Mercedes Bresso till ny ordförande i Regionkommittén. Italienskan har lång erfarenhet inom regionalpolitiken och företräder den socialdemokratiska PSE-gruppen. Hon har även varit regionordförande i Piemonteregionen. Bresso anförde i sitt tal att Regionkommittén måste vara djärvare i att bedriva den politik och uppnå de mål som eftersträvas och inte bara stödja den politik som andra för. Prioriteringarna under Bressos ordförandeskap handlade bl a om klimatfrågan, den omarbetade Lissabonstrategin (Europe2020) och territoriellt samarbete.

Till förste vice ordförande valdes spanjoren Ramón Luis Valcárcel Siso som företräder den konservativa PPE-gruppen samt den spanska regionen Murcia.

För att läsa mer, klicka här

EU- kommissionens ordförande José Manuel Barroso kunde vid en presskonferens i tisdags (9 februari) konstatera att den nya Kommissionen efter omröstning erhållit Europaparlamentets stöd. Godkännandet från Europaparlamentet innebär att den nya Kommissionen nu, drygt tre månader senare än planerat kan återuppta sitt arbete.

2010 har av Kommissionen utlysts till året för bekämpning av fattigdom och socialt utanförskap. I ljuset av den ekonomiska krisen är detta arbete en av många utmaningar som nu väntar den nya Kommissionen. Cecilia Malmström, svensk kommissionär för inrikes frågor, får tillsammans med sina kollegor således idag en rivstart på det nya jobbet.

Läs mer om den nya EU-kommissionen här.

EU-kommissionen har nu officiellt meddelat vinnaren av EU:s logotyptävling för organiska produkter. 130 000 personer har röstat online för att välja den nya symbolen och vinnaren blev en tysk student vid namn Dusan Milenkovic. Från 1 juli 2010 är loggan obligatorisk på alla förpackade organiska produkter som är producerade i ett av EU:s medlemsländer, förutsatt att produkten uppfyller de uppställda villkoren. För importerade produkter är EU:s nya logga frivillig.

För att läsa mer, klicka här

Den 20-22 oktober i år kommer vinnarna av Europas miljöhuvudstad, European Green Capital, år 2012 och 2013 att presenteras vid en prisceremoni i Stockholm.

European Green Capital är ett pris instiftat av EU-kommissionen och är en del i EU:s arbete att stärka lokala aktörers och myndigheters miljöpolitiska arbete i urbana miljöer runt om i Europa. Målen är bl.a. minskade utsläpp av växthusgaser och bruket av fossila bränslen, effektivare vattenrening, förbättrad luftkvalitet och en effektivare energianvändning. Priset har delats ut sedan 2010, och välkomnar även kandidaturer från icke EU-medlemmar.

Stockholm stad är nuvarande europeiska miljöhuvudstad, och blev första vinnare någonsin när det eftertraktade priset 2010 tilldelades staden för genomförda insatser för bl.a. vattenrening, minskade koldioxidutsläpp och arbete mot bullriga stadsmiljöer. Priset är en viktig symbolisk utmärkelse och ett kvitto på Stockholm stads djupa engagemang och framstående miljöarbete. Som European Green Capital har Stockholm stad goda möjligheter att sprida sitt framgångsrika miljöarbete till andra regioner och städer och utgör en tydlig röst i den europeiska miljödebatten. Genom priset får andra regioner möjlighet att ta del av stadens miljöarbete, vilket stärker Stockholm stads internationella miljöprofil och redan starka varumärke inom området.    

Totalt har 17 städer från 12 europeiska länder lämnat in bidrag för 2012 och 2013. En panel bestående av internationella experter granskar för närvarande ansökningarna och kommer inom kort presentera en lista med finalister. De utvalda städerna kommer sedan att ombes komplettera sin ansökan med ytterligare detaljer varpå en vinnare för respektive år utses.

Klicka här för att läsa mer om priset och se hela listan med kandiderande städer.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Ollie Rehn, EU-kommissionär med ansvar för utvidgning, sammanträdde i torsdags med Islands premiärminister Johanna Sigurdardottir.

På mötet diskuterades den isländska banken Icesaves konkurs, vilken fått omvärlden att ifrågasätta den isländska ekonomins stabilitet och ansträngt landets relationer till Storbritannien och Nederländerna. Under mötet underströk Sigurdardottir vikten av att nyckelaktörer inom EU har en fullgod förståelse för den isländska situationen och konstaterade bland annat att "många isländare anser att de fallit offer för bristfällig EU-lagstiftning och en orättvis fördelning av bördan".

Premiärministern varnade vidare EU-kommissionen för potentiellt skadliga effekter om enskilda EU-medlemmar drar alltför starka kopplingar mellan Icesave-fallet och Islands EU-ansökan samt den förestående utvärderingen av landets låneansökan hos IMF. IMF-finansieringen är mycket viktig för den isländska ekonomin, framhöll Sigurdardottir, och underströk även vikten av lån från de övriga nordiska länderna, däribland Sverige.

För mer information, klicka här.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy kommer under torsdagen den 4 februari att avslöja ett gemensamt strategiskt dokument för ekonomiskt och politiskt samarbete, "Franco-German Agenda 2020". Syftet är att förstärka relationerna mellan de två betydande ekonomierna.

Dokumentet, som innehåller mer än 80 olika åtgärder, behandlar allt ifrån ekonomiska och fiskala initiativ till förenklade regler för fransk-tyska äktenskap. De två ledarna har tidigare haft skilda åsikter på flera plan, speciellt beträffande hur konsekvenserna av finanskrisen ska åtgärdas. Merkel vill med sin resa till Paris under torsdagen markera att det fransk-tyska samarbetet är igång igen och uttrycker tyngden av att kunna ta gemensamma initiativ i frågor där de båda länderna har gemensamma intressen att bevaka.   

För mer information klicka här

Arbetet med EU2020, EU-kommissionens framtagna dokument som syftar att ersätta den tidigare Lissabonstrategins tillväxtagenda, pågår för fullt.

EU2020 riktarfrämst in sig på den pågående ekonomiska krisen genom förstärkta insatser för ökad tillväxt och sysselsättning. Ambitionen är också att stärka miljömedvetenheten i arbetet genom ökat fokus på hållbar tillväxt genom innovation.

Ett flertal medlemsländer uppmanar nu EU-kommissionen att stärka kopplingarna mellan strategins ekonomiska, sociala och miljöpolitiska innehåll. Farhågor om att den ekonomiska krisen och tilltagande arbetslösheten kommer att förvärras ytterligare gör behovet av en strategi med tydliga inkluderande åtgärder än viktigare, menar man.

Medlemsländerna pekar på att effektiva åtgärder därför bör uppmuntras för att öka anställningsmöjligheterna inom tillverkningsindustrin och små och medelstora företag, samtidigt som kopplingarna mellan EU2020 och befintlig socialpolitik bör förstärkas och förbättras.        

För mer information, klicka här

En studie som publicerades under gårdagen föreslår att en ny EU-myndighet för avfallsfrågor bör inrättas. Myndigheten skulle främst se till att kontrollera att medlemsstaternas avfallslagar stämmer överens med EU-lagstiftning.

Det finns idag problem i många medlemsstater med bristande kontroll och koordinering på avfallsområdet. Tolkningen av EU:s lagstiftning skiljer sig också åt på många håll, något som bl.a. blivit tydligt när det gäller EU:s deponeringsdirektiv (99/31). En ny EU-myndighet som tar ett samlat grepp kring avfallsfrågorna skulle kunna ändra på detta, menar studien.

Läs mer här.

I februrari 2010 träder nya regler i kraft för EU:s märkning av miljövänliga varor och tjänster. Miljöstandarder höjs, avgifter sänks och procedurer förenklas i samband med exempelvis offentlig upphandling och man strävar även efter synergi med befintlig nationel miljömärkning. EU-kommissionen ämnar skärpa reglerna ytterligare till och med 2015. I dagsläget bär 24 000 produkter och tjänster den paneuropeiska ekomärkningen med blomman som logotyp.

Klicka här för mer information.

Den planerade innovationsstrategin "European Innovation Act" har försenats och planeras nu att publiceras i juni 2010. Förseningen beror på att den nya Kommissionen ännu inte är på plats, men även på att Máire Geoghegan-Quinn, den tilltänkta kommissionären med ansvar för innovation, forskning och vetenskap, antagligen kommer att ge strategin en bredare definition av innovation. Några likheter med "Small Business Act" som även innehåller lagförslag, kommer det troligen inte bli utan det ser ut att endast bli en strategi eller handlingsplan.

Läs mer här

Som ett led i EU-kommissionens strävan efter hållbara transporter, har ett förslag diskuterats om att den som förorsakar exempelvis buller och utsläpp i samband med transporter även ska betala för konsekvenserna. Problemet har hitills varit att finna en relevant prissättningsmodell och det har rått en osäkerhet huruvida förslaget verkligen skulle medföra fördelar. Under våren 2009 föll därför föslaget som gått under benämningen Eurovinjettdirektivet.

I en studie, utförd av EU-kommissionens gemensamma forskningscenter (Joint Research Centre, JRC), för att bryta det dödläge som rått kring frågan på sistone, framgår att fördelarna av att avgiftsbelägga lastbilar för deras utsläpp överväger de negativa effekterna på konsumentpriserna. Studien visar även att ett förslag såsom Eurovinjettdirektivet årligen skulle kunna bidra till att öka välfärden med € 1.8 miljader.

Klicka här för att läsa mer.

Europaparlamentets jämställdshetsutskott antog i veckan ett antal krav. Bl.a. vill man inrätta ett europeiskt centrum för övervakning av våld mot kvinnor samt möjliggöra ett EU-omfattande besöksförbud och en telefonjour.

Utskottet enades även om att föra fram kravet på ett särskilt europeiskt temaår för bekämpning av våld mot kvinnor.

Hela Europaparlamentet kommer vid ett senare tillfälle att behandla kraven.

Läs mer här.

Experter har länge varit eniga om att BNP inte ensamt kan avspegla ekonomisk utveckling i samhället på ett heltäckande sätt. Som ett svar på detta och som ett led i att möta utmaningarna med att skapa en hållbar utveckling av samhället, presenterade Frankrike nyligen en rad indikatorer för att mäta framstegen inom grön tillväxt och livskvalitet.

Barometern syftar till att ge information till hela det franska samhället för att understödja initiativ som leder till ett hållbart beteende. En rad indikatorer har utecklats för att till exempel informera om energi, konsumption, resande, graden av återvinning och biologisk mångfald, men innehåller även ekonomiska och sociala indikatorer för bland annat arbetslöshet, inkomstfördelning social integration och jämlikhet.

EU-kommissionen planerar att publicera en pilotversion av ett index för att mäta utsläpp, hälsorisker, resursanvändning och miljöskador under 2010.

Klicka här för att läsa mer.

Kommissionen har stött på en del kritik från företagsrepresentanter angående innehållet och även processen för konsultationen angående Lissabonstrategins efterföljare; EU 2020. Dels rör kritiken konsultationsperioden som endast varit 7 veckor (24 november 2009 - 15 januari 2010), vilket är kort tid för många organisationer att hinna reagera, dels innehållet som anses varit tunt. Kommissionen kontrar dock med att över 2 000 intressenter har hunnit lämna in sina kommentarer, bland dessa 22 nationella regeringar.

Kommissionen planerar att publicera en första sammanfattning av konsultationens resultat i slutet av februari 2010. I samma tid väntas också ett meddelande från Kommissionen angående EU 2020 att publiceras, där hänsyn tagits till konsultationens resultat.

Läs mer här

Europaparlamentet har med Lissabonfördraget fått mer inflytande i beslutsprocessen i EU. Parlamentets ordförande Jerzy Buzek anser därför att det nu är ännu viktigare att kommunicera bättre med Europas medborgare. "Modern teknologi, inklusive sociala medier, ger människor möjligheten att interagera och uttala sig, sa han igår och förklarar så lanseringen av ett Twitter konto.

Följ Europaparlamentets ordförande på Twitter här

Idag, den 21 januari, sker den officiella lanseringen av det europeiska temaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Lanseringen äger rum i Madrid och har som slogan "Stop Poverty Now!".

Temaåret arrangeras i ljuset av det faktum att 17 miljoner européer lever i fattigdom, en siffra som förväntas öka p.g.a. den arbetslöshet som följer i finanskrisens spår.

Läs mer här.

Ett nyligen publicerat meddelande från Europeiska kommissionen anger fyra möjligheter till EU-agerande framöver gällande biologisk mångfald.

Det första alternativet innebär att minskningen av den biologiska mångfalden ska saktas ner fram till år 2020. Det andra alternativet innebär ett totalt stopp för minskningen av av den biologiska mångfalden år 2020, något som var ett tidigare mål för år 2010. Den tredje möjligheten till agerande är den samma som nr 2, men med en extra ambition att återställa ekosystemet så långt som det är möjligt. Kommissionens fjärde alternativ är det samma som det tredje, men med en ambition att EU:s åtgärder på området blir fler.

Idén är att alla dessa alternativ ska utgöra vision för EU-agerande på området fram till år 2050. 

Den avgående miljökommissionären Stavros Dimas har även bekräftat att EU kommer att försöka verka för inrättandet av en mellanstatlig, global FN-plattform för biologisk mångfald.

Läs mer här.

Läs kommissionens meddelande här.

Sveriges nominerade kommissionär, Cecilia Malmström, frågades idag ut av Europaparlamentet i Strasbourg. Hon fick svara på frågor relaterade till den portfölj hon föreslagits för, d.v.s. den för inrikes frågor, något som bl.a. omfattar migrationsfrågor och polissamarbete.

Bland de frågor som ställdes togs bl.a. problemen med organiserad brottslighet upp samt situationen för afrikanska flyktingar som anländer till Sydeuropa.

Hearingen kan ses i sin helhet här.

Idag äger Regionkommitténs konferens för Territoriell Dialog rum i Palma de Mallorca. Konferensen anordnas årligen och ger regionala och lokala aktörer chansen att utrycka sina åsikter till den Europeiska kommissionen och till EU:s ordförandeskapsland. Fokus för dagens konferens är Lissabonstrategins fortsättning efter 2010 och vägar ut ur den finansiella krisen. Regionkommittén kommer även att föra fram resultatet av samrådet med regionala och lokala aktörer om Lissabonstrategins fortsättning som Regionkommittén anordnade under 2009 och där SEU även deltog med ett yttrande.

Läs mer här

Den tilltänkte kommissionären för regionalpolitik, Johannes Hahn, imponerade på EU-parlamentarikerna under gårdagens utfrågning. Han lovade att kämpa för att budgeten för regionalpolitiken även i fortsättningen kommer att vara ca en tredjedel av EU:s totala budget och att mer av denna budget ska finnas tillgänglig för forskning, innovation och utbildning.

Dessutom menade han att städer bör bli mer delaktiga i de regionala utvecklingsmålen och att det därför är viktigt att skapa en ny politik för städer. Danuta Hübner, före detta kommissionär för regionalpolitik och numera EU-parlamentariker, hoppades att detta betyder att nästa programperiod för strukturfonderna även kommer att innehålla speciella program för städer.

Läs mer här

Regioner i Sverige, Norge, Danmark och Finland är de mest innovativa i Europa, det visar en ny studie från Regional Innovation Score Board 2009 (RIS). I samma liga återfinns regioner i England, Nederländerna, Belgien, Tyskland och Österrike.

    Den huvudsakliga slutsatsen är att innovationskapaciteten fortfarande varierar starkt mellan regioner i Europa, där de mest heterogena länderna är Norge, Spanien, Italien och Tjeckien. Studien visar också att de mest innovativa regionerna också återfinns i de mest innovativa länderna, även att det händer att regioner presterar bättre än det egna landet i nationella mätningar och därmed hamnar på en högre nivå.

     Studien baseras på European Innovation Scoreboard (EIS) och är enligt Generaldirektoratet för Näringsliv ett steg framåt för mätningar av innovation på regional nivå samt visar värdet av att komplettera mätningar på nationell nivå.

För mer information läs här samt här.

László Andor, tilltänkt kommissionär för sysselsättning och sociala frågor, tror att hans frågor kommer få stort utrymmer framöver. Detta framgick då han nyligen frågades ut av det ungerska parlamentet.

Den ekonomiska krisen har lett till stor arbetslöshet på många håll i Europa, något som innebär att Andor kommer att sättas på prov. Andor menade även i utfrågningen att han därför bl.a. vill utveckla den Europeiska Socialfonden och arbeta hårt för att finna nya lösningar för EU:s framtida sociala och ekonomiska utmaningar.

Andor frågas ut idag av Europaparlamentet. Utfrågningen kan ses på http://www.europarltv.europa.eu/.

Planerna för en ny Lissabonstrategi som går under arbetsnamnet "EU "2020" börjar ta form och diskuteras för tillfället intensivt bland EU:s medlemsstater. En plan ska troligtvis tas upp på nästa EU-toppmöte den 11 februari i Bryssel. Det spanska ordförandeskapet siktar på att få den nya strategin antagen senast till EU-toppmötet den 17-18 juni. Redan nu står det klart att man söker en lösning på hur man bättre kan koordinera den ekonomiska politiken bland EU:s 27 medlemsstater och vilka befogenheter EU ska ha att styra utvecklingen i enskilda länder.

Läs mer om de olika ståndpunkterna här.

Denna vecka startar Europaparlamentets utfrågningar av de tilltänkta kommissionärerna i Bryssel. Idag kl. 11 sker utfrågningen av den föreslagne budgetkommissionären, polacken Janusz Lewandowski, MEP och nuvarande ordförande i Europaparlamentets budgetutskott.

Han ifrågasätts dock vad gäller budgeten för EU:s sammanhållningspolitik 2007-2013. Då Polen är en av de medlemsstater som tjänat mest på sammanhållningspolitiken fruktar flera större medlemsstater att Lewandowski kommer att fortsätta försvara en generös budget för sammanhållningspolitiken. Många medlemsstater vill dock snarare se en minskad budget för detta ändamål.  

Lewandowski själv menar att han kommer att "söka en balans mellan sammanhållning och dynamik" då han lägger EU:s budget.

Läs mer här.

Läs mer om utfrågningarna här.

Essen i Tyskland, Istanbul i Turkiet och Pécs i Ungern inleder i nu året som Europas kulturhuvudstäder under 2010. Essen representerar hela Ruhrområdet med sina 7 miljoner innevånare och kommer under året kommer att fokusera på bland annat teman som kol och stål, solidaritet och fotboll. Pécs kommer i juni att öppna ett nytt kulturkvarter i staden med en museumgata och utställningsområde. Istanbul kommer under året att anordna festivaler med bland annat film, musik och teater.

Läs mer här

Den spanske premiärministern José Luis Rodriquez Zapatero bjöd nyligen in ett antal "visa män" för att diskutera EU:s framtida långsiktiga strategi för tillväxt och sysselsättning.

Jacques Delors, f.d. ordförande för Europeiska kommissionen, Felipe González, f.d. spansk premiärminister diskuterade den framtida strategin tillsammans med Zapatero samt den tidigare spanske EU-kommissionären Pedro Solbes och kom fram till ett antal punkter.

Man menade bl.a. att EU:s verktyg för ekonomisk styrning bör stärkas, den inre marknaden fördjupas, att en gemensam europeisk energimarknad bör skapas samt att EU bör satsa ytterligare på forskning och innovation.

Det spanska EU-ordförandeskapet hoppas att EU2020-strategin ska kunna antas då Europeiska rådet möts den 17-18 juni.

Läs mer här.

Flertalet västeuropeiska regeringar har gjort sig av med doser av vaccin för svininfluensa. I bl.a. Frankrike, Stobritannien, Irland och Nederländerna kommer man att sälja av stora antal doser. Detta då effekterna av svininfluensan visat sig lindrigare än väntat samt då folk visat sig vara mindre benägna att vaccinera sig än väntat. I många fall har man även räknat med att dubbla doser ska ha behövts, något som visat sig felaktigt då enkel dos oftast räckt.

Frankrike har i dagsläget sålt av 200.000 doser till Quatar och planerar att sälja ytterligare 2 miljoner doser till Egypten i veckan. Även Nederländerna planerar att sälja 19 miljoner överflödiga doser vaccin.

I flera länder i Central- och Östeuropa anses faran för svininfluensan dock fortfarande existera och vaccin kan därför komma att behövas.

Läs mer här.

EU:s 27 miljöministrar har gett EU-kommissionen i uppdrag att undersöka behovet av EU-lagstiftning för att skydda oss från farliga sammansättningar av olika kemiska ämnen - så kallade kemiska cocktails. Ministrarna menar att den individuella utvärdering av enskilda ämnens risker som idag görs med EU:s kemilagstiftning (REACH) inte är tillräcklig och under fjolåret pekade EU:s tidigare miljökommissionär, Stavros Dimas, ut sammansättningar av kemiska ämnen som en av framtidens största globala utmaningar inom kemiområdet. Intresseorganisationer har sedan länge varnat för de hälsorisker som förknippas med det sammantagna upptaget av kemiska ämnen.

EU-kommissionen kommer nu närmast att slutföra en en studie som utvärderar riskerna av ovannämnda kemiska cocktails. Under 2010 förväntar man sig även rekommendationer för hur dagens lagstiftning ska hantera kombinationer av kemiska ämnen samt senast 2012 en utvärdering huruvida existerande lagstiftning är tillräcklig.

För mer information, klicka här.

Spanien tog fr.o.m. den 1 januari över ordförandeskapet i EU. Då Lissabonfördraget trätt i kraft är det dock en ny typ av ordförandeskap. Bl.a. kommer ordförandeskapslandets premiärminister t.ex. inte längre representera unionen internationellt, något som istället ska göras av den nye EU-presidenten Herman van Rompuy.

Det spanska ordförandeskapets främsta prioritering tycks bli att få EU att fortsätta återhämta sig efter den ekonomiska krisen, att implementera en ny långsiktig strategi för tillväxt och sysselsättning ("EU2020-strategin") samt ta klimatöverenskommelsen från Köpenhamn vidare.

Läs mer här.

Brysselkontoret har stängt mellan den 21/12 och den 3/1. Vi är tillbaka den 4 januari.

God jul och Gott nytt år!

Europeiska kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, kritiserades nyligen för den nya EU-strategin "EU 2020" av Europaparlamentet. Flertalet Europaparlamentariker menade att den nya strategin för tillväxt och sysselsättning saknar en tillräckligt stark social dimension.

Barroso menade bl.a. i sitt försvar att många medlemsstater fortfarande är motvilliga till att ge upp sin kompetens på sociala frågor till den europeiska nivån. Han tillade att det nuvarande dokumentet endast är ett utkast och att den slutliga versionen kan komma att se annorlunda ut.

Läs mer här.

Mer information finns även på http://ec.europa.eu/eu2020

Europas 1000 större städer, medlemmar av Eurocities, har bett EU-kommissionens President, Barroso, om att få bli direkt inblandade i EU:s regionalpolitik.  Regionalt stöd är en av EU:s större budgetposter med ca 50 miljarder euro, varav 15% går till rikare regioner för att stimulera innovation och konkurrenskraft. Trots att 75% av Europas befolkning bor i städer har de inget inflytande över ur fonderna ska distribueras och prioriteras.

Läs mer här

Det svenska EU-ordförandeskapet har lanserat idén om en ny, omfattande EU-agenda för rättvisa och inrikes frågor. Agendan antogs av Europeiska rådet 10-11 december och sägs vara den mest ambitiösa hittills på området.

Detta s.k. Stockholmsprogrammet tar bl.a. upp frågor som flyktingars rättigheter, men har inga skarpare skrivningar om den kontroversiella asylfrågan, något som också mötts av kritik.

I och med att Lissabonfördraget har trätt i kraft har Europaparlamentet numera lagstiftande kompetens tillsammans med rådet på ett flertal områden relaterade till rättvisa, frihet och säkerhet.

Läs mer här.

Slutsatserna från 2009 års upplaga av OPEN DAYS, städernas och regionernas vecka i Europa, finns nu att tillgå på adressen www.opendays.europa.eu.

För en sammanfattning av samtliga seminarier som ägde rum under Open Days-veckan, se här.

Vid toppmötet kommer klimatförhandlingarna att bli den stora frågan. EU har sedan tidigare åtagit sig att sänka sina utsläpp med 20 procent till 2020, och med 30 procent om övriga länder gör jämförbara åtaganden. När det ska ske bestämmer EU:s miljöministrar gemensamt. Sveriges miljöminister Andreas Carlgren (C) har sagt att det förmodligen kommer att ske i slutet av mötet i Köpenhamn. Redan under kvällens middag i Bryssel kommer toppmötet att besluta hur stor det ekonomiska stödet ska bli till utvecklingsländer som stöd i deras arbete med klimatfrågan.

Sveriges kommissionär Margot Wallström tillsammans med fler inom Kommissionen anser nu att EU bör gå direkt till ett löfte om 30% och på så sätt sätta press på övriga länder att höja sina ambitioner i Köpenhamn.

– Har den taktiken verkligen fungerat? Att sitta och vänta in i det sista ger inte den bästa effekten. Vi i EU måste visa att vi litar på att andra också kommer att ta sitt ansvar, säger Sveriges kommissionär Margot Wallström.

Flera personer i EU-kommissionen är inne på samma linje enligt Wallström, bland andra miljökommissionären Stavros Dimas. Även den kommande klimatkommissionären Connie Hedegaard som är ordförande för mötet i Köpenhamn har uttryckt sig i liknande ordalag.

På toppmötets agenda står Lissabonstrategi efter 2010. Här lyfts nu starka röster för att den sociala dimensionen måste bli tydlig redan från 2010 om EU ska lyckas med tillväxt och konkurrensfrågorna fram till 2020.

Läs mer här

Läs mer om kraven på en social agenda här

Europeiska städer tar ledningen i kampen mot klimatförändringarna. Enligt en ny rapport rankas Europas huvudstäder till goda förebilder genom att ta politiska beslut i enlighet med gröna prioriteringar.

Städerna är hemort till 80% av EU-medborgare och 70% av utsläppen av växthusgaser görs där och därmed spelar städer en nyckelroll i kampen mot klimatförändringar. Europeiska kommissionens störrsta initiativ på området, undertecknades av borgmästarförsamlingen ("Covenant of Mayors"), med företrädare för över 350 städer från hela Europa. I februari 2009 åtog sig Europas städer att gå längre än EU: s egna beslut som syftar till att mindska CO2-utsläppen med 20% - 30% till 2020.

Köpenhamn, tätt följt av andra skandinaviska huvudstäder, toppar indexet för europeiska gröna städer.

Läs mer här

En första utlysning för sportrelaterade EU-projekt som Europeiska kommissionen gjort har lett till stort intresse hos diverse aktörer. 18 pilotprojekt har valts ut av totalt 207 ansökningar som kommit in. Dessa projekt ska dela på en summa på totalt fyra miljoner euro.

Maroš Šefčovič, EU-kommissionär med ansvar för sportfrågor, sa i en kommentar att "detta visar att det finns ett stor behov av EU-finansiering för transnationella EU-projekt inom sportområdet".

EU:s totala budget för sport kommer att bestämmas senare under december då Europaparlamentet ska besluta om EU:s budget för 2010.

För mer information, bl.a. om de projekt som fått finansiering, läs här.

EU tog ett stort steg mot att skapa ett enhetligt europeiskt patentsystem på fredagen, ett system som väntas spara företagen många miljoner i årliga kostnader och kommer vara en viktig reform för införlivandet av den kommande Lissabonstrategin.

På mötet i Bryssel nåddes en politisk överenskommelse om inrättandet av ett gemensamt EU-patent för att ersätta de många nationella patent som innovatörer i dag är tvungna att skaffa sig för att skydda sina produkter.

"Dagens överenskommelse kan inte överskattas. Det kommer vid en tidpunkt då det behövs som mest” sade EU:s industrikommissionär Günter Verheugen, efter uppgörelsen nåddes.

EU-undersökningar förutspår att företag betalar för patent stå att spara en sammanlagd summa om minst € 150 miljoner euro per år genom ett effektivare och mer kostnadseffektivt patentsystem.

Dock finns det fortfarande ett antal olösta frågor som måste lösas innan ett fullt fungerande europeiskt patentsystem kan införlivas och Kommissionen arbetar vidare på förslag till förenklingar och effektiviseringar gällande patent då denna viktiga fråga för innovation ses som avgörande för att en ny Lissabonstrategi från 2010 ska lyckas..

Läs mer här

Under två dagar har Regionkommitténs 82:a Plenarsession pågått i Bryssel. SEU har varit på plats och under dagens beslutande möte antogs en skrivning om regionernas roll i den framtida strategi för sysselsättning och tillväxt som kommer att gälla efter 2010.

Regionkommitens ser det som helt centralt att subsidaritetsprincipen blir ledande i en kommande strategi.

Läs ReK:s pressmeddelande här

Den avgående kommissionären för regionalpolitik, Pawel Samecki, presenterar idag den 3 december ett dokument som sammanfattar hans visioner för EU:s framtida sammanhållningspolitik. Dokumentet är tänkt att utgöra ett underlag för Sameckis efterträdare, österrikaren Johannes Hahn, och går inte in på några specifika detaljer.

Samecki förväntas bl.a. nämna behovet av större anpassning till globalisering, arbetslöshet och nya, skarpare miljömål. En annan synpunkt som förs fram är den att en framtida europeisk sammanhållningspolitik också måste komplettera EU:s nya övergripande strategi för tillväxt och sysselsättning.

Läs mer här.

Andra dagen av rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor ministrarna kunde inte nå en överenskommelse om direktivet om patienters rättigheter vid vård i andra EU-länder. Direktivet har diskuterats under lång tid och nu kan en överenskommelse komma att dröja. Man lyckades dock under tisdagen att enas om en rad andra frågor.

Ministrarna antog slutsatser om antibiotikaresistens. Slutsatserna tar bland annat upp stimulansåtgärder för utveckling av nya effektiva antibiotika. I slutsatserna får kommissionen också i uppdrag att återkomma med en handlingsplan för utvecklingen av nya effektiva antibiotika inom 24 månader

Rådet antog slutsatser om eHälsa. eHälsa handlar främst om hur man på bästa sätt ska införa och använda informations- och kommunikationsteknik för förbättra hälso- och sjukvården.

Ministrarna antog slutsatser om alkohol och hälsa. Syftet med att lyfta alkoholfrågan är att stödja kommissionens och medlemsländernas arbete med att genomföra alkoholstrategin som antogs av kommissionen år 2006. I slutsatserna uppmanas kommissionen att stödja EU:s medlemsländer arbete med att minska alkoholskador. Fokus ligger bland annat på att
skydda ungdomar, barn och ofödda barn.

Läs mer här

I kväll åker Fredrik Reinfeldt som EU-ordförande till Lissabon för att högtidlighålla att EU:s nya fördrag träder i kraft. ”Det är en ny tid för europeiskt samarbete som tar sin början i dag.” säger han i en kommentar. Det har varit en lång process med framtagandet av det nya fördraget och med den Irländska folkomröstningen och Tjeckiens ratificerande under denna höst är nu fördraget antaget och börjar i dag gälla.

För 15 år sedan, när bland andra Sverige gick med, var EU på många sätt en annan union än idag. Då bestod den av 12 medlemmar som under många år arbetat tillsammans och fördjupat det europeiska samarbetet.

I dag, efter att ha vuxit sex gånger sedan sitt bildande, är 27 av Europas länder medlemmar i EU. I dag är EU en viktig spelare på världsmarknaden. Med en tredjedel av världens totala ekonomiska produktion och som världens största exportör.

”I dag går EU:s medborgare en ny tid till mötes. I dag är första dagen för ett mer effektivt, mer modernt och mer demokratiskt EU – för alla medborgare” avslutar Fredrik Reinfeldtsitt uttalande inför kvällens högtidlighållande.

Läs mer här

Nya EU märkning av däck blev i förra veckan beslutade av EU – parlamentet. Energieffektivitet vid nytillverkning av däck från 2012 kommer att ha storbetydelse för bränslekostnaderna inom EU.  

Den nya märkningen kommer att följa "A till G" klassificeringssystem för den europeiska energimärkningen, så det bästa däcken kommer att tilldelas ett "A".

Utöver dess inverkan på bränsleförbrukningen, kommer märkningen ge information om produktens prestanda i våta förhållanden och rullande ljud i decibel.

För att främja högre prestanda däck, kommer medlemsstaterna inte längre vara tillåtet att ge ekonomiska incitament för däck under klass "C" på bränsleeffektivitet och våtgrepp.

Ledamöterna godkände den politiska överenskommelse som nåddes i början av förra månaden med medlemsstaterna i EU: s ministerråd utan omröstning

Europeiska kommissionen hoppas att öka medvetenheten hos konsumenterna om den inverkan som däcken har på bränslekostnader och kommer att främja användningen av bränslesnåla modeller.

Effektiva teknik som finns i dag tillåter förare att skära ned på sina bränslekostnader med så mycket som 10%, vilket också skulle minska CO2-utsläppen från transportsektorn.

Läs mer här

Undertecknandet var en del av klimatmötet som ägde rum i Hamburg som efter Stockholm 2011 blir Europas miljöhuvudstad. I den gemensamma deklarationen för ett bättre klimat förbinder sig städerna att göra allt i deras makt för att begränsa klimatförändringen och hantera dess konsekvenser. Städerna har förbundit sig att halvera sina utsläpp av växthusgaser fram till år 2050 och öka användningen av förnybar energi med 80 procent.

Läs mer här

Läs mer om Stockholm som Europas miljöhuvudstad här

EU borde samarbeta mer när det gäller mottagning av asylsökande och bekämpning av diskriminering. Dessutom bör de intagna på fängelser i EU-länderna få ökade möjligheterna till rättslig prövning. Det skriver Europaparlamentet i en resolution på onsdagen.

Parlamentet vill skapa en skrivning om ”obligatorisk och bindande solidaritet” där länderna inom EU ska sprida fördelningen av asylsökanden solidariskt mellan sig. Dessutom vill parlamentet förbättra samarbetet med EU:s grannländer i dessa frågor.

I nästa vecka ska det så kallade Stockholmsprogrammet antas och EU-parlamentet gör även med skick i denna process och argumenterar nu för att programmet bland annat ska innehålla:

Ett ökat stöd till brottsoffer och lagar mot hatbrott.
Ökade möjligheter för terroroffer att få ekonomisk ersättning.
Möjligheten att införa en europeisk domstol specialiserad på IT-brottslighet.

Vid toppmötet den 10-11 december kommer parlamentets resolution att tas upp av EU-ländernas stats- och regeringschefer som ska besluta i frågan.

Läs mer här

Kommissionen lanserade i dag onsdag fram ett dokument för offentligt samråd om den nya strategin EU 2020 som har till syfte att förbättra den ekonomiska situationen i EU. Genom EU 2020 ska det, i enlighet med de riktlinjer som angivits av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, skapas en miljövänligare tillväxt som präglas av social delaktighet. Denna nya strategi bygger vidare på resultaten och lärdomarna av Lissabonstrategin.

I samrådsdokumentet anges att syftet med EU 2020 bör vara att befästa återhämtningen från den ekonomiska krisen, bidra till att förhindra nya liknande kriser i framtiden och att uppnå tre tematiska mål, nämligen att skapa värde genom kunskap, att öka delaktigheten i ett samhälle för alla och att skapa en konkurrenskraftig, sammanhållen och miljövänligare ekonomi.

Tidsfristen för att inkomma med svar på detta samråd är den 15 januari 2010. Den nya kommissionen kommer därefter att lämna ett detaljerat förslag till Europeiska rådets vårmöte.

Läs mer här

Läs hela dokumentet här

Det är en intensiv vecka för Europaparlamentet som stundar. I dag tisdag debatter parlamentet tillsammans med det svenska ordförandeskapet och kommissionen om strategier inför Köpenhamnsmötet. Parlamentet kommer att rösta om en resolution inför detta klimatmötet som nu är nära förestående.

Även Stockholmsprogrammet diskuteras på tisdagen med justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström.

I morgon onsdag representerar utrikesminister Carl Bildt det svenska ordförandeskapet i en debatt om EU:s utvidgningsstrategi. Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor kommer att anta en resolution om utvidgningen. Resolutionen debatteras i kammaren på onsdag och ledamöterna röstar om den på torsdag.

På onsdag deltar även EU-minister och blivande EU kommissionär Cecilia Malmström i en debatt inför Europeiska rådet som går av stapeln 10-11 december. Det så kallade Telekompaketet förväntas antas slutligt och infrastrukturminister Åsa Torstensson är på plats för att signera paketet.

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni kommer att delta i en debatt om våld mot kvinnor.

Sammantaget är det hela sju svenska ministrar som deltar i parlamentets mötet denna vecka i Strasbourg.

Läs mer här

EU:s miljöministrar samlas under måndagen den i Bryssel för ett extra rådsmöte. Miljöministrarna kommer att göra en sista gemensam genomgång av positioner och strategi inför klimatmötet i Köpenhamn i december. Sveriges miljöminister Andreas Carlgren leder sina kollegor nu och i Köpenhamn.

- EU ska driva på för att resultatet i Köpenhamn ska bli en samlad, ambitiös och bindande överenskommelse med tydliga åtaganden för alla världens länder. Det ska också finnas en tydlig tidplan samt riktlinjer för att få det juridiskt bindande regelverket på plats, säger Andreas Carlgren.

Miljöministrarna i EU fastslog vid sitt oktobermöte ett tydligt förhandlingsmandat, det innehåller 30 procents utsläppsminskningar som hävstång för att få andra att ge tillräckliga bud och pengar på bordet både omedelbart efter Köpenhamn och långsiktigt. EU har också satt det långsiktiga målet att minska utsläppen med 80-95 procent till 2050. Andreas Carlgren kommer hålla en presskonferens 16.30 i Bryssel med anledning av mötet.

Samtidigt som Carlgren söker samla EU:s miljöministrar kritiserar Statsminister Fredrik Reinfeldt USA för dess bristande förmåga att ta sig framåt i den nationella lagstiftningen som måste till för att USA ska kunna sätta ambitiösa målsättningar under Köpenhamnmötet.

Läs mer om mötet här

Läs mer om Reinfeldts uttalande här

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har ansökt om tillstånd att bygga en anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammar kommun. Slutförvaringsplatsen planeras ligga i närheten av Forsmarks kärnkraftsanläggning. Detta markerar början på slutet på en nära 30 år lång process för att utveckla en metod och för at hitta en plats för använt kärnbränsle.

Idag, den 19 november, står Stockholmsregionens Europakommitté i Bryssel värd för ett seminarium om kärnbränslehantering organiserat av Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun.  Seminariet behandlar några av de viktigaste frågeställningarna som uppstår när det handlar om att skapa en lokal acceptans för slutförvaring av radioaktivt avfall.  

Klicka här för program. För mer information, se under fliken Evenemang.  

Handeln med förfalskade mediciner har ökat stadigt de senaste åren, något som blev särskilt tydligt när EU:s tullpersonal beslagtog över 34 miljoner falska eller olagliga tabletter och mediciner under en tvåmånaders specialinsats i slutet av förra året. Uppfattningen är att man måste vidta åtgärder för att stävja utvecklingen av denna typ av handel. Detta särskilt då dessa preparat emellanåt hamnar på den lagliga marknaden, något som givetvis utgör en avsevärd hälsorisk.   

Idag står Stockholmsregionens Europakommitté värd för European Voices tredje Health Check-debatt: ”Fake medicines, genuine solutions?” där man kommer att diskutera problemet med falska mediciner i Europa.   

För mer information och program, klicka här.

På torsdag (19 november 2009) möts EU:s ledare för det informella toppmöte där man ska utse de kandidater som ska fylla EU:s två nya topposter, Europeiska rådets ordförande och EU:s utrikesminister. Spekulationerna är många, och nu tilltar även kraven på vilka som borde väljas. Igår publicerades tre tunga EU-politiker, Margot Wallström, konkurrenskommissionären Neelie Kroes och vice ordföranden i parlamentet Diana Wallis i Financial Times där man kräver att posten som EU-ordförande bör gå till en kvinna. ”Att tillsätta kvinnor skulle göra Europa rikare och mer representativt och föra det närmare alla invånare”, menar de tre politikerna. Man nämner bland andra Vaira Vike-Freiberga, Lettlands president, som en bra kandidat. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har uttryckligen bett medlemsländerna att nominera kvinnor. Även Cecilia Malmström, EU-minister, har sagt att hon ser en fördel för Europa med en förbättrad könsbalans. Enligt Fredrik Reinfeldt förekommer dock i princip endast sittande eller före detta premiärministrar i diskussionerna om topposterna. För närvarande är det bara Tyskland av de 27 medlemsländerna som har en kvinnlig premiärminister, och Angela Merkel är inte aktuell.  

Enligt kommissionens plan för jämställdhet mellan kvinnor och män fortsätter kvinnor att vara underrepresenterade i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet. Idag utgörs 35 procent av ledamöterna i Europaparlamentet av kvinnor, vilket är högre än genomsnittet i EU (24 procent), men lägre än i Sverige, Finland och Nederländerna som alla har över 40 procent kvinnor i riksdagen. Barroso har efterlyst fler kvinnliga kommissionärer, men det är tveksamt om så blir fallet. Bulgarien har nominerat Rumiana Jeleva, och Luxemburg, Sverige och Cypern väntas också nominera kvinnor.

Läs mer här och här.

Idag och imorgon (16-17 november) hålls ett så kallat super-Gaerc (General Affairs and External Relations Council) i Bryssel. Det innebär att EU:s alla utrikesministrar, EU-ministrar, försvarsministrar och biståndsministrar möts för att diskutera gemensamma frågor. Dessa frågor inkluderar bland mycket annat Lissabonstrategin som hade som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010. Resultaten har inte uppnåtts och nu diskuterar man hur ett nytt program borde se ut. Man kommer även att diskutera och förbereda EU:s toppmöte med Ryssland som äger rum på onsdag. Idag samlas även parlamentet för att diskutera bland annat Stockholmsprogrammet, det nya EU-samarbetet kring rättsliga och migrationspolitiska frågor. 

Men det som får störst uppmärksamhet i veckan är det informella toppmötet på torsdag. Då ska EU-ledarna slutligen enas om vilka som blir ny EU-ordförande och utrikesminister tillika vice ordförande i EU-kommissionen. Enligt Fredrik Reinfeldt finns fortfarande flertalet aktuella namn till båda posterna.  

Läs mer här, här och här.

Idag, torsdag 12 november 2009, står Stockholmsregionens Europakommitté värd för den tredje upplagan av Breakfast at Sustainability’s, en serie av tematiska seminarier organiserade av ICLEI- Local Governments for Sustainability. Dagens seminarium behandlar frågeställningen: What role for biofuels in sustainable urban mobility?  

Ladda ner programmet här.

Enligt Mario Sepi, ordförande för EU:s rådgivande organ, Economic and Social Committee (EESC), måste hänsyn tas till låginkomsttagarnas situation om EU ska lyckas med sitt miljö- och hållbarhetsarbete. Det krävs vissa lösningar för låginkomsttagare, till exempel nämndes vissa direkta insatser som hjälp med finansiering av solpaneler och lokaltrafikbiljetter.” För att lyckas med den ”gröna revolutionen” måste EU tillämpa botten-upp såväl som toppen-ner strategier” hävdade Mario Sepi igår. Uppfattningen är att det civila samhället och lokala myndigheter kommer att spela en avgörande roll när det gäller att övertyga både medborgarna och lagstiftarna om nödvändigheten av en grönare livsstil.

Läs mer här.

I dag är det är det tjugo år sedan Berlinmuren föll, vilket firas stort i Berlin och Bryssel ikväll. Ledare och framstående personer från hela världen deltar i firandet och EU parlamentet håller ikväll en minnes ceremoni.

Berlinmuren delade under 28 år den tyska huvudstaden. Muren byggdes av DDR med syftet att stoppa den stora flykten av människor till Västtyskland. Den 9 november 1989 föll till slut muren, vilket gjorde att vänner och familjer kunde återförenas.

Under hela 2009 har Berlinmurens fall uppmärksamts i Berlin. På utvalda platser finner man informationsboxar och utställningar om hur staden har utvecklats sedan återföreningen 1989. I Bryssel kan man utanför Europaparlamentet se fundament av Berlinmuren som under veckan omringar parlamentet.

I Bryssel har den polska Europaparlamentarikern Róża Thun som var dissident och aktivist i Solidarność för första gången talat ut om perioden och ikväll hon håller tal på 20 års dagen inför parlamentet.

Läs mer här

Europeiska Kommissionen inbjuder Stockholm regionen till att bidra med pågående projekt till nästa års Sustainable Energy Europe Awards Competition 2010.

Alla Stockholm regionens huvudmän och partners kan delta i tävlingen så väl som NGO:s och private företag i regionen. Tanken med tävlingen är att EU ska visa på goda exempel gällande hållbarhet på energiområdet, så alla pågående projekt inom områdena: energieffektivitet, förnyelsebara energikällor, clean tec eller bio-bränsle kan tävla om det prestige fyllda priset. Så här skriver Kommissionen i sin inbjudan:

The European Commission is pleased to invite you to participate to the Sustainable Energy Europe Awards Competition 2010!

Awards are presented in 5 categories:

• Sustainable Energy Communities: Working together at a local, regional or national level, towards a genuine change in energy supply and energy use on the basis of a coherent plan, involving a range of public and private stakeholders.
• Market Transformation including Voluntary Commitments: Working to reduce market barriers and effect positive lasting change in the market for energy efficient goods, appliances and services, with the objectives of increasing their market share and informing the consumer of their advantages.
• Promotional, Communication and Educational Actions: Working to increase public awareness on a range of sustainable energy issues and products.
• Demonstration and Dissemination projects: Working to ensure effective implementation and dissemination of a range of technologies, in the major sectors: buildings, transport, renewable energy and energy efficiency.
• Cooperation Programmes: Working to transfer sustainable energy know-how to developing countries.

In case you have questions, consult the Official Partners Guidelines.

Please send your application form by the 27 of November 2009 to dc@sustenergy.org.

The winning projects will be handed the Award by the Commissioner for Energy at a prestigious Awards Ceremony which will be held in Brussels on the 23rd of March 2010 during the EU Sustainable Energy Week 2010.

Apply now and get awarded for your involvement towards a more sustainable Europe!

 
En förlikningsprocess har sedan en tid tillbaka pågått mellan Europaparlamentet och ministerrådet gällande innehållet i det omtalade Telekompaketet. Beslut kom under natten mellan onsdagen och torsdagen och innebär i korthet att internetanvändare inte kan stängas av från sin uppkoppling utan en rättssäker prövning.

Telekompaketet som helhet innebär ett förstärkt konsumentskydd och en ökad konkurrens på bredbandsmarknaden. Telekompaketet bidrar även till bättre priser för komsumenten, fler och bättre tjänster, skydd mot spam, ökad tillgång till nätet för människor med funktionshinder och ger bättre förutsättningar för investeringar i nya nät.

Europaparlamentet och ministerrådet behöver nu bekräftar uppgörelsen för att telekompaketet ska träda I kraft. Detta väntas ske i slutet av november i år.

Läs mer här

Turerna har varit många men på tisdagen antogs så till slut Lissabonfördraget.

Efter att Tjeckiens författningsdomstol på tisdagsmorgonen meddelat att den inte hade några invändningar mot Lissabonfördraget fann president Vaclav Klaus redan på eftermiddagen det för gott att skriva under beslutet om fördraget.

Med det nya fördraget ökar EU-parlamentet sitt inflytande på EU-politiken, från 40 politikområden till 80. Ett nytt område gäller EU:s kritiserade jordbrukspolitik.

Sverige får också två nya Europaparlamentariker med fördraget: piratpartisten Amelia Andersdotter, 21 år och studerandes i Lund, och socialdemokraten Jens Nilsson, 60 år från Östersund.

Med godkännandet av Lissabonfödraget avslutas en process som pågått sedan 2001 och engagerat miljontals européer inte minst i folkomröstningar på Irland och i Frankrike och Nederländerna. Lissabonfördraget sägs blir den sista stora förändringen i EU under överskådlig tid.

Läs mer här

Läs och sök i Lissabonfördraget här

Tjeckiens författningsdomstol fann vid granskning att Lissabonfördraget inte strider mot landets författning, det meddelades på tisdagen. För att Tjeckiens formellt ska anta fördraget krävs att president Vaclav Klaus undertecknar parlamentets tidigare beslut. Med Lissabonfördraget får Sverige två nya Europaparlamentariker Amelia Andersdotter (PP) och Jens Nilsson (S).

Nästa steg blir att EU-ordföranden Fredrik Reinfeldt kallar till ett extra toppmöte för att EU ska utse de nya topposterna: ordförande för Europeiska rådet och en vice ordförande för EU-kommissionen tillika EU:s utrikesminister.

Med godkännandet av Lissabonfödraget avslutas processen som pågått sedan 2001 och engagerat miljontals européer inte minst i folkomröstningar på Irland och i Frankrike och Nederländerna. Lissabonfödraget lär blir den sista stora förändringen i EU under överskådlig tid och detta kommer under det svenska ordförandeskapet.

Läs mer här

Frågan om klimatfinansiering förblev olöst under EU-toppmötets första dag igår. Det råder stora oklarheter kring hur frågan ska tas vidare, och EU:s ledare har än så länge mycket olika uppfattningar i frågan. Tyskland, Frankrike och Italien vill inte att EU presenterar en siffra på vad EU bör betala i kampen mot klimatförändringarna eftersom det enligt dem skulle försvåra förhandlingarna med resten av världen. Samtidigt hävdar flera av de nya medlemsstaterna att de inte har råd med klimatåtgärder för närvarande. Sverige har haft ambitionen att EU bekräftar kommissionens uppskattning om att det krävs hundra miljarder kronor per år i betalningar till utvecklingsländerna från och med år 2020. Enligt Fredrik Reinfeldt måste man komma överens om denna siffra innan förhandlingarna kan gå vidare.  

Däremot har man gjort framsteg i förhandlingarna om Lissabonfördraget. Tjeckien kommer bland annat att få vissa undantag från EU:s rättighetsstadga när Lissabonfördraget har trätt i kraft. Vaclav Klaus ska dessutom ha låtit meddela att Tjeckien inte ställer ytterligare krav. Dock kvarstår den tjeckiska författningsdomstolens beslut som väntas komma i nästa vecka. Först efter det kan formella diskussioner om ordförande- och utrikesministerposten inledas.   

Läs mer här.  

Idag avslutades INFO-dagarna på Brysselkontoret. INFO-dagarna är ett återkommande evenemang som organiseras av SEU:s representation i Bryssel och som i år arrangeras med bland andra KSL och Upplands Väsby som stod värd för 2009 års "Pre-INFO-days".

"INFO-days" 2009 fokuserar i år på den rådande krisen och olika sätt att hantera den - de åtgärder som EU:s insititutioner just nu vidtar och vilka konsekvenser de får på den regionala/lokala nivån samt två relaterade teman: "Knowledge Society" resp. "Green Growth" .

Läs hela programmet här 

Enligt Europeiska kommissionens första årliga utvärdering har tillräckligt många lobbyister registrerat sig under kommissionens nuvarande, frivilliga system att det inte finns någon anledning att göra det obligatoriskt. Utvärderingen är del i det arbete för ökad transparens som efterfrågats av många parter. Kommissionens register över intresseorganisationer, mer känt som lobbyregistret, är ämnat att kartlägga de aktörer som försöker påverka EU:s beslutsprocesser. Registret har kritiserats för att brista i rapporteringsstandarder och vara svåröverblickbart.  

Läs mer här.

Danmark blev i förra veckan (20 oktober 2009) det första landet att utfärda ett byggnadstillstånd för Nord Streams gasledning, en utveckling som beskrivs av en representant för projektets EU-kontor som ett ”väldigt gott tecken” att man kan påbörja projektet nästa år. Man refererar dessutom till Danmarks höga miljöstandard och omfattande erfarenhet när det gäller offshore-ledningar.   

Man väntar fortfarande på byggnadstillstånd från Ryssland, Tyskland, Finland och Sverige. Vid frågan om Sverige var det svåraste landet att övertyga, svarade representanten att Stockholm vidhållit att detta är en miljöfråga, inte en politisk sådan. Man nämnde vidare att en bredare politisk debatt om bland annat säkerhetsaspekter ägt rum i Sverige, men att den nu ”lugnat ner sig”.  

Nord Stream är en planerad gasledning som ska sträcka sig 1.220 km mellan Vyborg, Ryssland och Greifswald, Tyskland, under Östersjön. Projektet delas mellan Gazprom, som står för över hälften av den totala investeringen, BASF/Wintershall Holding AG, E.ON Ruhrgas AG och N.V. Nederlandse Gasunie. Ledningen ska transportera tillräckligt med gas för 25 miljoner hushåll per år.  

Sverige har haft en kritisk hållning mot projektet, delvis eftersom man inte kommer att importera någon gas genom ledningen. Dessutom finns det miljörisker och risker för fisket, och viss tveksamhet kopplat till det militära och säkerhetspolitiska området har uttryckts.

Läs mer här.

Ett utkast till kommissionens förslag om att flytta EU: s centrala budgetanslag till regionalstöd och gemensamma jordbrukspolitiken till jobb, klimatförändringar och utrikespolitik har orsakat stor uppståndelse bland de största mottagarna av den nuvarande budgeten som gäller till 2014.

Jobb, klimatförändingar är de frågor den nyligen omvalde Kommissionsordföranden Barroso har lyft fram som framtida frågor för regioner och städer inom EU. När man nu kommunicerar tankarna om ett policy skifte i regionala anslag så tidigt i den nuvarande budgeten som löper till 2014 ställer sig många frågor.

"Hur kan Europas regioner har förtroende för en kommission som avser att se över en policy i de första stadierna av genomförandet?" frågar sig Michele Sabban, ordförande för AER i ett öppet brev till José Manuel Barroso.

 Lär mer här

Under onsdagen träffades EU finansministrar för att komma fram till en gemensam finansieringsplan inför det stundande klimatmötet i Köpenhamn i november. Syftet med mötet var att lägga den finansiella ramen klar inför stats- och regeringschefernas möte senare denna vecka, denna vecka som kommit att kallas ”super miljö veckan” i världspressen.

Man lyckades dock inte bli enig om en finansieringsnivå för EU då de östeuropeiska länderna med Polen i spetsen vägrade slå fast en finansieringsnivå innan det är fastslaget hur mycket vart EU land ska betala individuellt. Polen och andra Östeuropeiska länder är bekymrade för hur de ska kunna finansiera klimatavtalet utan att förlora konkurrenskraft och arbetstillfällen.

Finansministrarna har sedan tidigare talat om en årlig ekonomisk ram mellan 6 och 12 miljarder Euro årligen fram till 2020. Dock pressar nu EU parlamentet på för att ambitionsnivån nu ska höjas till 30 miljader årligen och med oron från de Östeuropeiska länderna står EU och Sverige som ordförandeland inför en granlaga uppgift att söka finna en lösning.

Läs mer här

Läs pressmedeland här

EU:s miljöministrar uppdrar nu Kommissionen att utveckla indikatorer för att kunna mäta hur länder och regioner lyckas med sitt arbete med en eco-effektiv ekonomi, ett koncept som kommer att vara centralt i det kommande arbetet med Lissabon strategin för tillväxt och jobb.

BNP begreppet som man i dag mäter enligt visar inte på ett tillfredställande sätt hur olika delar av Europa gör framsteg i sitt miljöarbete kopplat till Lissabon strategin. De nya indikatorerna kan förhoppningsvis bli ett bra redskap för regioner att jobba effektivt med strategin.

Läs mer här

Trots en spridd uppfattningen om de forna kommuniststaternas motvilja att stödja ”gröna” initiativ, satsar flera av medlemsstaterna i öst på ny lagstiftning och nya policies för att främja just detta. Rumänien, Ungern och Tjeckien är särskilt aktiva på området och enligt en representant från General Electric sker ”mer vindgenerering i Rumänien, som startade för endast två år sedan, än i Polen som varit aktivt i fyra-fem år.” I Rumänien pågår ett omfattande vindparksprojekt, planerat att vara operativt från och med år 2011. Investeringen om €1.1 miljard kommer från det tjeckiska kraftbolaget CEZ. Ungern och Tjeckien har dessutom implementerat ny lagstiftning som tillåter mindre, oberoende generatorer att använda de nationella kraftnätverken. Detta har delvis finansierats av EU:s strukturfonder. Man menar vidare att Polen däremot saknar den politiska viljan att implementera incitament för investeringar i grön energi, och att det är alltför byråkratiskt och svårt att få tillstånd att bygga kraftverk. Även i Tjeckien har man stött på viss problematik på regional nivå. Den lagstiftning som finns är generellt sett stödjande vad gäller investeringar i solpaneler och vindparker til exempel, men i flera fall har det lokala eller regionala styret tillämpat egna policies som hindrar utvecklingen.   

Läs mer här.  

I helgen tog EU nästa steg mot ökad demokrati och transparens. På söndagen lanserade EU sitt digitala online bibliotek där dokumentation från de senaste 50 åren blir tillgänglig för allmänheten.

EU har sedan lanseringen av Plan D, demokrati, dialog och debatt arbetat hårt med tillgänglighetsfrågan och när nu 12 miljoner inskannade sidor EU dokument offentliggörs är detta ett stort steg. Lanseringen skedde på bokmässan i Frankfurt och samtliga dokument kommer att kunna laddas ned gratis. Det äldsta dokumentet i samlingen är ett tal från Jean Monnet från 1952.

Läs mer här

Enligt en rapport som släpptes av International Energy Agency (IEA) i veckan, kommer det att krävas hundratalet koldioxidavskiljnings- och lagringsprojekt fram till år 2020 om vi ska ha råd med kampen mot klimatförändringarna . Enligt rapporten kommer det att krävas $2.5 -3 biljoner ytterligare investeringar inom de kommande 40 åren för att den nödvändiga teknologin ska kunna lanseras kommersiellt.  

Man noterar att utmaningen kommer att ligga i att integrera de individuella stadier av koldioxidavskiljning och lagring (CCS) som redan visat sig tekniskt genomförbara samt att göra dem mer storskaliga. För närvarande existerar endast fem helt integrerade CCS-projekt i kommersiell storlek, i Norge, Algeriet och Nordamerika.  Enligt IEA måste OECD-länderna leda utvecklingen, genom att regeringarna ökar finansiering av så kallade demonstrationsprojekt från $3.5-4 miljarder årligen under det kommande decenniet. Dessutom bör de investera ytterligare drygt hälften av detta belopp i projekt i utvecklingsländerna.

Läs mer här.

EU och dess medlemsstater har investerat miljarder i kunskapsbaserade industri, men EU kommissionen ser nu stora risker att bryggan mellan industri och vetenskap är för svag I många regioner. Därför presenterar Kommissionen i dagarna en skrivelse där man uppmanar regionerna att söka skapa kluster för att ge förutsättningar till ökad innovation och investering i kunskapsbaserad industri för att öka Europas konkurrens kraft.

Kommissionen befarar även att den rådande lågkonjunkturen hotar att fresta företag att minska sina investeringar gällande forskning och innovation, detta samtidigt som Europa behöver dessa investeringar nu mer än någonsin. Det finns i dag närmare 2000 kluster i Europa och EU ser nu möjligheten att dessa kan bli världsledande inom sina respektive områden om satsningarna fortsätter.

Kluster modellen har använts som arbetsmodell inom EU sedan 2006 då Kommissionen lanserade en strategi för Kluster som modell för ökade investeringar, samarbete och innovation. Stockholm regionen varit framgångsrika i sitt arbete gällande kluster, men Kommissionens farhågor om minskade investeringar gäller även de nordiska länderna då man sett tendenser till detta under 2009.

Lär mer här

Alla nya däck ska inom tre år märkas med information om bränsleeffektivitet, vattengrepp och bullernivå. I en kompromiss nådd av Europeiska Parlamentet och medlemsstaterna i Rådet, ska en etikett, liknande den energiinformation som följer med hushållsapparater, följa med däck som distribueras från fabrik till butik eller garage. Etiketten ska klassificera däcken, från den bästa ’A’-klassen till den sämsta ’G’-klassen. Medlemsstaterna får endast ge finansiella incitament till tillverkare av däck som minst uppfyller kraven för ’C’-klass.   

Enligt den belgiska parlamentariker som lagt förslaget är detta en rättfram åtgärd med stora fördelar både för konsument och för miljö. Dessutom till minimala kostnader för tillverkarna.   

Kritiker hävdar att det ursprungliga förslaget, med ett klistermärke istället för etikett, skulle ha varit effektivare och att lagstiftningen nu är ”så gott som frivillig och omöjlig att genomdriva”.

Däcktillverkaren Michelin hade enligt Reuters gärna sett hårdare lagstiftning; ”Vi kommer att visa etiketterna själva, även om det inte är obligatoriskt” sade Michelins talesperson.   

Etiketterna ska ha införts första november 2012.  

Läs mer här.

Europeiska Kommissionen beslutade i förra veckan (8 oktober 2009) att ta Storbritannien till domstol efter att man upptäckt bristande hantering av avloppsvatten i London och Whitburn. Kommissionen anser att man i dessa städer upprepat har tillåtit orimliga utsläpp av obehandlat avloppsvatten. Även Spanien fick en skriftlig varning för vattenföroreningar utanför Valencia.   

EU-direktivet för ”Urban Waste Water Treatment” (1991) krävde av medlemsstaterna att implementera ”tillräckliga” avloppsreningssystem och reningsverk innan år 2000. Direktivet tillåter utsläpp i vissa situationer, till exempel vid översvämningar eller ovanligt mycket nederbörd. Lagstiftningen syftar till att skydda både hälsa och miljö, då orenat avloppsvatten kan sprida bakterier och virus till badvatten samt bidra till algblomning.  

Läs mer här.

Enligt en studie publicerad av Microsoft i veckan kan investeringar i informations- och kommunikationsteknologier (ICT) vara ett effektivt sätt att tackla den finansiella krisen på.  Enligt Microsofts EU-kontor är det mot ICT ” regeringar ska rikta sina stimulanspaket för att kunna minska sina kostnader.”  Man hävdar vidare att i slutet av varje ekonomisk kris har tillväxten historiskt skett i de mest innovativa industrierna, med referens till trettiotalsboomen i hushållsapparat-, medie- och bilindustrierna. Nu tror man alltså att tillväxten den här gången kommer att komma från investeringar i billigare och effektivare ICT-lösningar.

Läs mer här.

Som del i detta svor borgmästare från båda sidor av Atlanten på onsdagen (7 oktober 2009) att arbeta tillsammans för att minska koldioxidutsläpp och för att få sin gemensamma röst hörd i Köpenhamn. Under Open Days, ett årligt veckoevenemang i Bryssel för EU:s regioner och städer, möttes representanter från europeiska och amerikanska städer, kommissionens Covenant of Mayors och dess amerikanska motsvarighet US Conference of Mayors.  

En representant från US Conference of Mayors sade i sitt tal att “trots att vår regering inte skrev på Kyoto-avtalet så har nästan 1000 borgmästare sedan dess skrivit på ett så kallat US Mayor’s Climate Protection Agreement, med längre gångna mål än Kyoto satt upp.” Samarbetsformerna planeras bli ”gröna” program för expertutbyten som skulle bidra till spridning av Best Practice och öka medvetandet bland medborgarna.  

I mötet deltog flera representanter från Covenant of Mayors, bl a från Köpenhamn som planerar att bli en koldioxidneutral stad till år 2025. Luc van den Brande, ordförande för Regionkommittén, var mycket nöjd med klimatsamarbetet. Regionkommittén ska representera EU:s regioner vid klimatkonferensen.

Läs mer här.

SEU är för sjunde året i rad involverat i Open Days, städernas och regionernas vecka i Bryssel. Programmet i år består av 125 seminarier, debatter och utställningar under perioden 5-8 oktober. Ca 7000 besökare väntas till Bryssel och mer än 213 europeiska regioner deltar.

I dag anordnas en debatt i SEU:s nya lokaler i Bryssel under titeln "Social inclusion as an instrument for restoring growth and strengthening cohesion". 

SEU leder i år ett konsortium som består av 11 europeiska regioner. Konsortiet går under namnet "Addressing the Crisis through Skills and Inclusion: Regional and local responses" och behandlar sätt för lokala och regionala aktörer att tackla den rådande krisen.

Läs mer här 

I dagarna lanserades en uppföljningsrapport av Lissabonstrategin där stark kritik av metoder och målsättning för strategin framförs från Regionkommitten som är ett rådgivande organ till Europeiska unionen .

Regionkommitten har samlat in synpunkter från Europas städer och regioner och när man nu släpper en rapport där man sammanfattat dessa synpunkter blir bilden klar. Bristerna på ett lokalt perspektiv och ett allt för tydligt fokus på ekonomisk tillväxt lyfts fram i rapporten som anledningar till att Lissabonstrategin inte kommer att nå sina mål till 2010.

Den ekonomiska krisen och den gröna omställningen Europa just nu genomlever visar på behovet av en bredare definition av tillväxt- och konkurrensfrågor än bara den ekonomiska. Även det lokala perspektivet har glömts bort i framtagandet av strategin och kanske är det inte en förnyad Lissabonstrategi Europa behöver efter 2010 utan ett nytt tankesätt kring strategins fokus och metod. Lokala lösningar och en framåtsyftande strategi krävs för att rusta  EU för framtiden konstaterar rapporten som nu behandlas av Kommissionen.

Läs mer här 

Läs rapporten här

På torsdag, 8 oktober 2009, lägger europeiska kommissionen fram en officiell rekommendation för att uppmuntra användandet av informations- och kommunikationsteknologier (ICT) som del i arbetet för att minska koldioxidutsläppen. Man föreslår att företag bör använda sig mer av så kallad teleworking och samtidigt skära ner på affärsresor.  Ett av huvudförslagen innebär att man skär ner på affärsresor med 20 procent, och ersätter dem med videokonferenser. Enligt en källa på kommissionen skulle detta kunna spara över 22 miljoner ton CO₂ per år.    

För att ICT ska fungera optimalt krävs snabba internetanslutningar och bättre tillgänglighet på bredband.  I nuläget används den här typen av teknik marginellt, och det befaras att nuvarande infrastruktur inte klarar av en så stor ökning som förslaget skulle innebära. För att hantera detta ska kommissionen innan årsskiftet lägga fram förslag på investeringar i fiberoptiska nätverk.   

Europeiska miljöbyrån (EEA) vill att man i klimatdebatten riktar mer uppmärksamhet till frågan om effektiv vattenhantering, minst lika mycket som man nu ger energieffektivitet.   

Vattenfrågan ägnas mer tid än vad som visas i debatten och i media. Europeiska kommissionen utförde under 2006-2007 en djupgående studie kring vattenbrist och torka i EU. Detta har följts av en presentation av möjliga policyåtaganden, samt en vitbok i april 2009. Dessutom har European Water Partnership (EWC) presenterat sin European Water Vision 2030, stödd av EU-institutionerna.  

Det anses på flera håll att vattenfrågan får för lite utrymme. Jacqueline McGlade, generalsekreterare för EEA, sade i ett uttalande att EEA ska skapa så kallade vattenkonton, ”det behövs ’fysiska konton’ för vatten, som bankkonton, för att veta hur mycket vatten vi har kvar och för att hålla ett öga på hur vi förvaltar det”. Dessa konton publiceras i december 2009. 

Dessutom oroar man sig för förekomsten av kemikalier i vattendrag, och smartare forskning på området efterfrågas.   

Läs mer här.