NYHETER - Bryssel

Kommissionens förslag till det nya energieffektiviseringsdirektivet som kom ut i juni 2011 håller just nu på att förhandlas i rådet och Europaparlamentet. Ordförandeskapslandet Danmarks förslag till direktivet har dock gjort vissa besvikna eftersom de anser att förslaget inte har några bindande mål, ingen riktig granskning av direktivet samt flera undantag. Danmark föreslår till exempel att omvandlingssektorn ska innefattas av 1,5 procentgränsen. Kommissionens förslag var att göra det obligatoriskt för energiföretag att spara 1,5 procent energi per år. Danmark vill även endast ha ett övergripande mål för att nå en energieffektivitetsökning på 20 procent inom Europa 2020-strategin och en översikt av direktivet som endast fastställer om EU kommer att nå Europa 2020-målen eller inte, istället för Kommissionens förslag som skulle införa obligatoriska nationella mål från är 2014 om Europa 2020 inte ser ut att nås. Vidare så nämner det danska förslaget ingenting om finansiering av investeringar från EU för att nå energieffektivitetsmålen, som det diskuterats om innan.

Energieffektiviseringsdirektivet är en viktig händelse på energiområdet i EU och SEK har tidigare gjort ett yttrande i frågan. I yttrandet har SEK bland annat motsatt sig till energieffektiviseringstakten på 3 % och regleringen av upphandling av offentliga organ som Kommissionen föreslagit. SEK anser även att det sparandet av 1,5 procent energi per år av energiföretagen istället borde gälla fastighetsägarna för att förhindra kostnadsökningar.

Läs mer om nyheten här. SEK:s yttrande kan läsas här. Mer om energieffektivitetsdirektivet kan läsas här.

Kommissionen planerar att allokera drygt en miljard euro av det planerade Energiinfrastrukturpaketet till projekt som bygger ut infrastruktur för geologisk lagring av koldioxid. EU har satt mycket hopp på lagring av koldioxid som ett sätt att bekämpa klimatförändringarna och har gett ekonomisk stöd till försök och forskning kring metoden. Det finns även andra som anser att lagring av koldioxid är avgörande för bekämpningen av klimatförändringarna. Enligt António Correia de Campos, Europaparlamentets rapportör av energiinfrastrukturpaketet, så är pengar från energiinfrastrukturpaketet viktiga för att främja teknologin kring lagring av koldioxid, som fortfarande är underutvecklat.

Andra kritiserar däremot förslaget eftersom försök att lagra koldioxid hittills har stött på problem och det därför är meningslöst att bygga ut infrastruktur för något som inte är fullt utvecklat ännu. Under våren kommer Europaparlamentets utskott för Industrifrågor, forskning och energi (ITRE) att arbeta med ett utkast av energiinfrastrukturpaketet som utskottet kommer att rösta om den 31 maj.

Mer om nyheten finns att läsa här. Mer om energiinfrastrukturpaketet kan läsas här.

SEK var representerat under ett seminarium ("Smart Cities need Intelligent Ports") som Göteborgs stad och Region Västra Götaland anordnade inför "European Maritime Days 2012" som kommer att hållas i Göteborg 21-22 maj 2012. Seminariet handlade om hur Europas hamnar och närliggande städer på bästa sätt kan skapa tillväxt samtidigt som de tar hänsyn till miljö- och klimatutmaningar. Representanter från Kommissionen berättade om vad de anser behöver göras för att handskas med miljö- och klimatproblemen samtidigt som man uppnår tillväxt i hamnregioner och inom sjöfartsindustrin. Eftersom en stor andel av EU:s export och import transporteras över hav och genom Europas hamnar är det speciellt viktigt att sätta fokus på dessa frågor.

Göteborgs Hamn presenterade "best practices"-exempel från Göteborg, däribland hur de har lyckats med att elansluta fartyg vid kaj ("onshore power supply"). På detta sätt sjunker utsläppen påtagligt eftersom fartygen inte behöver ha på sina egna motorer utan använder el från land som dessutom kommer från vindkraft eller annan grön energi. För att uppnå tillväxt i hamnregionerna anser EU att hamnarna måste skapa bättre förbindelser till platser i inlandet. Till detta presenterades några "best practices"-exempel som visar att speciella IT-lösningar kan effektivisera transporten av varor genom hamnen samt kan minska vägtrafiken från/till hamnen genom att ge personer bättre information om transport möjligheter.

Mer om dessa frågor kommer diskuteras under "European Maritime Day 2012" i Göteborg. Om European Maritime Day 2012 kan du läsa här.

Under förra veckan (23-26 januari) presenterade det danska ordförandeskapet sina prioriteringar inför Europaparlamentet. Bland annat presenterade man hur man tänker sig det fortsatta arbetet med att utveckla EU:s inre marknad. Under sitt ordförandeskap hoppas man kunna nå resultat på så många av de 12 nyckelinitiativen som möjligt och arbetsområden såsom till exempelvis modernisering av offentlig upphandling och erkännande av yrkeskvalifikationer kommer att ligga högt upp på agendan under det danska ordförandeskapet.

Det danska ordförandeskapet kritiseras dock för att inte prioritera EU:s regionalpolitik tillräckligt. Under det polska ordförandeskapet hösten 2011 var EU:s regionalpolitik en av kärnfrågorna på agendan, och man menar nu att Danmark inte prioriterar frågan tillräckligt samt inte visar tillräckligt intresse att driva frågan framåt i förhandlingar.

Läs mer om presentationen av ordförandeskapets prioriteringar här, samt information om kritiken kring prioritering av EU:s regionalpolitik här.

EU-kommissionen har nu lanserat en offentlig konsultation kring hantering av förändringar. Med "förändring" avses här hur man på bästa sätt lyckats med anpassningsåtgärder och omstruktureringar för åstadkomma ökad konkurrenskraft och sysselsättning i spåren av den ekonomiska krisen.

Svaren på grönboken är tänkta att ligga till grund för nya sätt som EU-kommissionen kan använda sig av för att sprida god praxis och erfarenheter på området. Nära kopplad till initiativet är det s.k. flaggskeppsinitiativet i Europa 2020-strategin "En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen" och flexicurity-modellen som är tänkt att bidra till ökad sysselsättning i EU.

Senast den 30 mars går det bra att skicka in svar på konsultationen till EU-kommissionen och bidra med goda exempel på området.

Läs mer här.

EU:s budget för 2014-2020 kommer antagligen innefatta ett bindande dokument som ska bestå av tydligare mål för regionala medel för att på så sätt stödja hållbar utveckling. De nya reglerna på området innehåller mer detaljer och riktlinjer kring faserna i projektets genomförande samt grundprinciper kring hur man bör respektera principerna för hållbar utveckling. På detta sätt hoppas man garantera kopplingen mellan EU-medel och målen i Europa 2020 strategin, läs mer här.

För mer information om Europa 2020 och sammanhållningspolitiken läs mer här.

Med anledning av Europaåret för aktivt åldrande mellan generationer lanserar nätverket EuroHealthNet en ny hemsida http://www.healthyageing.eu/. På hemsidan kommer bland annat finnas exempel på lokala, regionala och nationella projekt som arbetar för att främja äldres hälsa. Här kommer man även kunna ta del av EU:s politiska initiativ och instrument som finns tillgängliga för att främja ett hälsosamt åldrande.

Se även EU-kommissionens hemsida med nyheter och infomation kring Europaåret 2012, läs mer här.

Danmark tog den 1 januari över som EU-ordförande för det halvår som följer. Ordförandeskapet har fyra ledord:

- Ett ansvarigt Europa

- Ett dynamiskt Europa

- Ett grönt Europa

- Ett säkert Europa

På ordförandeskapets hemsida http://eu2012.dk kan man läsa mer detaljerat om prioriteringar, se en förteckning över kommande möten m.m.

Måndagen den 20 december debatterade ledamöterna i utskottet för regional utveckling (REGI) tre delar i EU-kommissionens förslag för den nya sammanhållningspolitiken; det gemensamma strategiska ramverket (CSF), partnerskapskontrakten samt behovet av ett aktivt flernivåstyre. Rapportörer kring den nya sammanhållningspolitiken är Constanze Krehl (S&D, DE) samt Lambert Van Nistelrooij (EPP, NL).

Van Nistelrooij anser att CSF ska antas som en förordning genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet istället för som nu en delegerad akt till EU-kommissionen. Skulle akten beslutas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet innebär det att Europaparlamentet och Rådet tillsammans antar CSF och därmed har mer inflytande över dess innehåll och utformning. REGI har sänt en skrivelse till EU-kommissionen där de yrkar på detta, REGI:s uppfattning är att medlemsstaterna genom Rådet delar denna uppfattning. En tvistefråga som måste redas ut är dock huruvida de tekniska reglerna i CSF ska ses som ett annex till den ordinarie förordningen eller just som en egen förordning.

Ledamöterna var också överens om att regioner måste ges mer inflytande över utformandet av de nationella partnerskapskontrakten. Inte enbart regioner utan också städer och kommuner måste vara del av de nationella förhandlingarna ansåg Oldřich Vlasák (ECR, CZ). Andra ledamöter uttryckte viss skepsis mot det funktionella i att involvera alltför många och olika regionala- och lokala aktörer. Utskottet ansåg också att det är oklart i det nuvarande förslaget vilket inflytande EU-kommissionen har över den nationella processen där medlemsstaterna och dess regioner ska formulera ett förslag på prioriteringar (partnerskapskontrakt) för EU-kommissionen.

Nästa steg är att utskottet möts 25-26 januari för att diskutera ytterligare frågor och Europaparlamentets förhoppning är att den nya sammanhållningspolitiken ska antas innan 2013. Mer om nyheten samt tidigare diskussioner om sammanhållningspolitiken i utskottet finns att läsa här.

Idag (20 december) presenterade EU-kommissionen sitt förslag på översyn av de direktiv som reglerar offentlig upphandling i medlemsstaterna. Enligt EU-kommissionen spenderar offentliga myndigheter i EU:s medlemsstater omkring 18 procent av bruttonationalprodukten (BNP) på upphandling av varor och tjänster. Därför har EU-kommissionen gett frågan hög prioritet. Att få till stånd kostnadseffektiva upphandlingar är ett sätt att förverkliga målen i Europa 2020-strategin. EU-kommissionen presenterade tidigare i år 12 förslag som en del av den förnyade inre marknadsakten som ska behandlas innan slutet av 2012, offentlig upphandling var ett av dessa.

Målen, som upprepats förut, handlar om att uppnå hållbara, socialt rättvisa och effektiva tjänster. Dessutom vill EU-kommissionen göra det lättare för företag att delta i offentliga upphandlingar utanför sin hemmamarknad. Kortare behandlingstider, ett utökat användande av E-tjänster samt ett mer utbrett användande av förhandlingsförfarandet är några av förslagen. Däremot avvisar EU-kommissionen en ändring av beloppsgränserna för tjänster i offentlig upphandling vilket hade påverkat hur många upphandlingar som hade berörts av gemensamma EU-regler. Båda förslagen hänskjuts nu till Rådet och Europaparlamentet för vidare behandling.

Mer om nyheten finns att läsa här.

Stockholmsregionens Europakontor är aktiva i frågan om kommissionens förslag på ett energieffektiviseringsdirektiv och den 15 december kom en ny del i policyarbetet ut som kommer att influera utgången på energieffektiviseringsdirektivet; nämligen kommissionens Energifärdplan 2050. Färdplanen tar upp flera olika scenarier för att förverkliga en konkurrenskraftig, säker och koldioxidsnål energisektor i framtiden, där olika åtgärder sätts upp som möjliga framtidsbilder. Energi från förnybara källor ses som en avgörande punkt, och energimixen behöver ändras i framtiden för att klara av de uppsatta målen. Gas anses viktigt för att förverkliga övergången från mer koldioxidkrävande energi till mindre koldioxidkrävande, där framförallt kraftvärmeverk kan bidra med detta. Stort fokus läggs dock på energieffektiviseringsåtgärder och Energifärdplanen 2050 spelar i händerna på Danmark, som tar över ordförandeposten i Europeiska unionens råd vid årsskiftet, vilka har satt energieffektiviseringsdirektivet högt upp på agendan. Frågan ses som ett viktigt steg i framtiden för att möta 2050-målen och speciellt för att tillgodose målen på kort sikt för Europa 2020-strategin. Ministerrådet bedöms ha stora svårigheter att enas kring förslaget vilket gör att stora krav kommer ställas på Danmark. Europaparlamentet har även de åsikter om direktivförslaget och bedöms vilja skruva åt det ytterligare, samtidigt som de rapporterat om svagheter i direktivet kring finansieringsfrågan av de föreslagna åtgärderna.

Reaktioner kring Energifärdplan 2050 kan läsas här och här, och en statusuppdatering kring energieffektiviseringsdirektivet kan läsas här. Färdplanen i sin helhet kan läsas här.

Denna vecka, den 12 och 13 december, möttes ministerrådet för transport, telekommunikation och energi (TTE) i Bryssel. På agendan stod bland annat de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) och fonden för ett sammanlänkat Europa. Diskussionen kretsade bland annat kring korridorsmodellen (Stockholm ingår i korridoren Helsingfors-Valletta) som ska binda samman transportvägarna mellan medlemsstaterna, en eventuell samordnare för respektive korridor och dennes mandat, kvalitetskrav för järnvägar etc. Sverige representerades av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Regeringen är generellt positivt inställd till ett gränsöverskridande korridorsnät men är skeptiska alltför stor reglering och ökade bördor i form av minimikrav.

Utöver TEN-T diskuterades också EU-kommissionens flygplatspaket som kommer bli en prioriterad fråga under det danska ordförandeskapet. Tidigare nyhet om TEN-T finns här och en tidigare nyhet om flygplatspaketet finns här. Förhandlingarna om TEN-T samt flygplatspaketet återupptas i januari nästa år.

Pressmeddelande från ministerrådets möte finns att läsa här.

Representanter från Stockholmsregionens Europakontor deltog den 12 december på en konferens organiserad av CEMR (Council of European Municipalities and Regions), AER (Assembly of European Regions), CPMR (Conference of Perpipheral Maritime Regions) samt EUROCITIES.  “Governing in partnership – United to build a strong Europe” var temat på konferensen och flera framstående talare närvarade förutom de olika organisatörernas ordförande, såsom europaparlamentarikern Jan Olbrycht (PL), regionkommissionären Johannes Hahn, Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso samt europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Det slogs fast att regionerna har en mycket viktig betydelse för uppfyllandet av Europa 2020-strategin och speciellt för målet ”Smart och hållbar tillväxt för alla”.  Ett policypapper författat av organisatörerna som diskuterades under konferensen fastslog bland annat att ”Europa behöver en ny modell för interaktiv samhällsstyrning baserad på ett rättmätigt partnerskap mellan alla nivåer av styrning och ledning”. Frank Jensen, borgmästare i Köpenhamn och president av EUROCITIES tillade även att städernas betydelse bör stärkas ännu mer i förhandlingen av strukturfonderna, och hävdade att detta är vägen att gå för att se till att EU:s investeringar får bästa effekt. Policypapperet lyfter även fram hur Lissabonfördraget givit regionerna den politiska legitimiteten att förespråka ett bättre partnerskap för EU:s fonder.

Mer reaktioner om konferensen kan läsas här, och programmet för konferensen kan i efterhand ses här.

Som Stockholmsregionens Europakontor tidigare rapporterat på nyhetssidan väntades ett nytt förslag för miljöprogrammet LIFE+ för nästa budgetperiod 2014-2020 i början av innevarande vecka. Det nuvarande programmet går ut 2013 och har en total budget om €2,1 miljarder. För fem år sedan kritiserades programmet och EU-kommissionen för överdriven byråkrati och detaljstyrning, särskilt av den gröna gruppen i Europaparlamentet. Nu föreslår EU-kommissionen en ordentlig höjning av programmets budget till €3,2 miljarder. Samtidigt visar EU-kommissionen ingen större vilja att minska sitt inflytande över programmets övergripande mål. Klimat står på agendan och således föreslår EU-kommissionen att €800 miljoner öronmärks för klimatarbete.

Miljökommissionären Janez Potočnik kallar förslaget för "en betydande höjning" av resurserna i ett program som sedan 1992 bistått den lokala- och regionala nivån. Förslaget möttes dock, nu som då, av protester från miljörörelsen. Inte för att dessa kämpar motsätter sig EU:s miljöarbete - men för att de finner förslaget otillräckligt. EU-kommissionen försvarar dock programmet med hänvisning till att de nya reglerna gör det enklare att kombinera stöd från miljöprogrammet med exempelvis regional- och strukturstöd för att på så vis nå större synergieffekter. Nu hänskjuts förslaget till ministerrådet och Europaparlamentet för beslut och förslaget förväntas behandlas under 2012.

Hela EU-kommissionens förslag finns att läsa här.

Förslaget om de nya gränsvärdena för buller innefattar bilar, skåpbilar, bussar samt lätta och tunga lastbilar. De nya gränsvärdena för buller ska enligt förslaget införas i två steg, gränsvärdena i det första steget ska tillämpas två år efter publicering av den officiella texten (som sker efter ett godkännande av Europaparlamentet och medlemsstaterna). Steg två väntas införas tre år därefter. Trots ökad trafik har man inte ändrat gränsvärdena för buller sedan 1996.

Antonio Tajani, vice ordförande för Europeiska kommissionen med ansvar för industri och företagande menar att kommissionens förslag kommer leda till tystare fordon och en sundare miljö för EU:s medborgare. Förslaget är även ett sätt att förtydliga de internationella reglerna i branschen, vilket underlättar för europeiska producenter att sälja bilar utanför EU.

De föreslagna åtgärderna beräknas sammantaget minska fordonsbuller med ca 25 %. Europeiska kommissionen har också för avsikt att införa nya och mer tillförlitliga testmetoder för att mäta buller.

Just nu pågår kartläggning i medlemsstaterna av bullernivån från vägtrafik, spårtrafik samt stora industrier och hamnar inom kommuner med mer än 100 000 invånare. Då vägtransporter och flygtransporter orsakar höga bullernivåer är detta en viktig fråga för Stockholmsregionen som storstadsregion med mycket trafik och flera flygplatser.

Läs mer här.

EU-kommissionen förväntas på måndag (12 december) presentera sitt nya förslag för miljöprogrammet LIFE för nästa budgetperiod 2014-2020. Det nya förslaget ryktas innehålla en ökning av de allokerade medlen inom programmet för miljö- och klimatprojekt. Efterträdaren till det nuvarande programmet föreslås få en ökad budget med 52 procent jämfört med innevarande budgetperiod till €3,2 miljarder. Miljökommissionären Janez Potočnik vill att det nya programmet bättre ska inkorporera klimatanpassning samt gå i linje med ett resurseffektivt Europa - ett av sju flaggskeppsintiativ i Europa 2020-strategin.

Mer om nyheten finns att läsa här.

Under en debatt i Poznan, Polen den 25 november kritiserade Regionkommitténs president Mercedes Bresso sammanhållningspolitiken i ett tal riktat till regionkommissionären Johannes Hahn (den tidigare nyheten kan läsas på vår hemsida här). Nu har, efter ett möte den 6 december, representanter från Regionkommittén, lokala och regionala aktörer och organisationer sagt sitt och ger överlag sammanhållningspolitiken tummen upp, samtidigt som de efterfrågar ytterligare förbättringar. Den tidigare kritiken byggde mycket på att ”one-size-fits-all”-tänkandet hos kommissionen inte var realiserbart, men efter det senaste mötet verkar den kritiken dock ha svalnat.

László Andor, kommissionären för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, välkomnar det nya förslaget för sammanhållningspolitiken som han menar syftar på att stärka koordineringen och harmoniseringen av de olika strukturfonderna i EU, där stora framsteg har tagits för att sätta en territoriell dimension på EU-fonderna. Förslaget måste dock förbättras på flera olika nyckelområden enligt vissa, och Catiuscia Marini (IT), rapportör för Regionkommittén på förslaget, eftersöker ett större fokus på regionerna och mindre på medlemsstaterna i ett försök att förbättra integrationen av de olika fonderna. Hon föreslår exempelvis att mäta annat än bara BNP för hur resurserna ska allokeras till regionerna. CPMR, representerade av Gianfranco Simoncini (IT), fokuserade mer på partnerskapskontrakten som föreslagits av kommissionen, där han eftersöker större klarhet  i dess utformande.

Överlag är det flertalet som är positiva till striktare regler kring fondernas allokering, men den makroekonomiska villkorligheten – förslaget om att kommissionen skall kunna stoppa resurser till en region om nationens budget och makroekonomiska klimat är för dåligt – möter fortfarande hårt motstånd. Anders Knape (SE), representant för CEMR, säger nej till villkorligheten och menar att den enbart bör införlivas om aktörerna i regionen har en faktisk påverkan för villkoren på en nationell nivå. Catiuscia Marini hävdar även att villkorligheten skulle minska möjligheterna för fleråriga strukturfondsprogram och straffa regioner och städer. EUROCITIES, genom Flo Clucas (UK), uttalade sig om sammanhållningspolitiken där de önskade ett större deltagande och fokus på städerna i EU.

Hela Regionkommitténs pressmeddelande kan läsas här och kommissionens förslag om en ny sammanhållningspolitik finns att läsa här.  

Michèle Sabban, ordförande i AER (Assembly of European Regions) en sammanslutning av europeiska regioner även utanför EU:s medlemsstater, uttalade sig nyligen om FN:s pågående klimatkonferens. FN:s klimatkonferens pågår mellan 28 november och 9 december i Durban, Sydafrika. FN uppskattar att världens samlade kostnader för energiomställning kommer att kosta världen minst €75 miljarder till år 2020. AER har observatörstatus i organisationen R20 Regions of climate action som deltar i Durban. Sabban är dyster till mötets utsikter och efterfrågar ett större deltagande för regioner - både i utformandet och genomförandet av politiska beslut. Regioner kontrollerar många viktiga offentliga funktioner som kan leverera resultat enligt Sabban.

Kommentarerna gavs till tidningen New Europe under ett av AER:s möten på Ponta Delgada, Azorerna. Hela nyheten finns att läsa här. 

EU-kommissionen föreslog igår (1 december) ett lagstiftningspaket för EU:s flygplatser. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer 19 av EU:s största flygplatser nå sitt kapacitetstak år 2030. Förslaget består av tre separata delar. Den första ska göra det lättare för flygbolag att köpa och sälja slots (avgångstider) på flygplatserna för att få avgångar och ankomster mer utspridda under dygnet. Det andra förslaget rör marktjänster. EU vill öka konkurrensen bland marktjänstbolagen med minst tre aktörer på alla större flygplatser (kärnnätverket i TEN-T). Marktjänster rör sådant som incheck, lastning av flygplan, städning, tankning etc. 70 procent av alla förseningar i flygtrafiken uppstår på marken. Det tredje och sista förslaget rör buller. Inom det området önskar EU-kommissionen en tydligare klarhet i regleringen men större transparens.

I Stockholmsregionen finns det fyra trafikflygplatser med Stockholm-Arlanda flygplats som den största med stor nationell betydelse. Arlanda flygplats var år 2010 den 20:e största flygplatsen i EU med omkring 17 miljoner passagerare.

Mer om nyheten finns på EU-kommissionens hemsida här.

Igår (30 november) lanserade EU-kommissionen ett nytt program under ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) kallat Programme for the Competitiveness of enterprises and SMEs (COSME) över perioden 2014-2020. Programmet är ett finansieringsinstrument och fortsätter i stort på det redan etablerade CIP. För att fortsätta utveckla tillväxten inom EU har stödet till entreprenörer och SMEs identifierats som en nyckel till bättre tillväxt. COSME kommer i första hand rikta sig till; (i) entreprenörer, och speciellt SMEs, som drar nytta av lättare tillgång till finansiering för deras verksamhet samt medborgare som vill starta eget och har problem med finansieringen i starten för deras verksamhet; samt (ii) medlemsstaternas myndigheter (både lokala, regionala och nationella) vilka kommer bli bättre assisterade i deras strävan efter att utforma och implementera effektiva policyreformer genom bättre tillgång på exempelvis statistik och bästa exempel-utbyte.

Huvuduppdraget med COSME är att tillhandahålla finansiella verktyg för SMEs, skapa en lämplig miljö som skapar jobb och tillväxt, uppfordra en entreprenörskultur i Europa, stärka den hållbara konkurrensutvecklingen av EU-näringsidkare samt stöd för internationalisering av SMEs och underlätta deras tillgänglighet på marknaderna. Programmet är tänkt att assistera uppemot 39 000 firmor, och skapa över 29 500 jobb och 900 nya produkter, tjänster och processer årligen. EU-kommissionens pressmeddelande finns här, och mer information om COSME kan läsas här.

EU-kommissionen presenterade idag (30 november) sitt förslag på budgetallokering och ramverk för forskningsprogrammet Horizon 2020, som år 2014 ersätter det sjunde ramverksprogrammet för forskning. Horizon 2020 bringar samman all EU:s forsknings- och innovationsstöd under ett program för budgetperioden 2014-2020. Det presenterades av ansvarige EU-kommissionären Máire Geoghegan-Quinn som betonade forskningens roll som drivkraft för tillväxt.

Horizon 2020 består av tre delar; (i) €24,5 miljarder för akademisk forskning genom European Research Council (ERC); (ii) €17,9 miljarder för teknologisk innovation och ökad företagsamhet; (iii) samt den största allokeringen av €31,7 miljarder som ska användas till forskning riktad mot aktuella samhällsutmaningar. Sammanlagt allokerar EU-kommissionen omkring €80 miljarder till Horizon 2020.

Mer om nyheten finns att läsa här på EU-kommissionens hemsida.

Kommissionären för transport, Siim Kallas, kallar året 2012 för ett ”make or break year” och ger eftertryck om dåliga resultat i implementeringen och uppföljningen av Single Europan Sky. Denna plan är tänkt att modernisera och effektivisera flygtrafik-hanteringen på ett regionalt plan genom att koordinera länder och regioner i olika kluster, så kallade Functional Airspace Blocks (FAB:s). Då flygtrafiken är satt att fortsatt öka med cirka 5 procent årligen anser Kallas nu att det finns en risk för osund tillfredsställelse mot den ökande efterfrågan av flygtrafik. Det FAB som ligger bäst till bland de nio olika är det mellan Danmark och Sverige, vilket har visat sig mer lyckat än de flesta andra. Det centrala FAB:et är ett av de som ligger sämst till, och de stora EU-aktörerna såsom Frankrike, Tyskland och Storbritannien har en lång väg kvar att gå. Sverige ligger fortfarande dock i farozonen och behöver utveckla sitt samarbete mer och förbättra implementeringen av vissa åtgärder enligt en statusrapport från EU-kommissionen. De länder som ligger bäst till är Belgien, Danmark, Litauen, Luxemburg och Nederländerna.

Mer information kring Kallas uttalande hittas här, och kommissionens statusrapport läsas i sin helhet här. För ytterligare fakta kring Single European Sky, se här.

Under en tvådagarskonferens i den polska staden Poznan den 25 november gav Regionkommitténs president Mercedes Bresso en känga åt EU:s förslag om ny regionalpolitik. Adresserande regionkommissionären Johannes Hahn och sysselsättningskommissionären László Andor under diskussioner om framtidens Europa och den pågående reformen av sammanhållningspolitiken och dess strukturfonder, förkastade Bresso idén om ett ”one-size-fits-all”-tänkande kring EU:s regionalpolitik. När det kommer till fastläggandet av utvecklingsprioriteringar behöver regionerna större flexibilitet än det som står i kommissionens förslag, hävdar Bresso. Problematiken här ligger kring hur EU, och i förlängningen institutionerna i Bryssel, kan sätta agendan och bestämma hur regionerna ska allokera sina pengar till centralt styrda mål. Ävenledes förklarade Bresso sin syn på förslaget om hur EU skall kunna strypa åtkomsten till ekonomiskt stöd för regioner om landet bryter de fastslagna reglerna kring budgetunderskott. Bresso säger att detta skulle leda till ett icke rättvist straff mot de lokala och regionala aktörerna, och hon hävdar istället att dessa länder och regioner behöver mer hjälp för att återskapa investeringar och tillväxt.

Hela pressmeddelandet kan läsas här på regionkommitténs hemsida. Mer om den nya sammanhållningspolitiken finns att läsa på EU-kommissionens hemsida här.

EU:s nya initiativ Erasmus for All är en utvidgning och ökad satsning på Erasmusutbytet i Europa. Detta program är ett mer allomfattande program och rymmer alla de tidigare sju i ett. Det är tänkt att effektiviteten skall öka med denna nya form, och göra det lättare att ansöka om stipendier samt att minska dubbelarbete och fragmentering. Budgeten som helhet för programmet kommer att ökas med 70% jämfört med tidigare år och kommer totalt uppstiga till €19 miljarder. Bakgrunden till ändringen är strävan efter ett utökat mervärde av EU för att förverkliga och förespråka kulturella och institutionella utbyten genom lärandemål för individer, lokala och regionala aktörer, utbildningsorganisationer och NGOs. Två tredjedelar av budgeten är tänkt att spenderas på rörlighetsstipendier för att öka kunskap och färdigheter hos mottagaren. Upp emot 5 miljoner fler personer än tidigare är tänkt att omfattas av programmet som kommer starta under 2014.

Europeiska kommissionens pressmeddelande med video och mer detaljerad fakta kring programmet finns här.

Samtidigt som debatten om EU:s nästa långtidsbudget för 2014-2020 går het i Bryssel sker förhandlingar om nästa års budget. Den 18 november enades Europeiska unionens råd (ministerrådet) och Europaparlamentet i förlikningskommittén om ett förslag för 2012 års budget. Överlag är det en restriktiv budget om totalt €129 088 miljarder vilket motsvarar 0,98 procent av EU:s totala bruttonationalinkomst (BNI) som institutionerna enats kring. Budgeten föreslås öka med 1,86 procent jämfört med 2011, men med en beräknad inflation på omkring 2 procent innebär budgetförslaget en reell sänkning av EU:s utgifter.

Särskilt fokus har i budgeten lagts på att stimulera tillväxt och arbete i relation till EU:s 2020-strategi. Bland de förslag som gavs gehör i förlikningskommittén var ökad resurstilldelning till det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling om €92 miljoner. Vidare gavs ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation vars målsättning är ökad konkurrenskraft i små- och medelstora företag ytterligare €13 miljoner medan programmet för livslångt lärande gavs ytterligare €52 miljoner.

Budgeten blir giltig under förutsättning att den godkänns av ministerrådet och Europaparlamentet inom 14 dagar fr.o.m. 18 november i enlighet med Lissabonfördraget.

Hela förslaget finns att läsa här.

Under gårdagen och idag (tisdag och onsdag) den 22 och 23 november genomförde Stockholmsregionens Europakontor konferensen Europadagarna 2011 på plats i Bryssel. Intressanta ämnen såsom arbetsmarknaden, integration och ungdomsarbetslöshet avhandlades med en internationell paneldiskussion och olika presentationer. Delvärd för konferensen var Järfälla kommun, som även deltog med sex gymnasieungdomar som presenterade en utställning om "Job Ready" och hållbar utbildning. På kvällen presenterade Jakob Alvi, pressråd och språkrör från Danmarks ständiga representation vid EU, en förhandstitt på de prioriteringar som Danmark kommer att fokusera på under sitt halvår vid ordförandeklubban.

Under den andra dagen presenterades framtida aktuella områden inom EU såsom den förnyade inremarknadsakt, den kommande långtidsbudgeten för 2014-2020, fattigdomsbekämpning som ett flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, samt Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. En mer utförlig rapport, bilder samt presentationer och reaktioner från konferensen kommer läggas upp på hemsidan under nästa vecka. Programmet i sin helhet kan läsas här med alla de talare och deltagare som närvarade.

EU-kommissionen har sjösatt en dialog med aktörer och företag inom den sociala sektorn för att diskutera Europas framtida ekonomi. Michel Barnier EU-kommissionär med ansvar för den inre marknaden och tjänster är positiv till satsningen. Social verksamhet har av EU-kommissionen identifierats som en potentiell tillväxtmarknad för EU:s medlemsstater och särskilt för regionalpolitiken. Detta eftersom det särskilt är den lokala- och regionala nivån som upphandlar sociala tjänster. EU-kommissionen vill öronmärka €90 miljoner för satsningar inom den sociala sektorn i strukturfonderna. Många sociala entrepenörer som vill komma in på den offentliga marknaden har liten erfarenhet av att driva företag vilket gör att EU vill satsa på vidareutbildning och insatser som gynnar småföretagare inom sektorn.

Mer om nyheten finns att läsa här.

European Regions Airline Association (ERA) kritiserade nyligen vad de anser är ett alltför ensidigt fokus på järnväg i EU:s transportpolitiska förslag och då särskilt inom EU:s transportsatsning TEN-T. ERA består av regionala flygbolag, däribland aktörer som bedriver trafik på Stockholmsregionens flygplatser. ERA anser att järnväg inte alltid är så miljövänligt som EU beräknat, utan att koldioxidutsläppen från elproduktion ibland underskattats i EU:s beräkningar. Vidare investerar EU enligt ERA alltför ensidigt i ny infrastruktur för järnväg inom TEN-T jämfört med flyget. ERA menar att flyg och tåg kompletterar varandra - men att de fyller olika funktioner beroende på geografiska avstånd samt passagerarunderlag. EU:s vitbok om transport från 2011 eftersträvar också en större samordning mellan de båda trafikslagen genom att exempelvis knyta samman större flygplatser med järnväg.

Mer om nyheten finns på ERA:s hemsida här, EU:s vitbok om transport finns att ladda ner här.

Den 15 november presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2012 genom ordförande José Manuel Barroso. Arbetsprogrammet är uppkallat efter Barrosos State of the Union-tal där han eftersökte en European Renewal. De tre övergripande ledmotiven för arbetsprogrammet är; (I) att bygga ett Europa på stabilitet och ansvarsfullhet; (II) att bygga unionen på tillväxt och solidaritet; (III) samt att ge EU en effektiv röst i omvärlden. Några av de specifika åtgärder som presenteras är:

• slutföra reformen av finanssektorn med inriktning på investeringsskydd

• skydda de offentliga finanserna från skatteflykt och momsbedrägerier

• skapa arbetstillfällen för att öka sysselsättningen

• lägga särskild vikt vid att den digitala inre marknaden fungerar bättre, med fokus på ökat förtroende för webbhandel

• fokusera på återhämtning och hållbar ekonomi, med bland annat förslag om pensioner, utsläpp från fordon och vattenförsörjning.

Arbetsprogrammet kan läsas i sin helhet här, men är just nu PRE-FINAL på grund av Lissabonföredraget som ger Europaparlamentet rätt att lämna synpunkter på arbetsprogrammet. Röstning om programmet sker under plenarsessionen i december då det beräknas antas formellt. Annex I innehåller de 129 konkreta förslag som kommissionen tagit fram för 2012 och kan läsas här. EU-kommissionens officiella pressmeddelande finns att läsa här.

Europaparlamentet röstade den 15 november igenom en rådgivande resolution som yrkar EU-kommissionen att arbeta vidare med ett nytt yrkeskvalifikationsdirektiv. Förslaget är en rådgivande akt inför EU-kommissionens förslag som offentliggörs under december månad i år. Inför EU-kommissionens förslag lade Emma McClarkin (ECR, Storbritannien) fram ett initiativ för utskottet för den inre marknaden. Europaparlamentet tar tydlig ställning för en liberalisering av regelverket och vill göra det lättare för uppemot 800 yrkeskategorier att få sina kvalifikationer erkända i hela EU. EU-kommissionen kommer i sitt kommande förslag göra en översyn av 2005 års yrkeskvalifikationsdirektiv som syftade till att göra det lättare för arbetstagare att få sin utbildning erkänd i andra medlemsstater - en nödvändighet för att förverkliga den inre marknaden. Många medlemsstater har varit alltför långsamma med att översätta 2005 års direktiv till nationell lagstiftning vilket har lett till flera uppmärksammade domslut i EU-domstolen.

Mer information finns att läsa här.

EU-kommissionen publicerade nyligen en rapport som utvärderar sammanhållningspolitiken mellan åren 2006-2009. I rapporten presenteras en utvärdering av ett antal projekt samt åtgärder för att minska felaktigheter i användandet av EU-medel. Författarna är noga med att klargöra att alla fel inte är medvetet fusk. De vanligaste felaktigheterna rör upphandling, bristande dokumentation samt felaktig medfinansiering genom strukturfonderna. EU-kommissionen arbetar tillsammans med Europeiska revisionsrätten för att minska framtida fel och nästa budgetperiods sammanhållningspolitik kommer innehålla förslag för minskat felaktigt förfarande inklusive enklare regler för redovisning.

Mer information finns att läsa på EU-kommissionens hemsida.

I EU-kommissionens förslag för den nya långtidsbudgeten för 2014-2020 ökas redan andelen pengar till forskning och innovation till en total summa av €80 miljarder, men Europaparlamentet vill se ytterligare €20 miljarder. Dessa pengar skall kunna tas från strukturfonderna, som idag ofta förblir oanvända. Förslaget är inget nytt då strukturfonderna i teorin alltid varit möjliga att tillgå för forskning och innovation, men i praktiken har pengarna mest använts till mer riktade projekt såsom motorvägar. En rapport producerad av den portugisiske Europaparlamentarikern Maria da Graça Carlvaho (EPP) föreslår förändringar som förenklar de byråkratiska processerna och göra det enklare att ta del att förena strukturfonderna med idag existerande forskningsprogram.

Ytterligare en rapport som är schemalagd för diskussion senare i november i parlamentet riktar in sig på just nya åtgärder för att möjliggöra synergier och användandet av strukturfonderna för forskning och innovation, vilket gör en möjlig tillgång av ytterligare cirka €120 miljarder euro för den nya långtidsbudgeten.

Mer information om nyheten kan läsas här.

Den 7 november presenterade styrgruppen för innovationer för partnerskapet inom aktivt och hälsosamt åldrande, en grupp bestående av olika aktörer såväl offentliga som privata, sina förslag för bättre aktivt åldrande i EU. EU har som målsättning att den genomsnittlige medborgaren ska få två fler aktiva och hälsosamma år till 2020. Aktivt åldrande ingår i innovatiosunionen - ett av sju flaggskeppsinitiativ i EU:s 2020-strategi. De förslag som styrgruppen presenterade ska bistå i att uppnå detta. Förslagen kretsar kring tre frågor; förebyggande  åtgärder, vård samt självständig levnad. Partnerskapet ska bringa samman kunskap från flera olika sektorer och överses av tre kommissionärer; Neelie Kroes ansvarig för den digitala agendan, John Dalli ansvarig för hälsa och konsumentpolitik samt Máire Geoghegan-Quinn ansvarig för forskning, innovation och vetenskap.  

Mer information finns att läsa i EU-kommissionens pressmeddelande här.

En rapport av tankesmedjan European Climate Foundation (ECF) hävdar i en ny rapport att Europeiska unionens medlemsländer måste dubbla sina investeringar i energinät efter år 2020 för att nå upp till de mål som är satta för ett koldioxidneutralt EU vid 2050. Trots EU-kommissionens Färdplan för ett konkurrenskraftigt och utsläppssnålt samhälle 2050 anser rapporten att mer måste göras, och att det finns behov för att etablera ett trovärdigt och adekvat policyramverk för att se till så att implementeringen av de nuvarande planerna faktiskt leder till ett konkurrenskraftigt och utsläppssnålt samhälle år 2050. Rapporten ger siffran €1.2 trillioner som behövs från medlemsländerna för investeringar för åren 2020-2030 för att vidhålla ett ”’on-track’ scenario”.

Rapporten som helhet kan läsas här under ECF:s Roadmap 2050-projekt och reaktioner kan läsas här.

EU-kommissionens förslag till ett nytt energieffektiviseringsdirektiv utkom i juni i år, och det låter sig nu ryktas om förändringar i förslaget, exempelvis av raderandet av regeln för en årlig energieffektiviseringsrenoveringstakt på 3% för offentliga byggnader. Påtryckningar har skett från flera håll och speciellt från Storbritannien, och just den regeln har varit omstridd och kan tänkas ha stora kostnadskonsekvenser för Stockholmsregionens Europaförenings medlemmar. Europeiska unionens rådsmöte med energiministrarna som hålls den 24 november är tänkt att ta del av en uppdaterad version av direktivförslaget, och det polska ordförandeskapet skall sedermera arbeta med ytterligare en reviderad kopia av förslaget. Vid årsskiftet tar Danmark över ordförandeskapet och det blir då upp till de danska diplomaterna att fortsätta arbetet för att säkerställa medlemsstaternas och EUs uppfyllande av de mål om energieffektivisering som är uppsatta i Europa 2020-strategin.

Mer om denna nyhet finns här, och hela EU-kommissionens initiativ, bakgrund och faktabas kring energieffektivisering finns här.  

Europeiska revisionsrätten publicerade nyligen en rapport om så kallad 'e-government' d.v.s. offentliga tjänster på Internet som ska vara lättillgängliga för medborgarna och minska administrativa kostnader. Revisionsrätten har studerat e-governmentprojekt som delfinansierats genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERDF) mellan åren 2000-2006. En del av frågorna som revisionsrätten velat sökt svar på har varit om projekten valts lämpligt samt om de varit användbara för sitt syfte. Datainsamlingen har bestått av både frågeformulär och platsbesök. Slutsatserna i rapporten är projekten ofta tjänat sitt syfte men att det behövs tydligare fokus och revisionsrätten uppmanar EU-kommissionen att ta fram tydliga riktlinjer. Hela rapporten finns att ladda ner här.

Internationella energirådets (IEA), ett fristående organ inom OECD, chefsekonom riktade nyligen kritik mot EU och flera andra stater för att subventionera fossila bränslen vilket förhindrar en nödvändig omställning till förnyelsebar energi. 2008 kom EU:s 27 medlemsstater överens om att andelen förnyelsebar energi skulle uppgå till minst 20 % år 2020 - ett mål som få medlemsstater arbetar aktivt för. EU:s medlemsstater investerar visserligen i ny ren energi men inte tillräckligt mycket anser IEA. Idag satsar världens stater omkring tolv gånger mer på subventioner för fossila bränslen än förnyelsebar energi. Om sol, vind och vattenkraft etc. ska vara konkurrenskraftiga i framtiden måste detta förändras och alla EU:s medlemsstater bidra.

Mer information om nyheten finns här.

Regionkommittén organiserar sitt femte ”Summit of Europe’s Regions and Cities” den 22 och 23 mars 2012 i Köpenhamn. Under detta event kommer en utställning kallad ”Beautiful, Green, Smart and Inclusive: Colourful Cities” anordnas där goda exempel från urban utveckling och regionala urbana miljöer presenteras. Regionkommittén inbjuder nu regionala och lokala myndigheter, associationer och andra relevanta organisationer att medverka i utställningen och skickar ut en kallelse om anmälan. Efter eventet i Köpenhamn kommer utställningen även flyttas till Bryssel för en tid vilket ökar exponeringen av innehållet. De olika områdena för utställningen är:

’Beautiful City’ – projekt knutna till arkitektur och stadsplanering

’Green City’ – energieffektivitet, transportlösningar och hållbar urban och regional utveckling

’Smart City’ – innovativa lösningar och smarta specialiserade strategier

’Inculsive City’ – social innovation, sysselsättning och kreativa lösningar för sociala organ

Anmälan sker via denna anmälningsblankett före den 7 november.

Fler frågor kring eventet i Köpenhamn och om medverkan i utställningen skickas till cor-summit2012@cor.europa.eu

Igår, 19 oktober, presenterade Ioannis Gheivelis, handläggare på generaldirektorat för transportfrågor (DG MOVE), EU-kommissionens förslag till ett nytt europeiskt transportnätverk (TEN-T) och prioriterade projekt för nästa budgetperiod 2014-2020. För Stockholmsregionens konstateras att samtliga Stockholms hamnar och Västerås hamn, samt regionens alla fyra trafikflygplatser räknas in i EU:s transportnät. Stockholm ses som en nodalpunkt i transportnätet för byte av trafikslag för både gods och passagerare. Tänkta investeringar som EU-kommissionen nämner inkluderar uppgradering av hamnanslutningar i Stockholm (där färjetrafiken till Finland ses som särskilt viktig) samt en ökad kapacitet på järnvägssträckan Stockholm-Malmö. Alla projekt handlar dock om delfinansiering på upp till 20 procent från EU.

Totalt kommer EU att avsätta €50 miljarder inom satsningen 'Connecting Europe', och av dessa kommer €31,7 miljarder att gå till transport medan €9,2 miljarder öronmärks för IT-infrastruktur och bredbandsutbyggnad. €9,1 miljarder ska användas för klimatanpassning för Europa 2020-målen.

Mer information om nyheten finns här. EU-kommissionens hemsida med publicerade dokument finns här.

En ny webbportal skall lanseras av Regionkommittén och EU-kommissionen innan året är slut. Portalen är tänkt att hjälpa regionala och lokala aktörer över hela Europa att dela med sig av sina erfarenheter och bästa exempel samt forma nya utvecklingssamarbeten och partnerskap med andra aktörer i EU. Portalen kommer bestå av fyra element; den redan existerande Atlas of Decentralised Cooperation som kartlägger aktiviteter av lokala och regionala aktörer i EU; ett decentraliserat ”utbyte” som möjliggör sökandet av nya utvecklingspartners; ett online-bibliotek med information om utvecklingsstrategier och EU-fonder tillgängliga för de lokala och regionala aktörerna; samt ett diskussionsforum där medlemmarna kan dela med sig av erfarenheter, information och idéer.

Portalen beskrivs av ordföranden för Regionkommitténs utskott CIVEX, Luc Van den Brande (BE/EPP), som bara början på ett nytt större initiativ för att stärka profilen för decentraliserade lokala och regionala aktörer. Antonio Marquez-Camacho från DG Devco belyser även hur portalen är ett bevis på EUs ökande erkännande av de regionala och lokala aktörernas betydelse för utvecklingssamarbeten. Mer om portalen kan läsas på Regionkommitténs hemsida.

En årligt återkommande rapport kallad Industrial Policy: Reinforcing Compettitiveness gavs ut av EU-kommissionen förra veckan. Rapporten går igenom de 27 EU-länderna och listar deras karaktärsdrag, styrkor, svagheter och tänkbara lösningar på dessa. Sverige som helhet hamnar väldigt bra till och speciellt innovationskraften är ett starkt drag i landet. Stockholmsregionen nämns inte specifikt, men kopplar man rapporten till tankesmedjan Lisbon Councils rapport om Human Capital Index i olika regioner är det troligt att Stockholmsregionen är ledande på många områden såsom SMEs, innovation och forskning.  Sverige hamnar även väldigt högt på World Economic Forums världsranking från i somras som belyser Sveriges transparenta och effektiva offentliga sektor som en viktig komponent.

Kommissionens rapport visar även på de utmaningar som Stockholmsregionen har där den höga andelen anslag till av forskning och innovation inte ger utslag för kommersialisering av produkter och tjänster. Samtidigt påpekar rapporten att mer fokus bör läggas på utbildning av forskare, tekniker, ingenjörer och matematiker (STEM) för att motsvara marknadens efterfrågan i framtiden för att inte halka efter i konkurrenskraftsrankingen. Hela rapporten kan läsas här och reaktioner från EurActiv finns här.

Regionkommittén bjuder in lokala och regionala aktörer, universitet samt övriga intressenter till en endagskonferens om forskning och innovation i Bryssel 13 december i år. Konferensens syfte är att diskutera EU-kommissionens nya förslag för nästa budgetperiod samt dess påverkan på regioner och städer. För budgetperioden 2014-2020 föreslår EU-kommissionen en höjning av EU:s forskningsanslag med 46 %. På konferensen kommer EU-kommissionen att presentera sitt förslag med efterföljande frågestund. Dessutom kommer bästa exempel från regioner att presenteras. Tre parallella seminarier kommer hållas under dagen om olika aspekter av forskning och innovation. Förutom de fasta programpunkterna finns det chans till nätverkande och utbyte av erfarenheter.

Mer information om programmet samt anmälan finns här.

Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) publicerade nyligen en rapport om strukturen på den europeiska arbetsmarknaden. Rapporten beskriver den ekonomiska krisens  skilda påverkan på olika arbetsmarknadssektorer. Skillnader finns mellan olika verksamhetsområden vilket påverkar arbetstagare olika. Inom alla EU:s 27 medlemsstater försvann mellan 2008-2010 över fem miljoner arbetstillfällen men samtidigt har tillväxten av antalet arbetstagare inom vissa högavlönade sektorer varit oförändrad eller till och positiv. Det förefaller därmed som att den ekonomiska recessionens slagkraft har varierat. Industriarbeten är den kategori som minskat allra mest. Service- och tjänstesektorn har däremot inte drabbats lika hårt vilket också förklarar varför det finns en skev könsfördelning i vilka som förlorat sina arbeten.

Hela rapporten finns att ladda ner här, och ett kort pressmeddelande här.

EU-kommissionären Johannes Hahn med ansvar för regionfrågor fick nyligen försvara sina uttalanden om ökade makroekonomiska krav för att medlemsstater och dess regioner ska beviljas medel genom EU:s sammanhållningspolitik. Det var i samband med öppnandet av EU:s "OPEN DAYS" i Europaparlamentet som Hahn kommenterade EU-kommissionens förslag. I förslaget för ny sammanhållningspolitik för budgetperioden 2014-2020 vill EU-kommissionen ställa högre krav på att medlemsstaterna uppvisar budgetdisciplin. Många regioner är oroliga för att de ska gå miste om samfinanisering från EU för att den statliga nivån missköter ekonomin. Hahn försvarade EU-kommissionens förslag men medgav behovet av proportionalitet - regioner ska bedömas från fall till fall. Särskilt i medlemsstater vars regioner har en hög grad av autonomi. På det stora hela är det en känslig fråga som anknyter till EU:s kontroll över medlemsstaternas budgetfrågor.

Mer information om nyheten finns här.

Regionernas vecka i EU, det så kallade OPEN DAYS, pågår mellan 10-13 oktober i Bryssel och runt om i EU för nionde året i rad. Öppningsceremonin den 11 oktober innehöll tal från bland andra Regionkommitténs president Mercedes Bresso, EU-kommissionens president José Manuel Barroso och Europaparlamentets president Jerzy Buzek. OPEN DAYS riktar sig till lokala och regionala politiker, policyspecialister inom regional nivå, tjänstemän från kommuner och landsting samt journalister, akademiker och andra representanter från regionerna i EU. Detta års OPEN DAYS innehar titeln “Investing in Europe’s future: Regions and cities delivering smart, sustainable and inclusive growth”. Teman som Europa 2020-strategin, EU-kommissionens förslag för den nya sammanhållningspolitiken, den nya långtidsbudgeten och regioner och städers inverkan på dessa diskuteras runt om i flera hundra olika workshops och seminarier.

Stockholmsregionens Europakontors medarbetare deltar i ett flertal seminarier för våra medlemmars räkning, och är samtidigt med och organiserar ett seminarium under namnet ’Reactivating older workers in EU regions’ tillsammans med bland andra Flanders-regionens europakontor. Ytterligare är Stockholmsregionens Europakontor värd för två sido-seminarier organiserade av svenska ESF-rådet och Tillväxtverket.

Hela OPEN DAYS-programmet kan hittas här, och reaktioner från öppningsceremonin här.

Ett resurseffektivt Europa är ett av sju huvudinitiativ som ingår i Europa 2020 strategin. Målet för EU är att skapa ekonomisk tillväxt utan att utarma naturresurserna, samt nyttja alla resurser på ett ansvarsfullt sätt. Efter en offentlig konsultation publicerade nyligen EU-kommissionen en färdplan för ett resurseffektivt EU. Dessa riktlinjer ska prägla EU:s övriga samarbetsområden inklusive energi, transport, jordbruk och regional utveckling.

Färdplanen har mötts av kritik från både miljöorganisationer och industrin. Kortfattat anser många miljöorganisationer att EU gör för lite för att nå målen medan industrin anser att EU inte fullt räknar på de potentiella vinsterna ett grönt Europa kan generera. Ansvarige EU-kommissionären med ansvar för miljöfrågor, Janez Potocnik, har aviserat att flera specifika mätbara indikatorer är att vänta. Detta för att underlätta färdplanens genomförande i de olika samarbetsområdena. Industrin är dock generellt negativa till ökade avgifter och menar att utbyte av bästa praktik och initiativ till att investera i exempelvis återvinning är rätt väg att gå. Föga förvånande är delar av miljörörelsen av en annan åsikt. Den gröna partigruppen i Europaparlamentet har exempelvis efterlyst  ett direktiv för beskattning av naturresurser - liknande det som idag finns på energi.

Mer om färdplanen finns här, och nyheten finns att läsa här.

Europeiska kommissionen presenterade igår (6 oktober) den nya sammanhållningspolitiken inför 2014-2020. Den största nyheten är kommissionens förslag om hur ett lands finansiella situation skall kunna ligga till grund för om regionerna i landet får stöd eller inte från strukturfonderna.  Regionkommissionären Johannes Hahn menar att om ett land missköter sina ekonomiska förehavanden skall dess regioner kunna uteslutas från stöd, för att kommissionen på så vis kunna ha en större proaktiv kontroll över medlemsländernas och regionernas förehavanden.  Hahn förtydligar dock förslaget och menar att ett lands regioner inte per automatik kommer nekas stöd om landet missköter sin ekonomi, men att mekanismen finns där ifall den skulle vara nödvändig.

Många reaktioner har mestadels varit negativa mot förslaget och det talas om dubbelstraffning för de regioner som är fattiga och vars nationalstat har ett stort budgetunderskott. Uttalanden som hävdar att stabilitet går före tillväxt florerar, och Regionkommitténs president Mercedes Bresso är överlag kritisk till förslaget och menar att tillväxten enbart kan bli bättre med hjälp av stöd till regionerna i EU. Kritiken går överlag ut på att regionala och lokala aktörer blir straffade för hur de nationella regeringarna styr vilket enbart skulle göra saken värre för regioner som redan har en svag finansiell position.

Ytterligare i förslaget för sammanhållningspolitiken finns förenklade regler kring de olika strukturfonderna för att förenkla regelprocesserna, och en ny struktur har placerats på distinktionen mellan regionernas kategorisering beroende på deras andel i procent av BNP per capita av EU-genomsnittet. Ytterligare har kommissionen minskat på antalet olika investeringsområdesprioriteringar vilka nu är mer i linje med Europa 2020-strategin. EU-parlamentet och ministerrådet ska nu ta sig an kommissionens förslag och förhandlingarna väntas bli klara runt slutet av 2012. Alla delar av förslaget för sammanhållningspolitiken finns att läsa här, och reaktioner från olika instanser kan läsas här och här.

Idag, 6 oktober, presenterar EU-kommissionen sitt förslag för sammanhållningspolitiken för nästa budgetperiod, 2014-2020. Sammanhållningspolitiken är genom strukturfonderna EU:s näst största budgetpost efter den gemensamma jordbrukspolitiken. Av det som hittils framkommit kommer den gemensamma sammanhållningspolitiken att bli mer målstyrd - särskilt i förhållande till Europa 2020-målen. Partnerskapskontrakt ska framöver upprättas mellan den mottagande medlemsstaten och EU-kommissionen där konkreta mål samt hur dessa ska uppnås ska ingå. Särskilt lokala och regionala aktörers deltagande har uppmärksammats. Flera medlemsstater har tidigare aviserat att de vill se en sänkning av sammanhållningspolitikens totala utgifter, men det verkar istället bli en viss höjning, från 347 miljader euro för 2009-2013 till 376 miljarder euro för perioden 2014-2020. Än så länge är det dock ett förslag som ska passera Europaparlamentet och ministerrådet innan det blir giltigt.

Mer om nyheten finns att läsa här, och EU-kommissionens presentation går att se via webb-TV här.

Under ett möte i Malmö på måndagen den 3 oktober diskuterades EU:s bidrag med lokala och regional aktörer inför FN konferensen om hållbar utveckling, Rio+20. Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu har rapporterat för Regionkommitténs utskott för miljö, klimatförändring och energi (ENVER) som presenterade ett utkast till yttrande under mötet och som kommer ligga till grund för Regionkommitténs ställningstaganden i frågan om EU:s bidrag till Rio+20-konferensen. Yttrandet tar upp viktiga delar för lokalt, regionalt, nationellt och subnationellt samarbete och effacerar att alla dessa aktörer har ett gemensamt ansvar för framtiden. Regionkommitténs medlemmar, städer och regioner anses ha en viktig roll att spela i Rio+20-konferensen och hur den skall initieras och utvecklas, och yttrandet tar även upp viktiga aspekter som subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen inom ramen av förverkligande för involverandet av aktörer på olika nivåer.

Då Stockholmsregionen har höga aspirationer angående hållbar utveckling – inte minst med Stockholms stads Vision 2030 – är detta en fundamental fråga för regionen och dess medborgare. Rapporten slår även fast att en hållbar urban utveckling kräver en holistiskt och integrerad inställning och Regionkommitténs utskott föreslår en ökad fokus på det området. Ytterligare belyser rapporten hur alternativa metoder för att mäta tillväxt och välfärd utöver bruttonationalprodukt (BNP) bör framställas under Rio+20-konferensen där EU förhoppas ta en ledande roll. Regionkommitténs president Mercedes Bresso uttalade sig även under mötet och slog fast hur de stora miljöutmaningarna bäst kan tacklas genom att ”[…] Regionkommittén stödjer Rio+20-konferensen till att anta en ’Green Economy Roadmap’ som sätter mål och lämpliga indikatorer och formulerar åtgärder för att uppfylla dessa.”

Utkastet till yttrande läses här och mer om Bressos uttalande och mötet i Malmö finns på Regionkommitténs hemsida, här och här.

En ny jämförelse mellan EU:s medlemsstater visar att det finns stora skillnader i internetanvändande. Sverige tillhör de medlemsstater vars andel av den totala bruttonationalprodukten (BNP) som kan härledas till internet är som störst. I Sverige, Danmark och Storbritannien kan tjänster som helt eller delvis använder internet tillskrivas mellan 5,8 % - 7,2 % av BNP, i jämförelse var siffran för Italien endast 1,9 %. Att internetanvändandet skiljer sig åt medlemsstaterna emellan är ingen nyhet men studien som nu publicerats är en av de första som faktiskt försöker mäta IT-infrastrukturens betydelse för ekonomisk tillväxt. Liknande skillnader kan också ses i användandet av elektroniska tjänster, där exempelvis Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien har ett utbrett användande bland medborgarna, inom såväl privat konsumtion som i kontakt med det offentliga. Värt att notera är också att internetanvändandet inte enbart följer gamla geopolitiska mönster. Estland har kommit långt i sin utveckling av E-demokrati med exempelvis allmänna val på Internet.

För att öka EU:s tillväxt och uppfylla 2020-målen försöker EU främja IT-frågorna. EU arbetar aktivt för att främja utbyggnaden av bredband och IT-infrastruktur. EU-kommissionen har i sitt flaggskeppsinitiativ Digital Agenda för Europa (DAE) beskrivit målen för EU inom området. Mer information om nyheten finns att läsa här.

Efter EU-kommissionens president Jose Manuel Barrosos tal igår om förslaget att införa en skatt på finansiella transaktioner inom EU ställer sig Regionkommittén, med president Mercedes Bresso i täten, bakom förslaget. Hon påpekar att skatten är ett tydligt svar på medlemsländernas begäran för minskade nationella bidrag till EU-budgeten där finansieringen istället skall komma från andra håll, där denna skatt är ett exempel ett sådant. Ytterligare framhåller hon betydelsen av solidaritet och rättvisa genom ett eventuell införande av en finanstransaktionsskatt.

Bresso är däremot besviken på Barrosos uttalande på vissa punkter då det negligerat regionernas och den lokala förankringens betydelse på den lista som beskrevs som EU:s starka sida, men framhåller ändock sitt stöd för bland annat de makroekonomiska målramarna som kommissionen satt upp. Avslutningsvis framhåller hon att om kommissionen, Europaparlamentet och de lokala och regionala myndigheterna ställer sig bakom förslaget blir det svårt för Rådet att undkomma utan att ta omedelbara beslut för att överkomma den nuvarande krisen.

Mer om Mercedes Bressos uttalande hittas här och du kan läsa fler reaktioner angående finanstransaktionsskatten här.  

EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso höll den 28 september sitt årliga tal om tillståndet i EU inför Europaparlamentet. Dagens ekonomiska kris med följder som hög arbetslöshet och låg tillväxt är den största utmaning EU skådat enligt Barroso. Såväl den amerikanska regeringen, finanssektorn som enskilda medlemsstater kritiserades i talet. Ministerrådet kritiserades särskilt för att arbeta med gamla metoder. Mellanstatlighet, hemlig diplomati och nationalism är alla hinder för ett effektivt EU enligt Barroso. Mellanstatlighet är en beslutsform där alla medlemsstater behåller sitt veto, den används idag främst inom utrikes- och säkerhetspolitiken där EU saknar överstatlig beslutanderätt. Ett sådant beslutsförfarande är inte nog effektivt för att möta framtidens utmaningar menade Barroso.

I den ekonomiska krisens kölvatten måste medlemsstaterna förhindra att nationalism och fragmentering åter får fäste. Barroso menar att endast EU kan garantera förverkligandet av en inre gemensam marknad. Barroso indikerade också att EU-kommissionen kommer arbeta för ett närmre ekonomiskt samarbete och nämnde även att han avser arbeta vidare med en skatt på finansiella transaktioner, något som Sveriges regering vänt sig emot. I övrigt förhöll sig Barroso ifrån sakpolitiska frågor och framhöll sin vision om ett förnyat Europa. Men hans höga tonfall kommer säkerligen ge ekon från Strasbourg till Bryssel och vidare över Europa.

Mer information finns att läsa här och talet som helhet finns att se här.

Enligt en ny prognos gjord av CEDEFOP kommer 35% av jobben år 2020 kräva en examen från en högre utbildning. Idag innehar endast 26% av Europas arbetskraft en sådan examen, vilket är under både nivåerna för USA, Japan och Kanada. Därför har EU-kommissionen lagt fram ett nytt förslag för att motverka detta och hjälpa till att modernisera de olika medlemsstaternas utbildningssystem. Några av reformerna som planeras är att öka chanserna för lån för mastersstudenter som vill studera i EU utanför sitt hemland samt en EU-omspännande rangordningslista av alla medlemsländers universitet. Denna rangordning ska även hjälpa till att ge information och vägledning för ett visst specifikt studieområde för att en intresserad person skall se vid vilka universitet i Europa som den utbildningen utförs bäst.

Ytterligare finns mål för att stimulera och belöna utmärkta lärare och forskare samt att bättre integrera och länka utbildningen med näringsliv och forskning. I det förslag som kommissionen ger för nästa långtidsbudget finns även en substantiell ökning av satsningen för utbildning och forskning, vilket ger tydliga signaler om att detta är en prioriterad fråga. Mer om kommissionens arbete kring detta kan läsas här, och strategin som helhet kan laddas ner här.

Den årligt återkommande ‘European Mobility Week’ avslutades förra veckan i Bryssel. Trafikantveckan är tänkt att skapa ett energieffektivt samhälle med låga koldioxidutsläpp där över 2000 städer och regioner runt om i Europa satsar på bättre rörlighet och grön transport. Regionkommitténs president Mercedes Bresso gav sitt stöd till kampanjen och talade om olika städers och regioners ökande betydelse som aktörer för ett mer rörligt och klimatsmart samhälle. ”Vi måste göra allt vi kan för att klara av kampen mot klimatförändringen, och att öka vårt användande av alternativa metoder av urban transport är ett sätt att göra just det” sade Bresso innan Trafikantveckan startades. Ett dokument kallat ’Best Practice Guide’ som sammanställts för 2011 finns att ladda ner här.

Stockholmsregionen har än så länge haft svårt för en specifik utmärkelse efter Trafikantveckans slut – år 2009 vann exempelvis Gävle. Mer om vad Mercedes Bresso sade kan läsas här, och en lista över Sveriges medverkande städer hittas här. För mer information specifikt kring Sveriges medverkan hänvisar vi till Naturvårdsverket som är Sveriges officiella nationella partner.

En slutkonferens för INTERREG IVC-programmet POWER hölls den 21 september i Bryssel där Stockholmsregionens Europakontor är partner i programmet och stöd för Stockholmsregionens deltagande.

POWER-programmet handlar om att skapa regioner och samhällen med låga koldioxidutsläpp (Low Carbon Economies). Inom programmet finns nio underprojekt där Stockholmsregionen medverkar i fem, bland annat genom SEECA-projektet som arbetar med att förbättra energieffektiviteten, där Länsstyrelsen i Uppsala län är projektledare, till exempel genom utformande av klimatavtal som tecknas med privata och offentliga aktörer. I TIMBER-projektet deltar Stockholms läns landsting, Miljö, tillväxt och regionplanering, och projektet fokuserar på att öka användandet av biomassa och kunskapen om förnybar energi och dess logistik.

På konferensen deltog även Gustav Andersson, Miljölandstingsråd i Stockholms län. Han  medverkade i en paneldebatt om energieffektivitet och förnybar energi med bland andra EU-kommissionens representant Pedro Ballesteros Torres. Gustav Andersson talade om hur viktigt det är med ett pluralistiskt betraktelsesätt på regionala och gränsöverskridande projekt för att uppnå ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. I panelen deltog också Michael Erman från TIMBER-projektet, ett projekt som exempelvis lyckades med att involvera flera komplexa dynamiska aktörer - både institutionella, regionala och globala aktörer - vilket skapade ett positivt utförande och resultat.

Mer om de olika underprojekten inom POWER-programmet som Stockholmsregionen deltog i finns att läsa här. För ytterligare frågor till Stockholmsregionens Europakontors regionala samordnare för programmet, kontakta joanna.szyfter@stockholmregion.org

82 hamnar, 37 flygplatser, 82 storstadsområden samt 46 externa gränsövergångar är vad EU-kommissionen föreslår ska ingå som prioriterade transportprojekt. Enligt kommissionens vitbok om transport från 2011 ska ett vittomspännande transportnätverk vara klart 2050, och ett kärnnätverk stå klart redan 2030. I detta kärnnätverk ingår projekten ovan. De föreslagna projekten kommer medfinansieras genom EU i budgeten för 2014-2020. Kommissionen uppskattar EU:s kostnad till 21,7 miljarder Euro samt ytterligare 10 miljarder Euro från strukturfonderna. Exakt vilka projekten är avslöjas 19 oktober när kommissionen publicerar sitt fördiga förslag.

Mer information om nyheten finns att läsa här.

Den europeiska arbetsgivarorganisationen BusinessEurope publicerade nyligen en rapport om arbetslöshet och jobbskapande i Europa. Organisationen har samlat fallstudier från olika medlemsstater i ett försök att identifiera goda modeller för ökad sysselsättning. Idag varierar arbetslösheten stort inom EU, från Österrike med drygt 3 procent till Spanien med över 25 procents öppen arbetslöshet. Sveriges jobbskatteavdrag från 2007 och framåt ses som en god reform för ökat incitament till arbete enligt rapporten. Överlag önskar BusinessEurope  se en mer flexibel arbetsmarknad, minskad skattesats på arbete samt en tydligare näringslivskoppling i studiesystemet. Rapporten, som troligen kommer väcka debatt runt om i Europa, finns att ladda ner här.

Mer information om nyheten finns här.

Euromontana, ett nätverk av bergsregioner, har framfört klagomål mot att EU:s energipolitiska förslag saknar glesbygdsfokus. Nätverket efterlyser breda satsningar i olika glesbygdsområden, inte enbart bergsregioner. EU har redan idag ett omfattande samarbete med stadsregionerna inom exempelvis smart cities initiative men ett sådant ramverk saknas fortfarande för rurala områden enligt Euromontana. Bland de satsningar som Euromontana vill se finns exempelvis små vattenkraftverk och mer lokalproducerade biobränslen. En sådan elproduktion skulle också stärka det lokala näringslivet upplyser en talesman för nätverket. Lokal elproduktion gör också glesbygdsområden mindre sårbara för elavbrott och andra problem i infrastrukturen.

Mer information finns att läsa här.

Den 14 september 2011 slog en stor majoritet i Europaparlamentet fast en resolution om bekämpandet av hemlöshet i EU. Hemlöshetsproblemet anses av Europaparlamentet vara en viktig fråga i det framtida EU-samarbetet där medlemsländerna måste öka sitt samarbete för att bekämpa problemet. En ambitiös och rigorös strategi efterfrågas för att åstadkomma konkreta åtgärder för att lösa frågan om hemlöshet.

Resolutionen går i linje med en tidigare konferens angående hemlöshet där Jury of the European Consensus Conference on Homelessness rekommenderade nya åtgärder för EU, och även med en partigränsöverskridande deklaration angående EU:s hemlöshetsstrategi från 2010. Resolutionen presenterades av MEP:s Karima Delli (Frankrike, Greens/EFA) och Pervenche Berès (Frankrike, S&D) genom Europaparlamentets kommitté för sysselsättning och sociala frågor och kan läsas här.

Europeiska kommissionen anordnar tillsammans med regionala aktörer och det polska ordförandeskapet en konferens om Östersjöstrategin. Konferensen hålls mellan 24-26 oktober i Gdansk, Polen. Mötet är det trettonde mötet för Baltic Development Forum, där bland annat Stockholms Stad och Länsstyrelsen i Stockholms län är medlemmar,  och det andra årliga mötet om EU:s Östersjöstrategi. Konferensen hålls under namnet New Ambitions for The Baltic Sea Strategy. På dagordningen står bland annat Agenda 2020-strategin och idéer kring en smart och hållbar tillväxt.  

Mer information finns att läsa här.

Stockholmsregionens Europakontor anordnar idag 9:30 till 15.30 (torsdag 15 september) en konferens om "Silver Economy" och aktivt åldrande på Europahuset i Stockholm. Konferensen anordnas inom projektet PEOPLE tillsammans med flera andra europeiska regioner. Dagordningen kommer att belysa demografiska utmaningar samt potentialen i aktivt åldrande. Till konferensen är en rad svenska och europeiska talare inbjudna.

UPPDATERING:

Konferensen är nu slut, men spelades in och kan ses i sin helhet på länken nedan: 

http://streampublisher.streamshed.com/video.asp 

Efter Sveriges och sju andra länders kritik mot Kommissionens förslag om en ökning av EU:s långtidsbudget står nu Regionkommittén inför ett möte för att ge sin syn på saken. Mötet sker i Bryssel där problematiken kring Europa 2020-måluppfyllelsen undersöks med hänsyn till budgetens storlek och målen om skapandet av ekonomisk tillväxt och fler arbetsplatser utan att åsidosätta andra viktiga mål. Regionkommittén prioriterar en reformerad och ambitiös sammanhållen policy som baserar sig på effektivt engagemang av lokala och regionala aktörer och myndigheter. En trovärdig budget som sträcker sig bortom den rådande nivån av 1% av EU:s GNI förespråkas.

Programmet för konferensen som hålls idag (onsdag 14 september) kan laddas ner här, och mer information kan läsas här om Regionkommitténs pressmeddelande.

Just nu pågår samtal mellan lokala och regionala aktörer om samverkan kring hållbar utveckling för att möta Europa 2020-målen vid European Convention of ICLEI - Local Governments for Sustainability. Regionkommitténs president Mercedes Bresso talar om lokala kommuners och regionala organisationers betydelse för att uppfylla målen i Europa 2020, och lägger tonvikt på ökat multilateralt partnerskapande. Hon föreslår även en praktisk tillämpning av mer effektiva managementmodeller för att få till stånd en slagkraftig regional utveckling och måluppfyllelse.

Europa 2020-målen har anammats av många regioner med stor beslutsamhet runt om i Europa, men för att förverkliga målen krävs en god grund för samarbete. Bresso uttrycker en önskan om större effektivitet och mer goda råd mellan kommuner och regioner i Europa för att uppnå en hållbar samhällsutveckling med en grön ekonomi och minskad fattigdom. Regionkommitténs initiativ till detta har sammanställts i ett dokument som kan laddas ner här, och mer information finns att läsa på deras hemsida här.

Den 29 juni i år föreslog Kommissionen att öka EU-budgeten från €976 miljarder euro till €1,025 miljarder för den nya sjuårsbudgeten. Nu har nio av EU-länderna, inkluderat Sverige, Storbritannien, Tyskland och Frankrike – gått ut med ett negativt besked angående Kommissionens förslag. Ett utkast till ett officiellt dokument läser att utgifterna för den nya budgeten bör vara substantiellt lägre, och att EU – för att öka tillväxt och konkurrens – inte bör spendera mer, utan endast bättre för att uppfylla sin fulla potential. Andra länder såsom Danmark, Holland och Österrike går på samma linje.

Den nya budgeten omfattar perioden 2014-2020, och efterföljande diskussioner och förhandlingar är väntade att börja under andra halvåret av 2012. Mer om detta kan läsas här.

Den svenske EU-kommissionären Cecilia Malmström med ansvar för inrikes frågor skriver idag om behovet av ökad arbetskraftsinvandring till EU. Demografiska förändringar i EU:s befolkningsstruktur kommer leda till att arbetskraften minskar med 50 miljoner till år 2050. För att täcka upp ett sådant betydande bortfall och behålla konkurrenskraften krävs enligt Malmström ökad migration såväl inom EU som arbetskraftsinvandring från tredje land. Kommissionen har också föreslagit en rad förenklingar för att översätta utbildningar och yrkesbevis för att underlätta arbetsmarknadstillträde. Hela artikeln finns här.

I en nyligen släppt rapport från Centre for European Reform – en brittisk tankesmedja – framför experter, politiker och tjänstemän idéer om ökat företagande och innovationskraft inom EU:s inre gemensamma marknad. EU kritiseras bland annat, i förhållande till andra världsekonomier, för att sakna sammanhållna handlingsplaner för regional nivå. Många aktörer på inom EU, medlemsstater samt regioner utför idag allt för lika arbete. Ökat samarbete inom European Innovation Partnership efterlyses exempelvis av den ansvarige kommissionären Máire Geoghegan-Quinn.

En del av lösningen är ökat fokus på utbildning som rustar befolkningen att uppfinna, utveckla och kommersialisera idéer. Dessutom bör de politiska aktörerna eftersträva en sund konkurrens som gynnar unga innovativa företag. EU, argumenteras det, är väl utrustat med direkta finansieringsprogram för regional progression, men för att uppmuntra till än mer innovation bör systematiska utbytesprogram för att fastställa goda exempel införas och utvecklas. Rapporten som helhet kan laddas ner här, och en intressant skildring av den kan läsas här.

EU-kommissionen välkomnar nu ansökningar om stöd till lokalt föreningsliv för internationella program och kontakter inom programmet ’Aktiv ungdom’ (Youth in Action). Projektmedel kan sökas för exempelvis utbytesprogram och internationellt samarbete med föreningar i andra EU-stater samt Kroatien och Turkiet. Ansökan ska vara inne senaste 3 november 2011 och programmet initieras mellan 1 mars 2012 – 1 september 2012.

Mer information och ansökningsblanketter finns här.

Naturgasledningen North Stream börjar idag pumpa teknisk gas genom ett 1,224 km långt rör. Ledningen, som dragits genom svenska vatten och framför allt nära Gotlands kust, har varit kontroversiell i Sverige med oro för eventuella miljökonsekvenser. Den ena av de totalt två ledningarna är helt klar, och president Putin uttalade sig igår om händelsen där tanken är att europeiska kunder ska kunna ta emot gasen först i oktober-november.

I Sverige och särskilt Stockholm och Gotland sägs frågan om att ha tillåtit ledningen främst handla om miljöaspekten och inte om politiska orsaker. Projektet är en del av EU:s Trans-European Networks Energy Guidelines. Förhoppningen är att ledningen ska säkra gastillförseln från Ryssland till Europa utan att passera transiteringsländer utanför EU. Mer om North Stream-projektet kan läsas här på deras hemsida, och en artikel angående Putins uttalande hittas här.   

En nyligen släppt rapport från EU:s statistikorgan Eurostat om europeisk migration väcker debatt. Rapporten visar att andelen EU-medborgare bosatta i annat EU-land ökat med 670 000 från 2009 till 2010. Migrationen inom EU följer kända mönster från forna Östeuropa till de gamla medlemsstaterna och storstadsregionerna i Västeuropa. I Sverige, precis som i EU som helhet, utgör fortfarande icke EU-medborgare den största gruppen. Noterbart är att den andel av utlandsfödda svenskbosatta personer som är födda i ett land med ett lägre Human Development Index (HDI) är högre än snittet i EU.

I Bryssel har diskussionen gått varm sedan rapporten släpptes under sommaren och delat åhörarna i två läger. Dels de som varnar för avbefolkning i EU:s perifera regioner och de som menar att utvecklingen gynnar EU som helhet och skapar viktiga mervärden och affärsmöjligheter. Rapporten som helhet finns att läsa här, och ett expertutlåtande här.

I en nyligen publicerad utvärdering beställd av kommissionen presenteras idéer för en gemensam europeisk sport- och idrottspolitik f.r.om. 2014. Särskilt fokus ges i rapporten åt utbytet av goda erfarenheter och transnationella samarbeten på lokal nivå. Målet är att minska skillnaderna i utövande mellan medlemsstaterna i tillgänglighet och finansiering. Inför 2014 argumenterar rapporten för en ökning av EU:s utgifter på området så budgeten uppgår till omkring 20 miljoner euro per år.

Utvärderingen rekommenderar att de transnationella projekten förlängs för att pågå upp till tre år för bästa effekt och dessa projekt ska också ges omkring 75 procent av budgeten. Fokus ska också ges till specifika satsningar på ökad tillgänglighet för unga och funktionshindrade. Besked om ökningen av budgeten är ännu inte klart och det slutgiltiga besluter tas senare i höst. Mer information hittas här och utvärderingen i sin helhet kan laddas ner här.

Den 12-13 december bjuder Regionkommittén tillsammans med EU-kommissionen in lokala och regionala myndigheter till möte i Bryssel. Syftet är att diskutera det nya ramprogrammet för forskning och innovation, Horizon 2020, och speciellt vad det kan innebära för den lokala och regionala nivån med fokus på koordinering av forsknings- och innovationsstrategier. Under mötet kommer också goda exempel på regionala innovationsprogram att presenteras samt projekt som löper under nuvarande programperiod med fokus på hur man kan matcha EU-prioriteringar med specifika territoriella utmaningar.

Inför detta möte ger Regionkommittén möjligheten att skicka in goda exempel på regionala program och projekt inom områdena regionala forsknings- och innovationsstrategier. Ett urval av dessa kommer att presenteras i Bryssel 12-13 december. Deadline for att skicka in bidrag är den 9 september. För mer information klicka här

I veckan anordnade Assembly of European Regions (AER) ett seminarium om det polska EU-ordförandeskapets prioriteringar vad gäller EU:s regionalpolitik. Bl.a. framkom att Polen vill höja regionalpolitikens profil och skapa större förankring i Europeiska rådet för regionalpolitiken.

En sammanfattning med presentationer från seminariet finns här.

Registrering till 2011 års upplaga av "OPEN DAYS", regionernas och städernas vecka i Bryssel, är nu öppen. Registring görs här.

För mer information om "OPEN DAYS", se www.opendays.europa.eu.

Idag den 1 juli tar Polen över som nytt ordförandeland i EU för halvåret som kommer.

Utöver fokus på EU:s försvars- och grannskapspolitik väntas bl.a. diskussioner kring energisäkerhet och EU:s långtidsbudget.

Läs mer på ordförandeskapets hemsida.

Igår presenterade EU-kommissionen sitt förslag till långtidsbudget för EU under åren 2014-2020. EU-kommissionen förespråkar en höjning av budgeten för att kunna möta dagens utmaningar och investera inför framtiden. Särskilt inom områden som forskning, infrastruktur, utbildning, rättsligt samarbete och utrikespolitik föreslås budgeten öka medan marginella minskningar sker inom jordbrukspolitiken.

Sveriges regering har ställt sig positiv till de nya satsningarna men anser att de måste finansierar av motsvarande minskningar inom jordbruks- och regionalpolitiken.

Läs mer här

En ny EU-fond för finansiering av transport, energi och telekominfrastruktur är för närvarande under utveckling. Fonden kommer att erbjuda finansiering för totalt ca 16 miljarder euro under kommande budgetperiod som löper 2014 till 2020.

Flertalet regioner fruktar dock att de går miste om dessa medel, något som i så fall skulle rakt emot den åsikt som Europaparlamentets utskott för regional utveckling tidigare uttryckt, d.v.s. den att Europas regioner ska ha full kontroll över alla typer av sammanhållningsmedel.

Europaparlamentet förväntas återigen lyfta frågan vid den sista plenarsessionen innan sommaruppehållet den 4-7 juli. 

Läs mer här. 

Den 22 juni arrangerade Europaparlamentets särskilda mötesgrupp för stadsrelaterade frågor, "URBAN Intergroup" ett av sina möten. Fokus för dagen var stadsdimensionen i den nyligen publicerade vitboken om transport. Utöver gruppens medlemmar samt övriga intressenter deltog även EU-kommissionen för presentation av vitboken. Diskussionerna som följde rörde bl.a. huruvida EU bör introducera mätbara indikatorer för stadsrelaterade transportproblem, något som bl.a. EUROCITIES m.fl. motsatte sig.

EU-kommissionens presentation finns i sin helhet här.

EU-kommissionen har publicerat sin rapport om framstegen och uppnådda resultat inom EU-strategin för Östersjöregionen. Rapporten följer på lägesöversikten 2010, som diskuterades med en rad intressenter vid det årliga forumet i Tallinn den 14–15 oktober 2010. Eftersom strategin är en dynamisk innovativ process som behöver tid finns det i denna rapport rekommendationer till förbättringar under kommande år.   

Under gårdagen samlades EU-kommissionen för att ta fram förslag till "Earth summit 2012". En färdplan för en övergång till en grön ekonomi, samt en färdplan som uppmanar till antagandet av en global färdplan för att på så sätt säkerställa fortsatt satsning utöver själva konferensen. Genom antagandet av en global färdplan hoppas man även kunna uppmuntra länder till att själva upprätta strategier för en "grön" ekonomi, med mål och tidsplaner för åtgärder på nationell och regional nivå.

Läs mer här.

I Europeiska kommissionens förslag som lades fram i mars tidigare i år, vill man se en minskning av utsläppen med 60% till år 2050. Detta anses av flera transportministrar vara ett alltför ambitiöst mål, vilket framkom då transportministrarna möttes i Luxemburg i förra veckan. Enligt transportministrarna riskerar man att missgynna de europeiska företagen i jämförelse med deras konkurrenter i Asien och USA. Ministrarna underströk även att det idag om man ser till pris och teknologi inte finns något konkurrenskraftigt alternativ till fossila bränslen.

Läs mer här.

EU:s  klimatkommissionär Connie Hedegaard är positiv till ett förslag som presenterats av den förnybara industrin där man uppmanar till ett bindande mål på 45% höjd andel förnybar energi till år 2030, men tillade att det måste diskuteras och analyseras ytterligare innan ett slutgiltigt beslut kan tas. Hedegaard menade även att det är viktigt att detta tas med i beräkningarna och arbetet inför energiplanen för år 2050 som ska publiceras senare i år.

Läs mer här.

Den 15 juli är det sista chansen att anmäla sitt projekt till RegioStars 2012. RegioStars är en utmärkelse som delas ut till innovativa projekt och goda exempel som kan vara intressanta och inspirerande för andra regioner att ta del av. Utmärkelsen ska bidra till, och är en del av arbetet att skapa bättre kommunikation mellan regioner.

För att delta i RegioStars 2012 med ett projekt ska projektet vara i linje med Europa 2020 strategin, det finns fem olika kategorier: "Smart growth", Sustainable growth", "Inclusive growth", Citystar category" och "Information and communication category". För mer infomation om RegioStars samt anmälningsblankett se bifogad länk.

Läs mer här.

Sverige imponerar mest bland EU-länderna när det handlar om innovation, enligt en rapport från EU-kommissionen. Kommissionen har lanserat en resultattavla som rangordnar länders främjande av innovation, där Sverige rankas högst i Europa. Innovation är en viktig faktor för att EU-länderna ska uppnå målen med Europa 2020-strategin om tillväxt, sysselsättning, klimatanpassning, forskning och utbildning. Enligt kommissionens rapport har EU inte lyckats hämta in det försprång som de viktigaste konkurrentländerna USA och Japan har i fråga om innovation, samtidigt är Brasilien och Kina på stark framfart.

Resultattavlan som presenterades i torsdags bygger på 25 forsknings- och innovationsindikatorer som poängsätter ländernas förutsättningar, hur aktiva företagen är och vilka resultat som faktiskt uppnås.

Läs mer här.

Under fredagen hölls en konferens om det nya gemensamma strategiska ramverket för EU:s finansiering av forskning och innovation. Även om alla inte delar samma åsikt finns det ett brett stöd för ett mer tillgängligt program, framförallt för små och medelstora företag. Man vill även se mer risktagande i form av möjlighet även för små innovativa projekt att delta i programmet.

Under konferensen presenterades även tre olika förslag på nytt namn: DISCOVER 2020, HORIZON 2020 och IMAGINE 2020. Slutgiltigt namn kommer utses genom röstning, för att delta i röstning se länk nedan där finner ni även ytterligare information om den genomförda konsultationen.

Läs mer här och här.

Klimatförändringar, energi, hälsa och små- och medelstora företag kommer att utgöra grunden i Europeiska kommissionens förslag till forskningsfinansiering inom det nya gemensamma strategiska ramverket (Common Strategic Framework, CSF), som kommer att få sitt nya namn presenterat idag (10 juni) på en stor konferens i Bryssel.

Ramverket följer på det sjunde ramprogrammet (FP7) som löper ut 2013 och kommer att sammanföra flera av redan befintliga finansieringsverktyg för struktur- och sammanhållningspolitiken under ett gemensamt program. Den nya finansieringen kommer att bli föremål för livlig debatt samtidigt som kommissionen arbetar på en vitbok som ska publiceras senare i år. Vitboken kommer att beskriva hur forskningsbudgeten ska fördelas under det nya programmet.

Läs mer här.

Europaparlamentet har röstat igenom ett förslag för nya EU-regler som tillåter medlemsländerna att låta tunga lastbilar betala kostnaderna för luftförorening och buller, ett tillägg till de nuvarande reglerna där avgifter kan utfärdas för kostnader av infrastruktur.

Förslaget välkomnas av transportkommissionär Siim Kallas, enligt kommissionären leder detta förhoppningsvis till ytterligare investeringar i effektiv logistik, utsläppssnålare fordon och ett hållbart transportsystem. De nya reglerna blir även ett verktyg för medlemsländerna som genom varierade avgifter kan hålla tunga lastbilar borta från vägarna under högtrafik och minska trängsel på vägarna.

Läs mer här.

Europeiska kommissionen har inlett ett samråd med berörda parter i alla EU-medlemsstater om deras åsikter om en ny policy för tillgång till EU:s marknader för offentlig upphandling, som aviserats i den Inre Marknadsakten i april 2011.

En webbenkät lanserades igår (7 juni) och kommer att vara öppen för bidrag till den 2 augusti. Svaren kommer att bidra till lagstiftning i denna fråga senare i år. Syftet är att skapa möjligheter för andra handelspartners att tillträda marknaden för offentlig upphandlig, vilket även bör bidra till utökade affärsmöjligheter för företag i EU i enlighet med EU:s nya handelsstrategi "handel, tillväxt och globala frågor". Dessutom är syftet med lagstiftningen att upprätta tydliga villkor för tillträde till EU:s marknad för offentlig upphandling för leverantörer utanför EU.

Läs mer här.

Många föräldrar väljer idag att betala för att ge sina barn extra undervisning utöver den ordinarie undervisningen i skolan, en trend som ser liknande ut i hela Europa. Föräldrar i Frankrike och Tyskland lägger årligen 3 miljarder Euro på barnens extra undervisning. Den statliga utbildningen i de Skandinaviska länderna toppar ofta många globala rankinglistor, men även här kan man se en tendens till ökning av extra undervisning.

I den nyligen publicerade rapporten om "shadow education" belyser man inte bara kostnaderna för extra utbildning, man understryker även att trenden på lång sikt kan få sociala konsekvenser då alla barn inte har möjlighet att tillgå extra undervisning.

Läs mer här.

EU-kommissonen lade den 1 juni fram en rad förslag om lagstiftning och andra åtgärder för att utveckla fler och snabbare tillgängliga standarder. I Europeiska rådets slutsatser om Innovationsunionen den 4 februari uppmanades kommissionen att "lägga fram förslag för att påskynda, förenkla och modernisera standardiseringsförfarandena, i synnerhet för att göra det möjligt att [...] omvandla standarder som utvecklats inom industrin till europeiska standarder". Standarder är frivilliga tekniska normer och kvalitetskrav för produkter, tjänster oc tillverkningsprocesser, och kan hjälpa företag att lättare samarbeta och konsumenterna att spara pengar. Detta kan gynna hållbar utveckling och öka EU:s konkurrenskraft och ledande ställning inom teknik på världsmarknaden. Tidigare tog det flera år att utveckla en Europastandard, vilket har lett till att vissa standarder inte håller jämna steg med tekniken och många branscher har inte kunnat utnyttja de positiva effekterna av standarisering. Detta ska kommissionens åtgärdspaket råda bot på.

Läs mer här.

Då den nuvarande utformningen och strukturen av sammanhållningspolitiken löper ut 2013 arbetar man med den framtida utformningen för 2014-2020. Europeiska kommissionen kom nyligen med ett förslag som innebär att man skapar en ny kategori mellan kategorierna "fattigaste och mest välmående områdena". Förslaget har fått ett positivt mottagande av Europaparlamentets utskott för regional utveckling (REGI), som menar att det är viktigt att kommissionen tar hänsyn till regioner som är i större behov, detta genom att skapa kategorin"mellanliggande områden".

Men företrädare för franska regioner har i denna vecka uppmanat EU:s beslutsfattare att behålla finansieringen av sammahållningspolitiken på nuvarande nivå. De menar att det är nödvändigt för alla regioner i Europa att även i fortsättningen få stöd, bland annat för möjlighet till återhämtning efter lågkonjunkturen.

Läs mer här.

Italien och Spanien lade i måndags 30 maj in ett klagomål till EG-domstolen mot försök av andra medlemsstater att införa ett gemensamt EU-patent utan dem.

EU-patentet stöds av 25 medlemmar, men ses som diskriminerande av Rom och Madrid. I ett uttalande sade det italienska utrikesdepartementet bland annat att "Användningen av ett förstärkt samarbete inom patentsektorn strider mot andan i den inre marknaden, och kommer därmed att påverka italienska företag." Vidare förmedlades via uttalandet att förfarandet om ett utökat samarbete var "aldrig avsett att sträcka sig till att ogiltigförklara de ursprungliga målen för de europeiska fördragen."

Läs mer här. 

Imorgon onsdagen den 1 juni kommer industrikommissionär Antonio Tajani presentera en plan för tillhandahållandet av tjänster i Europa, tjänster som omfattar allt ifrån turism till logistik. Enligt utkastet på den nya förordningen som ska presenteras kommer kommissionen kunna ingripa i utvecklingen av standarden på tjänster.

Detta steg bekräftar kommissionens tillkännagivande i april som en del av förnyelsen av den inre marknadsakten, och kompletterar kommissionens nuvarande befogenheter kring faställandet av regler för tillverkade varor.

Läs mer här.

"Utmaningen för vår generation är att skapa hållbar ekonomisk tillväxt och god sysselsättning, men på ett sätt som gör att mänsklighetens ekologiska fotavtryck inte överskrider vad planeten tål". Detta uttryckte Achim Steiner, FN:s biträdande generalsekreterare och verkställande direktör för FN:s miljöprogram (Unep) i samband med publicerandet av EU-kommissionens och Unep:s två viktiga rapporter som uppmanar till radikala förändringar i användningen av knappa resurser.

Enligt den första rapporten finns det mycket stor potential att öka metallåtervinningen, och den andra rapporten understryker behovet av att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och naturresursanvändning för att undvika en global resurskris runt 2050.

Rapporterna offentliggjordes i samband med EU:s Gröna vecka och bereder vägen för kommissionens kommande färdplan för ett resurseffektivt Europa.

Läs mer här.

Europaparlamentets ledamöter har ställt sig bakom idén om att dela EU:s regionr i tre gruppe, baserat på deras ekonomiska nivå, genom att lägga till en ny kategori mellan de fattigaste och mer välmående regionerna.

Ledamöter i Europaparlamentets regionala utvecklingsutskott (REGI) röstade igår (26 maj) till förmån för ett ändringsförslag som lagts fram av gruppen för socialdemokrater och demokrater (S&D). Enligt den antagna texten kommer parlamentet att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram förslag för att tillgodose behoven i regioner med BNP-nivå per person mellan 75% och 90% av genomsnittet i EU.

Läs mer här.

Den 25 maj lanserade Europeiska kommissionens vice ordförande, Antonio Tajani, ett nytt nätverk av företrädare för små och medelstora företag i medlemsstaterna på en konferens i Budapest om småföretagarakten under parollen "Mobilisera små och medelstora företag för Europas framtid". De nyutnämnda företrädarna ska främst kontrollera att EU:s lagstiftning för små och medelstora företag tillämpas på rätt sätt och se till att strategierna på nationell, regional och lokal nivå är företagsvänliga.

Företrädarna får även i uppgift att hjälpa företagen med offentliga myndigheters regleringar, så att företagen kan fokusera på sin egentliga verksamhet och skapa tillväxt och arbetstillfällen.

Läs mer här.

Mellan de 24 och 27 maj är det miljövecka i Bryssel, den största årliga konferensen om Europas miljöpolitik, temat för i år är "Resource Efficiency - Using less, living better". Seminarierna under veckan kommer att behandla frågor kring resurseffektivitet och belysa utmaningar och möjligheter. Vidare ges exempel på offentliga och privata strategier som främjar en övergång till lägre koldioxidutsläpp, samt tillvägagångssätt för en effektivare användning av resurser.

Flertalet av seminarierna under miljöveckan går att följa på webben, på hemsidan för "Green Week" finns ytterligare infomation.

Läs mer här.

EU:s medlemsstater vill göra sammanhållningspolitiken efter 2013 resultatinriktad och förenlig med målen i Europa 2020-strategin. De förväntar sig att Europeiska kommissionen i första hand ska specificera målområden och utveckla effektiva metoder för mätning. Detta fastställdes vid det informella mötet i Gödöllö, Ungern den 20 maj. Mötet gav även medlemsstaterna en sista chans att komma med synpunkter på kommissionens förslag om framtiden för sammanhållningspolitiken efter 2013, som kommer att offentliggöras i juni. En detaljerad diskussion om budgeteffekterna av sammahållningspolitiken kommer att hållas under andra halvåret 2011, under det polska ordförandeskapet.

Läs mer här.

Företagsledare i Europa anser att många unga människor idag brister inom kompetensområdet "mjuka" färdigheter (soft skills), färdigheter som har att göra med utvecklingen av den egna personen så som till exempel kommunikation och sociala relationer.

Näringslivet uppmuntras nu därför att investera i och lägga mer energi på att bygga broar mellan näringsliv och unga i Europa, för att på så sätt hjälpa dem att utveckla den kompetens de behöver på dagens konkurrenskraftiga arbetsmarknad.

Läs mer här.

Nya uppgifter från konsultföretaget Accenture hävdar att två tredjedelar av företagsledare är optimistiska om utsikterna för tillväxten i EU, även om ett dystert politiskt tankesätt fortsätter att prägla EU.

Uppgifterna, som presenterades under European Business Summit, fann att 70% av en undersökning bland 400 ledande chefer är optimistiska om att tilväxten kommer att öka de kommande tolv månaderna, jämfört med förra året. Undersökningen välkomnades vid toppmötets inledande plenarsession som bevis för att konjunkturen är på väg uppåt igen.

"Om du tittar på undersökningen måste du dra slutsatsen att Europa är en attraktiv marknad och det är en fördel vi inte kan förlora", säger Pierre Nanterme, VD för Accenture.

Läs mer här.

Statsstödsreglerna för offentlig upphandling av små projekt på lokal/regional nivå ska bli enklare. Detta aviserades nyligen av EU-kommissionär Joaquin Almunia som ansvarar för konkurrensfrågor.

Nya EU-regler ska göra att kommuner slipper upphandla mindre projekt. Därmed skulle EU-kommissionen slippa ta sig an dessa mindre fall där allt fler överklagningar sker och istället koncentrera sig på de större fallen av olagligt statsstöd.

Åtgärderna välkomnas bl.a. av Europaparlamentets utskott för regionalpolitik och dess ordförande Danuta Hubner.

Läs mer här.