Nyheter från alla tematiska områden

Under förra veckan (23-26 januari) presenterade det danska ordförandeskapet sina prioriteringar inför Europaparlamentet. Bland annat presenterade man hur man tänker sig det fortsatta arbetet med att utveckla EU:s inre marknad. Under sitt ordförandeskap hoppas man kunna nå resultat på så många av de 12 nyckelinitiativen som möjligt och arbetsområden såsom till exempelvis modernisering av offentlig upphandling och erkännande av yrkeskvalifikationer kommer att ligga högt upp på agendan under det danska ordförandeskapet.

Det danska ordförandeskapet kritiseras dock för att inte prioritera EU:s regionalpolitik tillräckligt. Under det polska ordförandeskapet hösten 2011 var EU:s regionalpolitik en av kärnfrågorna på agendan, och man menar nu att Danmark inte prioriterar frågan tillräckligt samt inte visar tillräckligt intresse att driva frågan framåt i förhandlingar.

Läs mer om presentationen av ordförandeskapets prioriteringar här, samt information om kritiken kring prioritering av EU:s regionalpolitik här.

EU-kommissionen har nu lanserat en offentlig konsultation kring hantering av förändringar. Med "förändring" avses här hur man på bästa sätt lyckats med anpassningsåtgärder och omstruktureringar för åstadkomma ökad konkurrenskraft och sysselsättning i spåren av den ekonomiska krisen.

Svaren på grönboken är tänkta att ligga till grund för nya sätt som EU-kommissionen kan använda sig av för att sprida god praxis och erfarenheter på området. Nära kopplad till initiativet är det s.k. flaggskeppsinitiativet i Europa 2020-strategin "En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen" och flexicurity-modellen som är tänkt att bidra till ökad sysselsättning i EU.

Senast den 30 mars går det bra att skicka in svar på konsultationen till EU-kommissionen och bidra med goda exempel på området.

Läs mer här.

EU:s budget för 2014-2020 kommer antagligen innefatta ett bindande dokument som ska bestå av tydligare mål för regionala medel för att på så sätt stödja hållbar utveckling. De nya reglerna på området innehåller mer detaljer och riktlinjer kring faserna i projektets genomförande samt grundprinciper kring hur man bör respektera principerna för hållbar utveckling. På detta sätt hoppas man garantera kopplingen mellan EU-medel och målen i Europa 2020 strategin, läs mer här.

För mer information om Europa 2020 och sammanhållningspolitiken läs mer här.

Med anledning av Europaåret för aktivt åldrande mellan generationer lanserar nätverket EuroHealthNet en ny hemsida http://www.healthyageing.eu/. På hemsidan kommer bland annat finnas exempel på lokala, regionala och nationella projekt som arbetar för att främja äldres hälsa. Här kommer man även kunna ta del av EU:s politiska initiativ och instrument som finns tillgängliga för att främja ett hälsosamt åldrande.

Se även EU-kommissionens hemsida med nyheter och infomation kring Europaåret 2012, läs mer här.

Danmark tog den 1 januari över som EU-ordförande för det halvår som följer. Ordförandeskapet har fyra ledord:

- Ett ansvarigt Europa

- Ett dynamiskt Europa

- Ett grönt Europa

- Ett säkert Europa

På ordförandeskapets hemsida http://eu2012.dk kan man läsa mer detaljerat om prioriteringar, se en förteckning över kommande möten m.m.

Måndagen den 20 december debatterade ledamöterna i utskottet för regional utveckling (REGI) tre delar i EU-kommissionens förslag för den nya sammanhållningspolitiken; det gemensamma strategiska ramverket (CSF), partnerskapskontrakten samt behovet av ett aktivt flernivåstyre. Rapportörer kring den nya sammanhållningspolitiken är Constanze Krehl (S&D, DE) samt Lambert Van Nistelrooij (EPP, NL).

Van Nistelrooij anser att CSF ska antas som en förordning genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet istället för som nu en delegerad akt till EU-kommissionen. Skulle akten beslutas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet innebär det att Europaparlamentet och Rådet tillsammans antar CSF och därmed har mer inflytande över dess innehåll och utformning. REGI har sänt en skrivelse till EU-kommissionen där de yrkar på detta, REGI:s uppfattning är att medlemsstaterna genom Rådet delar denna uppfattning. En tvistefråga som måste redas ut är dock huruvida de tekniska reglerna i CSF ska ses som ett annex till den ordinarie förordningen eller just som en egen förordning.

Ledamöterna var också överens om att regioner måste ges mer inflytande över utformandet av de nationella partnerskapskontrakten. Inte enbart regioner utan också städer och kommuner måste vara del av de nationella förhandlingarna ansåg Oldřich Vlasák (ECR, CZ). Andra ledamöter uttryckte viss skepsis mot det funktionella i att involvera alltför många och olika regionala- och lokala aktörer. Utskottet ansåg också att det är oklart i det nuvarande förslaget vilket inflytande EU-kommissionen har över den nationella processen där medlemsstaterna och dess regioner ska formulera ett förslag på prioriteringar (partnerskapskontrakt) för EU-kommissionen.

Nästa steg är att utskottet möts 25-26 januari för att diskutera ytterligare frågor och Europaparlamentets förhoppning är att den nya sammanhållningspolitiken ska antas innan 2013. Mer om nyheten samt tidigare diskussioner om sammanhållningspolitiken i utskottet finns att läsa här.

Idag (20 december) presenterade EU-kommissionen sitt förslag på översyn av de direktiv som reglerar offentlig upphandling i medlemsstaterna. Enligt EU-kommissionen spenderar offentliga myndigheter i EU:s medlemsstater omkring 18 procent av bruttonationalprodukten (BNP) på upphandling av varor och tjänster. Därför har EU-kommissionen gett frågan hög prioritet. Att få till stånd kostnadseffektiva upphandlingar är ett sätt att förverkliga målen i Europa 2020-strategin. EU-kommissionen presenterade tidigare i år 12 förslag som en del av den förnyade inre marknadsakten som ska behandlas innan slutet av 2012, offentlig upphandling var ett av dessa.

Målen, som upprepats förut, handlar om att uppnå hållbara, socialt rättvisa och effektiva tjänster. Dessutom vill EU-kommissionen göra det lättare för företag att delta i offentliga upphandlingar utanför sin hemmamarknad. Kortare behandlingstider, ett utökat användande av E-tjänster samt ett mer utbrett användande av förhandlingsförfarandet är några av förslagen. Däremot avvisar EU-kommissionen en ändring av beloppsgränserna för tjänster i offentlig upphandling vilket hade påverkat hur många upphandlingar som hade berörts av gemensamma EU-regler. Båda förslagen hänskjuts nu till Rådet och Europaparlamentet för vidare behandling.

Mer om nyheten finns att läsa här.

Stockholmsregionens Europakontor är aktiva i frågan om kommissionens förslag på ett energieffektiviseringsdirektiv och den 15 december kom en ny del i policyarbetet ut som kommer att influera utgången på energieffektiviseringsdirektivet; nämligen kommissionens Energifärdplan 2050. Färdplanen tar upp flera olika scenarier för att förverkliga en konkurrenskraftig, säker och koldioxidsnål energisektor i framtiden, där olika åtgärder sätts upp som möjliga framtidsbilder. Energi från förnybara källor ses som en avgörande punkt, och energimixen behöver ändras i framtiden för att klara av de uppsatta målen. Gas anses viktigt för att förverkliga övergången från mer koldioxidkrävande energi till mindre koldioxidkrävande, där framförallt kraftvärmeverk kan bidra med detta. Stort fokus läggs dock på energieffektiviseringsåtgärder och Energifärdplanen 2050 spelar i händerna på Danmark, som tar över ordförandeposten i Europeiska unionens råd vid årsskiftet, vilka har satt energieffektiviseringsdirektivet högt upp på agendan. Frågan ses som ett viktigt steg i framtiden för att möta 2050-målen och speciellt för att tillgodose målen på kort sikt för Europa 2020-strategin. Ministerrådet bedöms ha stora svårigheter att enas kring förslaget vilket gör att stora krav kommer ställas på Danmark. Europaparlamentet har även de åsikter om direktivförslaget och bedöms vilja skruva åt det ytterligare, samtidigt som de rapporterat om svagheter i direktivet kring finansieringsfrågan av de föreslagna åtgärderna.

Reaktioner kring Energifärdplan 2050 kan läsas här och här, och en statusuppdatering kring energieffektiviseringsdirektivet kan läsas här. Färdplanen i sin helhet kan läsas här.

Denna vecka, den 12 och 13 december, möttes ministerrådet för transport, telekommunikation och energi (TTE) i Bryssel. På agendan stod bland annat de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) och fonden för ett sammanlänkat Europa. Diskussionen kretsade bland annat kring korridorsmodellen (Stockholm ingår i korridoren Helsingfors-Valletta) som ska binda samman transportvägarna mellan medlemsstaterna, en eventuell samordnare för respektive korridor och dennes mandat, kvalitetskrav för järnvägar etc. Sverige representerades av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Regeringen är generellt positivt inställd till ett gränsöverskridande korridorsnät men är skeptiska alltför stor reglering och ökade bördor i form av minimikrav.

Utöver TEN-T diskuterades också EU-kommissionens flygplatspaket som kommer bli en prioriterad fråga under det danska ordförandeskapet. Tidigare nyhet om TEN-T finns här och en tidigare nyhet om flygplatspaketet finns här. Förhandlingarna om TEN-T samt flygplatspaketet återupptas i januari nästa år.

Pressmeddelande från ministerrådets möte finns att läsa här.

Representanter från Stockholmsregionens Europakontor deltog den 12 december på en konferens organiserad av CEMR (Council of European Municipalities and Regions), AER (Assembly of European Regions), CPMR (Conference of Perpipheral Maritime Regions) samt EUROCITIES.  “Governing in partnership – United to build a strong Europe” var temat på konferensen och flera framstående talare närvarade förutom de olika organisatörernas ordförande, såsom europaparlamentarikern Jan Olbrycht (PL), regionkommissionären Johannes Hahn, Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso samt europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Det slogs fast att regionerna har en mycket viktig betydelse för uppfyllandet av Europa 2020-strategin och speciellt för målet ”Smart och hållbar tillväxt för alla”.  Ett policypapper författat av organisatörerna som diskuterades under konferensen fastslog bland annat att ”Europa behöver en ny modell för interaktiv samhällsstyrning baserad på ett rättmätigt partnerskap mellan alla nivåer av styrning och ledning”. Frank Jensen, borgmästare i Köpenhamn och president av EUROCITIES tillade även att städernas betydelse bör stärkas ännu mer i förhandlingen av strukturfonderna, och hävdade att detta är vägen att gå för att se till att EU:s investeringar får bästa effekt. Policypapperet lyfter även fram hur Lissabonfördraget givit regionerna den politiska legitimiteten att förespråka ett bättre partnerskap för EU:s fonder.

Mer reaktioner om konferensen kan läsas här, och programmet för konferensen kan i efterhand ses här.

Som Stockholmsregionens Europakontor tidigare rapporterat på nyhetssidan väntades ett nytt förslag för miljöprogrammet LIFE+ för nästa budgetperiod 2014-2020 i början av innevarande vecka. Det nuvarande programmet går ut 2013 och har en total budget om €2,1 miljarder. För fem år sedan kritiserades programmet och EU-kommissionen för överdriven byråkrati och detaljstyrning, särskilt av den gröna gruppen i Europaparlamentet. Nu föreslår EU-kommissionen en ordentlig höjning av programmets budget till €3,2 miljarder. Samtidigt visar EU-kommissionen ingen större vilja att minska sitt inflytande över programmets övergripande mål. Klimat står på agendan och således föreslår EU-kommissionen att €800 miljoner öronmärks för klimatarbete.

Miljökommissionären Janez Potočnik kallar förslaget för "en betydande höjning" av resurserna i ett program som sedan 1992 bistått den lokala- och regionala nivån. Förslaget möttes dock, nu som då, av protester från miljörörelsen. Inte för att dessa kämpar motsätter sig EU:s miljöarbete - men för att de finner förslaget otillräckligt. EU-kommissionen försvarar dock programmet med hänvisning till att de nya reglerna gör det enklare att kombinera stöd från miljöprogrammet med exempelvis regional- och strukturstöd för att på så vis nå större synergieffekter. Nu hänskjuts förslaget till ministerrådet och Europaparlamentet för beslut och förslaget förväntas behandlas under 2012.

Hela EU-kommissionens förslag finns att läsa här.

Förslaget om de nya gränsvärdena för buller innefattar bilar, skåpbilar, bussar samt lätta och tunga lastbilar. De nya gränsvärdena för buller ska enligt förslaget införas i två steg, gränsvärdena i det första steget ska tillämpas två år efter publicering av den officiella texten (som sker efter ett godkännande av Europaparlamentet och medlemsstaterna). Steg två väntas införas tre år därefter. Trots ökad trafik har man inte ändrat gränsvärdena för buller sedan 1996.

Antonio Tajani, vice ordförande för Europeiska kommissionen med ansvar för industri och företagande menar att kommissionens förslag kommer leda till tystare fordon och en sundare miljö för EU:s medborgare. Förslaget är även ett sätt att förtydliga de internationella reglerna i branschen, vilket underlättar för europeiska producenter att sälja bilar utanför EU.

De föreslagna åtgärderna beräknas sammantaget minska fordonsbuller med ca 25 %. Europeiska kommissionen har också för avsikt att införa nya och mer tillförlitliga testmetoder för att mäta buller.

Just nu pågår kartläggning i medlemsstaterna av bullernivån från vägtrafik, spårtrafik samt stora industrier och hamnar inom kommuner med mer än 100 000 invånare. Då vägtransporter och flygtransporter orsakar höga bullernivåer är detta en viktig fråga för Stockholmsregionen som storstadsregion med mycket trafik och flera flygplatser.

Läs mer här.

EU-kommissionen förväntas på måndag (12 december) presentera sitt nya förslag för miljöprogrammet LIFE för nästa budgetperiod 2014-2020. Det nya förslaget ryktas innehålla en ökning av de allokerade medlen inom programmet för miljö- och klimatprojekt. Efterträdaren till det nuvarande programmet föreslås få en ökad budget med 52 procent jämfört med innevarande budgetperiod till €3,2 miljarder. Miljökommissionären Janez Potočnik vill att det nya programmet bättre ska inkorporera klimatanpassning samt gå i linje med ett resurseffektivt Europa - ett av sju flaggskeppsintiativ i Europa 2020-strategin.

Mer om nyheten finns att läsa här.

Under en debatt i Poznan, Polen den 25 november kritiserade Regionkommitténs president Mercedes Bresso sammanhållningspolitiken i ett tal riktat till regionkommissionären Johannes Hahn (den tidigare nyheten kan läsas på vår hemsida här). Nu har, efter ett möte den 6 december, representanter från Regionkommittén, lokala och regionala aktörer och organisationer sagt sitt och ger överlag sammanhållningspolitiken tummen upp, samtidigt som de efterfrågar ytterligare förbättringar. Den tidigare kritiken byggde mycket på att ”one-size-fits-all”-tänkandet hos kommissionen inte var realiserbart, men efter det senaste mötet verkar den kritiken dock ha svalnat.

László Andor, kommissionären för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, välkomnar det nya förslaget för sammanhållningspolitiken som han menar syftar på att stärka koordineringen och harmoniseringen av de olika strukturfonderna i EU, där stora framsteg har tagits för att sätta en territoriell dimension på EU-fonderna. Förslaget måste dock förbättras på flera olika nyckelområden enligt vissa, och Catiuscia Marini (IT), rapportör för Regionkommittén på förslaget, eftersöker ett större fokus på regionerna och mindre på medlemsstaterna i ett försök att förbättra integrationen av de olika fonderna. Hon föreslår exempelvis att mäta annat än bara BNP för hur resurserna ska allokeras till regionerna. CPMR, representerade av Gianfranco Simoncini (IT), fokuserade mer på partnerskapskontrakten som föreslagits av kommissionen, där han eftersöker större klarhet  i dess utformande.

Överlag är det flertalet som är positiva till striktare regler kring fondernas allokering, men den makroekonomiska villkorligheten – förslaget om att kommissionen skall kunna stoppa resurser till en region om nationens budget och makroekonomiska klimat är för dåligt – möter fortfarande hårt motstånd. Anders Knape (SE), representant för CEMR, säger nej till villkorligheten och menar att den enbart bör införlivas om aktörerna i regionen har en faktisk påverkan för villkoren på en nationell nivå. Catiuscia Marini hävdar även att villkorligheten skulle minska möjligheterna för fleråriga strukturfondsprogram och straffa regioner och städer. EUROCITIES, genom Flo Clucas (UK), uttalade sig om sammanhållningspolitiken där de önskade ett större deltagande och fokus på städerna i EU.

Hela Regionkommitténs pressmeddelande kan läsas här och kommissionens förslag om en ny sammanhållningspolitik finns att läsa här.  

Michèle Sabban, ordförande i AER (Assembly of European Regions) en sammanslutning av europeiska regioner även utanför EU:s medlemsstater, uttalade sig nyligen om FN:s pågående klimatkonferens. FN:s klimatkonferens pågår mellan 28 november och 9 december i Durban, Sydafrika. FN uppskattar att världens samlade kostnader för energiomställning kommer att kosta världen minst €75 miljarder till år 2020. AER har observatörstatus i organisationen R20 Regions of climate action som deltar i Durban. Sabban är dyster till mötets utsikter och efterfrågar ett större deltagande för regioner - både i utformandet och genomförandet av politiska beslut. Regioner kontrollerar många viktiga offentliga funktioner som kan leverera resultat enligt Sabban.

Kommentarerna gavs till tidningen New Europe under ett av AER:s möten på Ponta Delgada, Azorerna. Hela nyheten finns att läsa här. 

EU-kommissionen föreslog igår (1 december) ett lagstiftningspaket för EU:s flygplatser. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer 19 av EU:s största flygplatser nå sitt kapacitetstak år 2030. Förslaget består av tre separata delar. Den första ska göra det lättare för flygbolag att köpa och sälja slots (avgångstider) på flygplatserna för att få avgångar och ankomster mer utspridda under dygnet. Det andra förslaget rör marktjänster. EU vill öka konkurrensen bland marktjänstbolagen med minst tre aktörer på alla större flygplatser (kärnnätverket i TEN-T). Marktjänster rör sådant som incheck, lastning av flygplan, städning, tankning etc. 70 procent av alla förseningar i flygtrafiken uppstår på marken. Det tredje och sista förslaget rör buller. Inom det området önskar EU-kommissionen en tydligare klarhet i regleringen men större transparens.

I Stockholmsregionen finns det fyra trafikflygplatser med Stockholm-Arlanda flygplats som den största med stor nationell betydelse. Arlanda flygplats var år 2010 den 20:e största flygplatsen i EU med omkring 17 miljoner passagerare.

Mer om nyheten finns på EU-kommissionens hemsida här.

Igår (30 november) lanserade EU-kommissionen ett nytt program under ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) kallat Programme for the Competitiveness of enterprises and SMEs (COSME) över perioden 2014-2020. Programmet är ett finansieringsinstrument och fortsätter i stort på det redan etablerade CIP. För att fortsätta utveckla tillväxten inom EU har stödet till entreprenörer och SMEs identifierats som en nyckel till bättre tillväxt. COSME kommer i första hand rikta sig till; (i) entreprenörer, och speciellt SMEs, som drar nytta av lättare tillgång till finansiering för deras verksamhet samt medborgare som vill starta eget och har problem med finansieringen i starten för deras verksamhet; samt (ii) medlemsstaternas myndigheter (både lokala, regionala och nationella) vilka kommer bli bättre assisterade i deras strävan efter att utforma och implementera effektiva policyreformer genom bättre tillgång på exempelvis statistik och bästa exempel-utbyte.

Huvuduppdraget med COSME är att tillhandahålla finansiella verktyg för SMEs, skapa en lämplig miljö som skapar jobb och tillväxt, uppfordra en entreprenörskultur i Europa, stärka den hållbara konkurrensutvecklingen av EU-näringsidkare samt stöd för internationalisering av SMEs och underlätta deras tillgänglighet på marknaderna. Programmet är tänkt att assistera uppemot 39 000 firmor, och skapa över 29 500 jobb och 900 nya produkter, tjänster och processer årligen. EU-kommissionens pressmeddelande finns här, och mer information om COSME kan läsas här.

EU-kommissionen presenterade idag (30 november) sitt förslag på budgetallokering och ramverk för forskningsprogrammet Horizon 2020, som år 2014 ersätter det sjunde ramverksprogrammet för forskning. Horizon 2020 bringar samman all EU:s forsknings- och innovationsstöd under ett program för budgetperioden 2014-2020. Det presenterades av ansvarige EU-kommissionären Máire Geoghegan-Quinn som betonade forskningens roll som drivkraft för tillväxt.

Horizon 2020 består av tre delar; (i) €24,5 miljarder för akademisk forskning genom European Research Council (ERC); (ii) €17,9 miljarder för teknologisk innovation och ökad företagsamhet; (iii) samt den största allokeringen av €31,7 miljarder som ska användas till forskning riktad mot aktuella samhällsutmaningar. Sammanlagt allokerar EU-kommissionen omkring €80 miljarder till Horizon 2020.

Mer om nyheten finns att läsa här på EU-kommissionens hemsida.

Kommissionären för transport, Siim Kallas, kallar året 2012 för ett ”make or break year” och ger eftertryck om dåliga resultat i implementeringen och uppföljningen av Single Europan Sky. Denna plan är tänkt att modernisera och effektivisera flygtrafik-hanteringen på ett regionalt plan genom att koordinera länder och regioner i olika kluster, så kallade Functional Airspace Blocks (FAB:s). Då flygtrafiken är satt att fortsatt öka med cirka 5 procent årligen anser Kallas nu att det finns en risk för osund tillfredsställelse mot den ökande efterfrågan av flygtrafik. Det FAB som ligger bäst till bland de nio olika är det mellan Danmark och Sverige, vilket har visat sig mer lyckat än de flesta andra. Det centrala FAB:et är ett av de som ligger sämst till, och de stora EU-aktörerna såsom Frankrike, Tyskland och Storbritannien har en lång väg kvar att gå. Sverige ligger fortfarande dock i farozonen och behöver utveckla sitt samarbete mer och förbättra implementeringen av vissa åtgärder enligt en statusrapport från EU-kommissionen. De länder som ligger bäst till är Belgien, Danmark, Litauen, Luxemburg och Nederländerna.

Mer information kring Kallas uttalande hittas här, och kommissionens statusrapport läsas i sin helhet här. För ytterligare fakta kring Single European Sky, se här.

Under en tvådagarskonferens i den polska staden Poznan den 25 november gav Regionkommitténs president Mercedes Bresso en känga åt EU:s förslag om ny regionalpolitik. Adresserande regionkommissionären Johannes Hahn och sysselsättningskommissionären László Andor under diskussioner om framtidens Europa och den pågående reformen av sammanhållningspolitiken och dess strukturfonder, förkastade Bresso idén om ett ”one-size-fits-all”-tänkande kring EU:s regionalpolitik. När det kommer till fastläggandet av utvecklingsprioriteringar behöver regionerna större flexibilitet än det som står i kommissionens förslag, hävdar Bresso. Problematiken här ligger kring hur EU, och i förlängningen institutionerna i Bryssel, kan sätta agendan och bestämma hur regionerna ska allokera sina pengar till centralt styrda mål. Ävenledes förklarade Bresso sin syn på förslaget om hur EU skall kunna strypa åtkomsten till ekonomiskt stöd för regioner om landet bryter de fastslagna reglerna kring budgetunderskott. Bresso säger att detta skulle leda till ett icke rättvist straff mot de lokala och regionala aktörerna, och hon hävdar istället att dessa länder och regioner behöver mer hjälp för att återskapa investeringar och tillväxt.

Hela pressmeddelandet kan läsas här på regionkommitténs hemsida. Mer om den nya sammanhållningspolitiken finns att läsa på EU-kommissionens hemsida här.

EU:s nya initiativ Erasmus for All är en utvidgning och ökad satsning på Erasmusutbytet i Europa. Detta program är ett mer allomfattande program och rymmer alla de tidigare sju i ett. Det är tänkt att effektiviteten skall öka med denna nya form, och göra det lättare att ansöka om stipendier samt att minska dubbelarbete och fragmentering. Budgeten som helhet för programmet kommer att ökas med 70% jämfört med tidigare år och kommer totalt uppstiga till €19 miljarder. Bakgrunden till ändringen är strävan efter ett utökat mervärde av EU för att förverkliga och förespråka kulturella och institutionella utbyten genom lärandemål för individer, lokala och regionala aktörer, utbildningsorganisationer och NGOs. Två tredjedelar av budgeten är tänkt att spenderas på rörlighetsstipendier för att öka kunskap och färdigheter hos mottagaren. Upp emot 5 miljoner fler personer än tidigare är tänkt att omfattas av programmet som kommer starta under 2014.

Europeiska kommissionens pressmeddelande med video och mer detaljerad fakta kring programmet finns här.

Samtidigt som debatten om EU:s nästa långtidsbudget för 2014-2020 går het i Bryssel sker förhandlingar om nästa års budget. Den 18 november enades Europeiska unionens råd (ministerrådet) och Europaparlamentet i förlikningskommittén om ett förslag för 2012 års budget. Överlag är det en restriktiv budget om totalt €129 088 miljarder vilket motsvarar 0,98 procent av EU:s totala bruttonationalinkomst (BNI) som institutionerna enats kring. Budgeten föreslås öka med 1,86 procent jämfört med 2011, men med en beräknad inflation på omkring 2 procent innebär budgetförslaget en reell sänkning av EU:s utgifter.

Särskilt fokus har i budgeten lagts på att stimulera tillväxt och arbete i relation till EU:s 2020-strategi. Bland de förslag som gavs gehör i förlikningskommittén var ökad resurstilldelning till det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling om €92 miljoner. Vidare gavs ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation vars målsättning är ökad konkurrenskraft i små- och medelstora företag ytterligare €13 miljoner medan programmet för livslångt lärande gavs ytterligare €52 miljoner.

Budgeten blir giltig under förutsättning att den godkänns av ministerrådet och Europaparlamentet inom 14 dagar fr.o.m. 18 november i enlighet med Lissabonfördraget.

Hela förslaget finns att läsa här.

Under gårdagen och idag (tisdag och onsdag) den 22 och 23 november genomförde Stockholmsregionens Europakontor konferensen Europadagarna 2011 på plats i Bryssel. Intressanta ämnen såsom arbetsmarknaden, integration och ungdomsarbetslöshet avhandlades med en internationell paneldiskussion och olika presentationer. Delvärd för konferensen var Järfälla kommun, som även deltog med sex gymnasieungdomar som presenterade en utställning om "Job Ready" och hållbar utbildning. På kvällen presenterade Jakob Alvi, pressråd och språkrör från Danmarks ständiga representation vid EU, en förhandstitt på de prioriteringar som Danmark kommer att fokusera på under sitt halvår vid ordförandeklubban.

Under den andra dagen presenterades framtida aktuella områden inom EU såsom den förnyade inremarknadsakt, den kommande långtidsbudgeten för 2014-2020, fattigdomsbekämpning som ett flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, samt Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. En mer utförlig rapport, bilder samt presentationer och reaktioner från konferensen kommer läggas upp på hemsidan under nästa vecka. Programmet i sin helhet kan läsas här med alla de talare och deltagare som närvarade.

EU-kommissionen har sjösatt en dialog med aktörer och företag inom den sociala sektorn för att diskutera Europas framtida ekonomi. Michel Barnier EU-kommissionär med ansvar för den inre marknaden och tjänster är positiv till satsningen. Social verksamhet har av EU-kommissionen identifierats som en potentiell tillväxtmarknad för EU:s medlemsstater och särskilt för regionalpolitiken. Detta eftersom det särskilt är den lokala- och regionala nivån som upphandlar sociala tjänster. EU-kommissionen vill öronmärka €90 miljoner för satsningar inom den sociala sektorn i strukturfonderna. Många sociala entrepenörer som vill komma in på den offentliga marknaden har liten erfarenhet av att driva företag vilket gör att EU vill satsa på vidareutbildning och insatser som gynnar småföretagare inom sektorn.

Mer om nyheten finns att läsa här.

European Regions Airline Association (ERA) kritiserade nyligen vad de anser är ett alltför ensidigt fokus på järnväg i EU:s transportpolitiska förslag och då särskilt inom EU:s transportsatsning TEN-T. ERA består av regionala flygbolag, däribland aktörer som bedriver trafik på Stockholmsregionens flygplatser. ERA anser att järnväg inte alltid är så miljövänligt som EU beräknat, utan att koldioxidutsläppen från elproduktion ibland underskattats i EU:s beräkningar. Vidare investerar EU enligt ERA alltför ensidigt i ny infrastruktur för järnväg inom TEN-T jämfört med flyget. ERA menar att flyg och tåg kompletterar varandra - men att de fyller olika funktioner beroende på geografiska avstånd samt passagerarunderlag. EU:s vitbok om transport från 2011 eftersträvar också en större samordning mellan de båda trafikslagen genom att exempelvis knyta samman större flygplatser med järnväg.

Mer om nyheten finns på ERA:s hemsida här, EU:s vitbok om transport finns att ladda ner här.

Den 15 november presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2012 genom ordförande José Manuel Barroso. Arbetsprogrammet är uppkallat efter Barrosos State of the Union-tal där han eftersökte en European Renewal. De tre övergripande ledmotiven för arbetsprogrammet är; (I) att bygga ett Europa på stabilitet och ansvarsfullhet; (II) att bygga unionen på tillväxt och solidaritet; (III) samt att ge EU en effektiv röst i omvärlden. Några av de specifika åtgärder som presenteras är:

• slutföra reformen av finanssektorn med inriktning på investeringsskydd

• skydda de offentliga finanserna från skatteflykt och momsbedrägerier

• skapa arbetstillfällen för att öka sysselsättningen

• lägga särskild vikt vid att den digitala inre marknaden fungerar bättre, med fokus på ökat förtroende för webbhandel

• fokusera på återhämtning och hållbar ekonomi, med bland annat förslag om pensioner, utsläpp från fordon och vattenförsörjning.

Arbetsprogrammet kan läsas i sin helhet här, men är just nu PRE-FINAL på grund av Lissabonföredraget som ger Europaparlamentet rätt att lämna synpunkter på arbetsprogrammet. Röstning om programmet sker under plenarsessionen i december då det beräknas antas formellt. Annex I innehåller de 129 konkreta förslag som kommissionen tagit fram för 2012 och kan läsas här. EU-kommissionens officiella pressmeddelande finns att läsa här.

Europaparlamentet röstade den 15 november igenom en rådgivande resolution som yrkar EU-kommissionen att arbeta vidare med ett nytt yrkeskvalifikationsdirektiv. Förslaget är en rådgivande akt inför EU-kommissionens förslag som offentliggörs under december månad i år. Inför EU-kommissionens förslag lade Emma McClarkin (ECR, Storbritannien) fram ett initiativ för utskottet för den inre marknaden. Europaparlamentet tar tydlig ställning för en liberalisering av regelverket och vill göra det lättare för uppemot 800 yrkeskategorier att få sina kvalifikationer erkända i hela EU. EU-kommissionen kommer i sitt kommande förslag göra en översyn av 2005 års yrkeskvalifikationsdirektiv som syftade till att göra det lättare för arbetstagare att få sin utbildning erkänd i andra medlemsstater - en nödvändighet för att förverkliga den inre marknaden. Många medlemsstater har varit alltför långsamma med att översätta 2005 års direktiv till nationell lagstiftning vilket har lett till flera uppmärksammade domslut i EU-domstolen.

Mer information finns att läsa här.

EU-kommissionen publicerade nyligen en rapport som utvärderar sammanhållningspolitiken mellan åren 2006-2009. I rapporten presenteras en utvärdering av ett antal projekt samt åtgärder för att minska felaktigheter i användandet av EU-medel. Författarna är noga med att klargöra att alla fel inte är medvetet fusk. De vanligaste felaktigheterna rör upphandling, bristande dokumentation samt felaktig medfinansiering genom strukturfonderna. EU-kommissionen arbetar tillsammans med Europeiska revisionsrätten för att minska framtida fel och nästa budgetperiods sammanhållningspolitik kommer innehålla förslag för minskat felaktigt förfarande inklusive enklare regler för redovisning.

Mer information finns att läsa på EU-kommissionens hemsida.

I EU-kommissionens förslag för den nya långtidsbudgeten för 2014-2020 ökas redan andelen pengar till forskning och innovation till en total summa av €80 miljarder, men Europaparlamentet vill se ytterligare €20 miljarder. Dessa pengar skall kunna tas från strukturfonderna, som idag ofta förblir oanvända. Förslaget är inget nytt då strukturfonderna i teorin alltid varit möjliga att tillgå för forskning och innovation, men i praktiken har pengarna mest använts till mer riktade projekt såsom motorvägar. En rapport producerad av den portugisiske Europaparlamentarikern Maria da Graça Carlvaho (EPP) föreslår förändringar som förenklar de byråkratiska processerna och göra det enklare att ta del att förena strukturfonderna med idag existerande forskningsprogram.

Ytterligare en rapport som är schemalagd för diskussion senare i november i parlamentet riktar in sig på just nya åtgärder för att möjliggöra synergier och användandet av strukturfonderna för forskning och innovation, vilket gör en möjlig tillgång av ytterligare cirka €120 miljarder euro för den nya långtidsbudgeten.

Mer information om nyheten kan läsas här.

Den 7 november presenterade styrgruppen för innovationer för partnerskapet inom aktivt och hälsosamt åldrande, en grupp bestående av olika aktörer såväl offentliga som privata, sina förslag för bättre aktivt åldrande i EU. EU har som målsättning att den genomsnittlige medborgaren ska få två fler aktiva och hälsosamma år till 2020. Aktivt åldrande ingår i innovatiosunionen - ett av sju flaggskeppsinitiativ i EU:s 2020-strategi. De förslag som styrgruppen presenterade ska bistå i att uppnå detta. Förslagen kretsar kring tre frågor; förebyggande  åtgärder, vård samt självständig levnad. Partnerskapet ska bringa samman kunskap från flera olika sektorer och överses av tre kommissionärer; Neelie Kroes ansvarig för den digitala agendan, John Dalli ansvarig för hälsa och konsumentpolitik samt Máire Geoghegan-Quinn ansvarig för forskning, innovation och vetenskap.  

Mer information finns att läsa i EU-kommissionens pressmeddelande här.

En rapport av tankesmedjan European Climate Foundation (ECF) hävdar i en ny rapport att Europeiska unionens medlemsländer måste dubbla sina investeringar i energinät efter år 2020 för att nå upp till de mål som är satta för ett koldioxidneutralt EU vid 2050. Trots EU-kommissionens Färdplan för ett konkurrenskraftigt och utsläppssnålt samhälle 2050 anser rapporten att mer måste göras, och att det finns behov för att etablera ett trovärdigt och adekvat policyramverk för att se till så att implementeringen av de nuvarande planerna faktiskt leder till ett konkurrenskraftigt och utsläppssnålt samhälle år 2050. Rapporten ger siffran €1.2 trillioner som behövs från medlemsländerna för investeringar för åren 2020-2030 för att vidhålla ett ”’on-track’ scenario”.

Rapporten som helhet kan läsas här under ECF:s Roadmap 2050-projekt och reaktioner kan läsas här.

EU-kommissionens förslag till ett nytt energieffektiviseringsdirektiv utkom i juni i år, och det låter sig nu ryktas om förändringar i förslaget, exempelvis av raderandet av regeln för en årlig energieffektiviseringsrenoveringstakt på 3% för offentliga byggnader. Påtryckningar har skett från flera håll och speciellt från Storbritannien, och just den regeln har varit omstridd och kan tänkas ha stora kostnadskonsekvenser för Stockholmsregionens Europaförenings medlemmar. Europeiska unionens rådsmöte med energiministrarna som hålls den 24 november är tänkt att ta del av en uppdaterad version av direktivförslaget, och det polska ordförandeskapet skall sedermera arbeta med ytterligare en reviderad kopia av förslaget. Vid årsskiftet tar Danmark över ordförandeskapet och det blir då upp till de danska diplomaterna att fortsätta arbetet för att säkerställa medlemsstaternas och EUs uppfyllande av de mål om energieffektivisering som är uppsatta i Europa 2020-strategin.

Mer om denna nyhet finns här, och hela EU-kommissionens initiativ, bakgrund och faktabas kring energieffektivisering finns här.  

Europeiska revisionsrätten publicerade nyligen en rapport om så kallad 'e-government' d.v.s. offentliga tjänster på Internet som ska vara lättillgängliga för medborgarna och minska administrativa kostnader. Revisionsrätten har studerat e-governmentprojekt som delfinansierats genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERDF) mellan åren 2000-2006. En del av frågorna som revisionsrätten velat sökt svar på har varit om projekten valts lämpligt samt om de varit användbara för sitt syfte. Datainsamlingen har bestått av både frågeformulär och platsbesök. Slutsatserna i rapporten är projekten ofta tjänat sitt syfte men att det behövs tydligare fokus och revisionsrätten uppmanar EU-kommissionen att ta fram tydliga riktlinjer. Hela rapporten finns att ladda ner här.

Internationella energirådets (IEA), ett fristående organ inom OECD, chefsekonom riktade nyligen kritik mot EU och flera andra stater för att subventionera fossila bränslen vilket förhindrar en nödvändig omställning till förnyelsebar energi. 2008 kom EU:s 27 medlemsstater överens om att andelen förnyelsebar energi skulle uppgå till minst 20 % år 2020 - ett mål som få medlemsstater arbetar aktivt för. EU:s medlemsstater investerar visserligen i ny ren energi men inte tillräckligt mycket anser IEA. Idag satsar världens stater omkring tolv gånger mer på subventioner för fossila bränslen än förnyelsebar energi. Om sol, vind och vattenkraft etc. ska vara konkurrenskraftiga i framtiden måste detta förändras och alla EU:s medlemsstater bidra.

Mer information om nyheten finns här.

Regionkommittén organiserar sitt femte ”Summit of Europe’s Regions and Cities” den 22 och 23 mars 2012 i Köpenhamn. Under detta event kommer en utställning kallad ”Beautiful, Green, Smart and Inclusive: Colourful Cities” anordnas där goda exempel från urban utveckling och regionala urbana miljöer presenteras. Regionkommittén inbjuder nu regionala och lokala myndigheter, associationer och andra relevanta organisationer att medverka i utställningen och skickar ut en kallelse om anmälan. Efter eventet i Köpenhamn kommer utställningen även flyttas till Bryssel för en tid vilket ökar exponeringen av innehållet. De olika områdena för utställningen är:

’Beautiful City’ – projekt knutna till arkitektur och stadsplanering

’Green City’ – energieffektivitet, transportlösningar och hållbar urban och regional utveckling

’Smart City’ – innovativa lösningar och smarta specialiserade strategier

’Inculsive City’ – social innovation, sysselsättning och kreativa lösningar för sociala organ

Anmälan sker via denna anmälningsblankett före den 7 november.

Fler frågor kring eventet i Köpenhamn och om medverkan i utställningen skickas till cor-summit2012@cor.europa.eu

Igår, 19 oktober, presenterade Ioannis Gheivelis, handläggare på generaldirektorat för transportfrågor (DG MOVE), EU-kommissionens förslag till ett nytt europeiskt transportnätverk (TEN-T) och prioriterade projekt för nästa budgetperiod 2014-2020. För Stockholmsregionens konstateras att samtliga Stockholms hamnar och Västerås hamn, samt regionens alla fyra trafikflygplatser räknas in i EU:s transportnät. Stockholm ses som en nodalpunkt i transportnätet för byte av trafikslag för både gods och passagerare. Tänkta investeringar som EU-kommissionen nämner inkluderar uppgradering av hamnanslutningar i Stockholm (där färjetrafiken till Finland ses som särskilt viktig) samt en ökad kapacitet på järnvägssträckan Stockholm-Malmö. Alla projekt handlar dock om delfinansiering på upp till 20 procent från EU.

Totalt kommer EU att avsätta €50 miljarder inom satsningen 'Connecting Europe', och av dessa kommer €31,7 miljarder att gå till transport medan €9,2 miljarder öronmärks för IT-infrastruktur och bredbandsutbyggnad. €9,1 miljarder ska användas för klimatanpassning för Europa 2020-målen.

Mer information om nyheten finns här. EU-kommissionens hemsida med publicerade dokument finns här.

En ny webbportal skall lanseras av Regionkommittén och EU-kommissionen innan året är slut. Portalen är tänkt att hjälpa regionala och lokala aktörer över hela Europa att dela med sig av sina erfarenheter och bästa exempel samt forma nya utvecklingssamarbeten och partnerskap med andra aktörer i EU. Portalen kommer bestå av fyra element; den redan existerande Atlas of Decentralised Cooperation som kartlägger aktiviteter av lokala och regionala aktörer i EU; ett decentraliserat ”utbyte” som möjliggör sökandet av nya utvecklingspartners; ett online-bibliotek med information om utvecklingsstrategier och EU-fonder tillgängliga för de lokala och regionala aktörerna; samt ett diskussionsforum där medlemmarna kan dela med sig av erfarenheter, information och idéer.

Portalen beskrivs av ordföranden för Regionkommitténs utskott CIVEX, Luc Van den Brande (BE/EPP), som bara början på ett nytt större initiativ för att stärka profilen för decentraliserade lokala och regionala aktörer. Antonio Marquez-Camacho från DG Devco belyser även hur portalen är ett bevis på EUs ökande erkännande av de regionala och lokala aktörernas betydelse för utvecklingssamarbeten. Mer om portalen kan läsas på Regionkommitténs hemsida.

En årligt återkommande rapport kallad Industrial Policy: Reinforcing Compettitiveness gavs ut av EU-kommissionen förra veckan. Rapporten går igenom de 27 EU-länderna och listar deras karaktärsdrag, styrkor, svagheter och tänkbara lösningar på dessa. Sverige som helhet hamnar väldigt bra till och speciellt innovationskraften är ett starkt drag i landet. Stockholmsregionen nämns inte specifikt, men kopplar man rapporten till tankesmedjan Lisbon Councils rapport om Human Capital Index i olika regioner är det troligt att Stockholmsregionen är ledande på många områden såsom SMEs, innovation och forskning.  Sverige hamnar även väldigt högt på World Economic Forums världsranking från i somras som belyser Sveriges transparenta och effektiva offentliga sektor som en viktig komponent.

Kommissionens rapport visar även på de utmaningar som Stockholmsregionen har där den höga andelen anslag till av forskning och innovation inte ger utslag för kommersialisering av produkter och tjänster. Samtidigt påpekar rapporten att mer fokus bör läggas på utbildning av forskare, tekniker, ingenjörer och matematiker (STEM) för att motsvara marknadens efterfrågan i framtiden för att inte halka efter i konkurrenskraftsrankingen. Hela rapporten kan läsas här och reaktioner från EurActiv finns här.

Regionkommittén bjuder in lokala och regionala aktörer, universitet samt övriga intressenter till en endagskonferens om forskning och innovation i Bryssel 13 december i år. Konferensens syfte är att diskutera EU-kommissionens nya förslag för nästa budgetperiod samt dess påverkan på regioner och städer. För budgetperioden 2014-2020 föreslår EU-kommissionen en höjning av EU:s forskningsanslag med 46 %. På konferensen kommer EU-kommissionen att presentera sitt förslag med efterföljande frågestund. Dessutom kommer bästa exempel från regioner att presenteras. Tre parallella seminarier kommer hållas under dagen om olika aspekter av forskning och innovation. Förutom de fasta programpunkterna finns det chans till nätverkande och utbyte av erfarenheter.

Mer information om programmet samt anmälan finns här.

Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) publicerade nyligen en rapport om strukturen på den europeiska arbetsmarknaden. Rapporten beskriver den ekonomiska krisens  skilda påverkan på olika arbetsmarknadssektorer. Skillnader finns mellan olika verksamhetsområden vilket påverkar arbetstagare olika. Inom alla EU:s 27 medlemsstater försvann mellan 2008-2010 över fem miljoner arbetstillfällen men samtidigt har tillväxten av antalet arbetstagare inom vissa högavlönade sektorer varit oförändrad eller till och positiv. Det förefaller därmed som att den ekonomiska recessionens slagkraft har varierat. Industriarbeten är den kategori som minskat allra mest. Service- och tjänstesektorn har däremot inte drabbats lika hårt vilket också förklarar varför det finns en skev könsfördelning i vilka som förlorat sina arbeten.

Hela rapporten finns att ladda ner här, och ett kort pressmeddelande här.