2005-11-30
Sverige bra på att uppnå EU:s jobbmål
Sverige klarar jobben bättre än de flesta av EU-länderna, men vi får se upp så inte alltför många ungdomar och invandrare hamnar utanför arbetsmarknaden.
Sverige, Danmark, Nederländerna och Storbritannien har redan uppnått EU:s sysselsättningsmål för 2010, att mer än 70 procent av befolkningen mellan 15 och 64 år ska vara sysselsatta. Men flera av de forna öststaterna är ännu långt där-
ifrån.
Det framgår av en rapport från EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, "Employment in Europe 2005", som presenterades i Stockholm på tisdagen.
Små länder har varit betydligt bättre på att genomföra EU:s sysselsättningsstrategi än stora. Tyskland framhävs i rapporten som ett riktigt orosmoln, ibland vid sidan av Frankrike.
Ett utmärkande drag för Europa är att lönerna inte följer produktivitetsutvecklingen lika tydligt som i USA.
Deltidsjobb och tidsbegränsade anställningar har hjälpt Europa att bringa ned arbetslösheten. Sverige har mycket av båda, men här höjde Joao Medeiros från direktoratet ett varnande finger:
-Alla människor föredrar fasta jobb, och tillfälliga jobb bidrar inte till sociala framsteg.
Föga överraskande är det Sverige och Nederländerna som satsar mest pengar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Minst satsar Storbritannien, Irland och Estland.
Hela Europa har problem med ungdomar som hoppar av skolan i förtid.
-Sverige hävdar sig väl på många sätt, men unga och invandrare är sårbara på arbetsmarknaden, sammanfattade Egbert Holthuis.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-29
Britterna vill minska EU:s utgifter
Med bara drygt två veckor kvar till det brittiska ordförandeskapets avslutande EU-toppmöte, börjar detaljerna om Storbritanniens förslag till långtidsbudget för EU att sippra ut. Britterna vill sänka det så kallade utgiftstaket - vilket tillmötesgår önskemål från bland andra Sverige - samt minska unionens jordbruks- och strukturstöd.
Inför toppmötet i juni - då EU-länderna misslyckades med att komma överens om unionens framtida utgifter - förslog det dåvarande ordförandelandet Luxemburg att utgiftstaket ska fastställas till 1,06 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst (BNI), en betydande minskning jämfört med EU-kommissionens ursprungsförslag på 1,24 procent (ungefär 1 022 miljarder euro). Det nuvarande brittiska ordförandeskapet vill nu fastställa utgiftstaket till 1,03 procent.
Sänkt stöd till Öst- och Centraleuropa
För att åstadkomma den minskningen av unionens utgifter vill britterna sänka struktur- och jordbruksstödet. Det är en linje som stöds av flera av de "gamla" EU-länderna, men de nya medlemsländerna i Öst- och Centraleuropa är starkt kritiska. Att strukturstödet skulle minska med tio procent, och jordbuksstödet med en ännu så länge okänd procentsats, tilltalar knappast de länder som är i störst behov av stöd.
För att förankra sina tankar besöker Storbritanniens premiärminister Tony Blair under veckan de åtta nya medlemsländerna i Öst- och Centraleuropa. Den polske premiärministern Kazimierz Marcinkiewicz har dock sagt sig förorda "en utbeliven budget framför en dålig" och regringarna i Polen, Tjeckien, Ungern och Slovakien har i ett gemensamt brev uppmanat Blair att åstadkomma en "rättvis" budget. För länder som Sverige och Nederländerna är det brittiska budgetförslaget dock välkommet. De båda länderna hör till dem som betalar mest till EU och som vill att utgiftstaket låses vid en procent.
Brittisk rabatt kopplad till jordbruket
Det brittiska budgetförslaget är intimt förknippat med landets rabatt på EU-avgiften (4,6 miljarder euro om året). Övriga medlemsländer är angelängna om att den brittiska rabatten ska reduceras, men den brittiska regeringen anser att förutsättningen är en radikal reducering av EU:s jordbruksstöd.
"Anledningen till att en brittiska rabatten existerar är snedvridningen av EU:s utgiftspolitik. Jag har alltid gjort klart att rabatten och jordbruksstödet hänger ihop.", sade Blair nyligen i en radiointervju.
Det brittiska ordförandeskapet kommer att presentera sitt budgetförslag den 5 december. Två dagar senare, den 7 december, ska förslaget diskuteras vid ett extra utrikesministermöte. Resultatet av de diskussionerna avgör om budgetfrågan kommer att behandlas vid EU-toppmötet den 15-16 december.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-28
Kommissionen hävdar inflytande över straffrätt
EU:s institutioner har olika befogenhet på olika områden av samarbetet. Där EU har exklusiv befogenhet är det bara EU som får stifta lag. Efter en dom i EG-domstolen i september hävdar kommissionen nu att EU har exklusiv befogenhet att stifta lagar om harmonisering av de straffrättsliga påföljderna för brott mot all gemenskapslagstiftning. Kommissionens tolkning ger parlamentet ett betydande inflytande över straffrätten. Det är en utveckling som föreslogs i det konstitutionella fördrag som röstades ned i Frankrike och Nederländerna.
Europeiska kommissionen och Europaparlamentet vann över ministerrådet och elva medlemsländer i en dom avkunnad av EG-domstolen den 13 september. Domstolen ogiltigförklarade rådets rambeslut om harmonisering av straffrättsliga påföljder för miljöbrott, vilket istället ska antas som direktiv. Detta ger kommissionen och parlamentet ett större inflytande över lagstiftningen på bekostnad av rådet, som ensamt kan föreslå och anta rambeslut.
Kommissionen: Befogenhet inom straffrätt gäller inte bara miljö
I ett pressmeddelande förklarar kommissionen vilka följder den anser att domen har för den straffrättsliga lagstiftningen inom EU. Kommissionen anser att domen ger EU exklusiva befogenheter att lagstifta om straffrättsliga påföljder för brott mot alla delar av gemenskapslagstiftningen inklusive de grundläggande rättigheter som erkänns i fördraget. Detta går långt utöver miljöområdet, vilket var föremål för prövningen i EG-domstolen.
Enligt kommissionen finns det sex andra rambeslut som med anledning av domen ska ersättas av direktiv eller andra rättsakter inom gemenskapslagstiftningen. Kommissionen avser dock inte att föreslå straffrättsliga påföljder för brott mot all gemenskapslagstiftning, utan vill begränsa detta till de områden där det är nödvändigt för att effektivisera tillämpningen. I sista hand är det EG-domstolens uppgift att avgöra gränserna för EU:s befogenhet och vilka ytterligare rambeslut som eventuellt ska ogiltigförklaras.
Konstitutionellt fördrag föreslår ökad befogenhet inom straffrätt
Det konstitutionella fördrag som röstades ned i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna innebar bland annat att det polisiära och straffrättsliga samarbetet inom EU skulle föras över från det mellanstatliga området i tredje pelaren till den mer överstatliga gemenskapslagstiftningen i den första pelaren. I sitt pressmeddelande framhåller kommissionen att det är en framgång för demokratin att parlamentet får mer inflytande över ett så känsligt område som straffrätt.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-25
Intern säkerhet
En del av EU: s kamp mot terrorismen är att upprätthålla en strikt kontroll vid unionens externa gränser. Två åtgärder som föreslogs av kommissionen på torsdagen syftar till att förbättra de databaser som innehåller information om visum- och asylsökande och utöka tillgången till dessa databaser för relevanta medlemsstater.
Kommissionär Franco Frattini, som ansvarar för rättsliga frågor, beskrev åtgärden som ovärderlig i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet. Ett av målen med åtgärdspaketet är att formulera ett regelverk för hur Europol och medlemsländernas underrättelsetjänster skall kunna använda det informationssystem med bl.a. fingeravtryck och visum- och asylansökningar. Dessutom syftar förlaget till att lägga grunden för ytterligare två informationssystem innehållande liknande uppgifter.
Läs mer här.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-24
Många undantag i tjänstedirektiv
Det omdiskuterade tjänstedirektivet har nu röstats igenom i ett av parlamentets utskott. Det var under tisdagskvällen som utskottet för den inre marknaden antog förslaget. En del av direktivet som varit mycket omdebatterad rör ursprungslandsprincipen och även om denna antogs var undantagen många.
Efter fyra timmar antogs det nya förslaget med röstsiffrorna 25 mot 10. Om man jämför den genomröstade versionen med det förslag som kommissionen lagt fram så blev resultatet något av en kompromiss. Det är fortfarande svårt att analysera effekten av omröstningen eftersom omröstningarna var så pass omfattande och behandlade hela 1602 ändringsförslag. Det var de borgerliga partierna som fick igenom den så viktiga ursprungslandsprincipen. Om förslaget nu går överlever Europaparlamentets slutgiltiga beslut i januari, och om ministerrådet väljer att gå på samma linje, öppnas de nu helt eller delvis stängda nationella tjänstemarknaderna för konkurrens för företag från andra länder.
Ett av de många undantagen berör spel och dobbel, s.k. mediatjänster och hälsovårdstjänster som inte omfattas inte av direktivet. Däremot omfattas allmännyttiga tjänster som är av ekonomiskt intresse såsom vatten, energi, transporter och posthantering. Även bemanningsföretag ingår i det nya förslaget. I fråga om arbetsrätt tyder mycket på att läget förblir oförändrat. Det innebär bland annat att rätten till konfliktåtgärder samt rätten att teckna kollektivavtal inte kommer att regleras i tjänstedirektivet utan följer det snart 10 år gamla utstationeringsdirektivet.
De svenska ledamöterna mottog resultatet med blandade reaktioner. Socialdemokraternas Anna Hedh menade att utgången var ett steg i rätt riktning medan vänsterpartiets Eva-Britt Svensson var tydligt missnöjd med omröstningen.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-23
Regionkommittén vill föregå EU-fördrag
EU ska inte fatta beslut som är mer effektiva om de fattas av medlemsländerna själva. I det förslag till EU- konstitution som röstades ner i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna skulle Regionkommittén ges möjlighet att gå till EG- domstolen för att kontrollera att denna s.k. subsidiaritetsprincip inte körs över. Nu vill Regionkommittén att denna kontroll skall införas utan att den nya konstitutionen godkänns av medlemsstaterna.
Subsidiaritetsprincipen innebär att EU skall motivera varför ett beslut ska fattas av EU istället för av medlemsländerna. Proportionalitetsprincipen däremot, betyder att EU inte skall fatta beslut som är mer långtgående än nödvändigt. I det nya fördraget, som underkändes av två medlemsländer under våren, ges medlemsländernas nationella parlament och Regionkommittén en roll att kontrollera att principerna följs. Regionkommittén hävdar att denna kontroll ser till att EU får en demokratisk skyddsåtgärd som skulle stärka allmänhetens tilltro till EU. Mot denna bakgrund vill Regionkommittén att parlamentet, kommissionen och rådet gemensamt skall införa kontrollen utan att vänta på behandlingen av fördraget.
Regionkommittén är ett rådgivande organ som skall höras i frågor som påverkar den lokala och regionala nivån i medlemsländerna. Det handlar bl.a. om strukturfonder, transporter, sysselsättning och miljö. Varken ministerrådet eller EU-parlamentet är bundna av Regionkommitténs yttranden, men den nya konstitutionen ger Regionkommittén rätten att vända sig till EG- domstolen i syfte att pröva om subsidiaritetsprincipen har åsidosatts då de beslutande organen antagit en rättsakt som inte kan antas utan att kommittén har hörts
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-22
Omdebatterat tjänstedirektiv
Idag tisdag inleds en lång omröstningsprocedur kring det omtvistade tjänstedirektivet. Många EU-parlamentsledamöter understryker att utgången av dagens debatt är mycket oviss.
Frågan som tidigare har bordlagds skall idag avgöras i Europaparlamentets inre marknadsutskott. Till dagens möte har man tidigare lyckats träffa 17 olika kompromisser men ingen av dem behandlar förslagets två mest känslig frågor; ursprungslandsprincipen och vilka tjänster som ska kunna undantas från konkurrens.
En del av problematiken runt förslaget har att göra med att tjänstedirektivet inte är någon tydlig höger-vänsterfråga i andra länder än Sverige. I Sverige har socialdemokrater, vänstern och facken tillhört de som varit kritiska men det ser inte likadant ut i samtliga medlemsländer. I exempelvis Frankrike och Tyskland har förslaget även kritiserats av de konservativa partierna.
Ursprungslandsprincipen innebär att företag i princip skall kunna utföra tjänster i andra medlemsländer efter de regler som gäller i företagets hemland. I eftermiddag inleder utskottet för den inre marknaden sina överläggningar.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-21
Kyoto-mål i fara
Det behövs ökade ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser inom EU. Detta har fastslagits av FN i en ny rapport under förra. Rapporten avslöjar att utsläppen ökar snarare än minkskar i många medlemsländer. FN:s sekretariat för klimatförändringar i Bonn varnar för att västvärlden kanske håller på att tappa greppet i kampen mot växthusgaserna. FN: s forskare pekar på att även om den industrialiserade världen har minskat sina utsläpp jämfört med 1990-talet, så är den största delen av dessa minskningar resultatet av de ändringar som gjorts i Central- och Östeuropa. De före detta kommunistiska länderna i Europa har genomfört stora förändringar i sina ekonomier och avvecklat många av sina förorenande tunga industrier i samband med föreberedelserna för EU medlemskap.
Hela EU har minskat sina utsläpp med 1,4 % mellan 1990-2003. Detta är långt ifrån det mål med en 8 procentig minskning år 2012 som EU har satt upp för sig självt inom ramarna för Kyoto-protokollet. De nya medlemsländerna uppvisar det största minskningarna med Lettland i topp med 58 %. Även kandidatlandet Rumänien imponerar med en minskning på hela 68 %. Dessvärre visar inte de "gamla" medlemsländerna samma utveckling. Elva av de femton äldre medlemmarna har ökat sina utsläpp under perioden med störst ökning i Spanien (41 %), Portugal (36 %), Grekland (25 % ), Irland (25 %), Finland (21 %) och Österrike (16 %).
Sverige tillhör däremot den exklusiva skara som minskat sina utsläpp med över 2 %. Tyskland toppar den tabellen med en minskning på över 18 %, Luxemburg (-16 %), Storbritannien (-13 %) och Frankrike (-2 %). För att nå upp till EU:s gemensamma Koyoto-mål har EU formulerat mål för varje enskilt medlemsland. Enligt överenskommelsen är det tillåtet för vissa länder som Spanien och Portugal att öka sina utsläpp men de ökningar som presenteras i rapporten är högre än vad som tillåts.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-18
EU frågar användarna om framtidens postservice
Kommissionen vill hämta in synpunkter kring framtidens postsektor. I ett frågeformulär ber man medborgarna redogöra för användandet och behovet av postens tjänster i respektive medlemsland. Sektorn står inför stora förändringar i flera av medlemsländerna och syftet är att få en bild av vilken typ av tjänster allmänheten och företagen frågar efter. Ett nytt postdirektiv planeras till 2009 som ett led i att skapa en gemensam marknad för postsektorn. Svaren kan lämnas in fram till den 27 januari 2006. Fråge- formuläret finns på:
http://europa.eu.int/yourvoice/consultations/index_en.htm
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-17
EU: s utvidgningskommissionär besöker Stockholm
I dag, torsdag, besöker kommissionären för utvidgning, Olli Rehn, Stockholm. Han träffar bland andra utrikesminister Laila Freivalds och statssekreterare Lars Danielsson för att diskutera EU:s utvidgning. Klockan 13.00 håller Olli Rehn en pressträff tillsammans med Laila Freivalds. Olli Rehn kommer också att delta i seminariet "Ett större EU och en starkare röst i världen" som arrangeras av Allians för Sverige. Där kommer han att tala om EU:s utvidgning under temat "Finns det någon bortre gräns för EU?". Senare på eftermiddagen inviger Rehn det nya Europa Direkt-kontoret i Kista - en mötesplats för alla som söker information om EU. Journalister är även välkomna att träffa kommissionär Rehn i samband med Alliansens seminarium samt under besöket på Europa- Direkt-kontoret i Kista.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-16
Många fel när EU-pengar spenderas
EU:s revisionsrätt konstaterar återigen, den här gången om budgeten för 2004, att det inte fullt ut går att skriva under på att EU:s pengar betalats ut till det de var avsedda för.
- Det är ledsamt att allmänheten, för elfte året i rad, ska få intrycket att det är något fel med varenda transaktion i EU, suckade EU-kommissionären med ansvar för budgetkontroll, Siim Kallas, på en presskonferens.
Det brister framförallt i kontrollen av miljarder som medlemsländerna hanterar i jordbruks- och strukturstöd. Och det är det som kostar mest. Ungefär 80 procent, lika många miljarder euro, är pengar som till stor del hanteras i medlemsländerna och där kommissionens möjligheter till kontroll är betydligt mindre än för medel den hanterar på egen hand.
Siim Kallas säger sig vara olycklig över att EU:s medlemsländer nyligen sade nej till ett förslag som gick ut på att varje regering, helst genom finansministern, varje år ska intyga att EU-pengar som kommit landet till använts korrekt.
Enligt rättens rapport för budgetåret 2004 har det dock blivit lite bättre med kontrollen i och med att nya system för uppföljning har införts.
Men rätten sätter frågetecken för drygt en tredjedel av jordbruksbudgeten, som totalt gick på 43,6 miljarder euro (cirka 400 miljarder svenska kronor). Det går inte att säga om pengarna betalades ut helt i enlighet med EU-reglerna. Kontrollen är inte sådan att säkerhet kan uppnås.
Utgifterna för jordbrukspolitiken innehåller fortfarande många fel.
- Men det är mindre fel än tidigare, det inger förtroende inför framtiden, sade rättens ordförande Hubert Weber.
Den näst största posten i den budget som förra året uppgick till över 100 miljarder är struktur- och regionalpolitiken. Den omfattade 34,2 miljarder euro. Rätten anser att det finns många brister i medlemsländernas förvaltning och kontroll av stöden.
Det finns också brister på utgiftsområden för inre politik, som handlar om till exempel forskning, och biståndspolitiken.
EU-kommissionen tar i en kommentar fasta på att det blir godkänt för en större del av jordbrukspolitiken än tidigare och att stödet till blivande medlemsländer också får godkänt i stort.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-15
Kritiserad EU-rabatt - mindre problem för Sverige
EU:s långtidsbudget: Kritiken mot Storbritanniens rabatt på EU-avgiften är omfattande. Bara i år väntas rabatten kosta EU-länderna runt 50 miljarder kronor. Sverige har dock valt att hålla en låg profil. Ett skäl kan vara att Sverige har en betydande rabatt på rabatten. Värre är det för Frankrike och Italien som får betala två tredjedelar britternas rabatt.
Ända sedan Storbritannien blev EU-medlemmar 1973 har man haft en rabatt på sin medlemsavgift. 1984 lyckades den dåvarande premiärminister Margaret Thatcher med ultimatum mot de andra medlemsstaterna att öka på rabatten enligt en konstruktion som fortfarande gäller.
Fattigt EU-land 1984
En bidragande orsak till att rabatten utökades var att Storbritannien vid tidpunkten var en av dåvarande EU:s fattigaste medlemmar. Endast Italien, Irland och Grekland hade sämre ekonomi. Idag tillhör Storbritannien de mer välmående bland EU:s 25 medlemsstater medan värdet på den brittiska rabatten bara stiger.
Den brittiska medlemsrabatten betalas av de övriga medlemsstaterna och i synnerhet av Italien och Frankrike som tillsammans står för närmare två tredjedelar av kostnaderna. Därav den hårda franska kritiken vid förra toppmötet i juni.
Rabatt på rabatten
Sverige däremot tillhör en exklusiv skara av fyra länder (Tyskland, Sverige, Holland och Österrike) som lyckats förhandla till sig en rabatt på den brittiska rabatten. Sedan 2002 behöver Sverige bara betala 25 procent av vad de man skulle för att täcka sin del av den brittiska medlemsrabatten. För 2004 betalade Sverige sålunda 273 miljoner för den brittiska rabatten i stället för 1092 miljoner kronor, en vinst på 819 miljoner.
Den brittiska rabatten
Storbritannien får tillbaka 66 procent av mellanskillnaden mellan vad man betalat i medlemsavgift (BNI-delen och momsavgiften) i förhållande av vad man får tillbaka som jordbruk- och strukturbidrag. De EU-bidrag som landet får är relativt konstanta medan EU:s budget växer till följd av bland annat EU-utvidgningen varpå Storbritanniens avgift ökar och därmed rabatten. EU:s utvidgning har därmed varit en billig affär för Storbritannien.
Värdet på den brittiska rabatten lär i år uppgå till 52 miljarder svenska kronor (med en euro motsvarande 9,50 kronor) vilket kan jämföras med de 61 miljarder som de åtta nya EU-länderna från gamla Östeuropa fick dela på i EU-stöd 2004.
På grund av den säregna konstruktionen stiger värdet på rabatten och för 2013 väntas britterna få tillbaka mellan 76 och 80 miljarder svenska kronor.
Därmed skulle rabatten bli EU:s tredje största finansiella verksamhet. Frågan som givetvis infinner sig är hur länge resten av EU är bredda att betala det brittiska undantaget.
Möjliga kompromisser
Vad skulle då krävas för att kritiken mot rabatten skulle lägga sig? Här finns lite olika uppfattningar men ett möjligt scenario är att man blir överens att kostnaderna för den brittiska rabatten planar ut för att på sikt helt tas bort.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-14
Rinkeby franskt föredöme
Paris "Rinkeby, en svensk modell för förorterna". Så skrev den franska högertidningen le Figaro i går.
I de franska förortsupploppens skugga har tidningens utsända gett sig ut i den svenska integrationsmodellen för att rapportera om bostadsområden där husen aldrig är mer än fem våningar höga, där böcker på fyrtio språk finns till utlåning på biblioteket och där snälla, kvinnliga poliser tar sig tid att förstå gamla, afrikanska män med bristande svenskkunskaper.
Rinkeby beskrivs som "en stadsdel befolkad av invandrare, där ordning råder och där livet är behagligt att leva".
I Frankrike har den nuvarande högerregeringen nedmonterat närpolisen som den föregående vänsterregeringen införde. I sitt reportage konstaterar le Figaro att resurserna för närpolisen i Rinkeby tredubblats på fyra år - och att socialarbetarna i kvarteret betecknar det som en succé.
Tidningen noterar att arbetslösheten bland invandrarna är ett stort problem även i Sverige. Men, skriver Le Figaro, "den sociala integrationen enligt svensk modell tycks inte skapa mycket frustration".
Kravallerna i de franska storstäderna har blivit en svår fråga att hantera för franska medier. För att minska risken för att underblåsa nya upplopp har ledande tv-kanaler börjat censurera sig själva och valt att inte visa bilder på brinnande bilar.
Bland de första att börja idka ett visst mått av självcencur var nyhetskanalen LCI. Kanalens redaktör Laurent Drezner säger att man valde att sluta använda vissa bilder då kanalen fick samtal från mordbrännare som frågade varför kameramännen inte fanns på plats.
TFI, Frankrikes största tv-kanal, har också beslutat att sluta med brinnande bilar och byggnader förra veckan.
Statliga France-3 har samtidigt valt att sluta räkna upp hur många bilar som satts i brand varje natt. Enligt biträdande chefen på France-3, Jacques Bayle, är antalet utbrända bilar ingen bra barometer på våldets omfattning. Dessutom finns enligt Bayle risken att mordbrännare börjar tävla med varandra för att slå rekord.
Natten till i går fortsatte kravaller på flera håll i Frankrike. Myndigheterna räknade 502 utbrända bilar på 136 olika orter.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-10
Initiativ ska göra EU mer öppet
I dag beslutade kommissionen att från och med början av 2006 hämta in synpunkter från det civila samhället och frivilligorganisationer om hur arbetet inom EU:s institutioner kan bli mer öppet. Detta är en del av den plan D som kommissionär Margot Wallström lade fram för cirka en månad sedan och som bland annat innebär att kommissionens arbete måste blir mer öppet och lättförståeligt för EU:s medborgare. Kommissionen vill även försöka utröna vilken roll som egentligen lobbyister och olika frivilligorganisationer spelar i den beslutsfattande processen i Bryssel. Målet är att kommissionen framöver ska vidta ytterligare åtgärder för att öka EU-institutionernas öppenhet gentemot medborgarna. Läs mer på:
http://europa.eu.int/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/05/1397&format=HTML&aged=0&language=fr&guiLanguage=en
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-08
Sverige anmäler nationellt förbud mot flamskyddsmedel till EU
Arbetet inom EU med att förbjuda så kallade bromerade flamskyddsmedel går för långsamt. Det anser regeringen som i veckan därför kommer att anmäla till kommissionen att Sverige vill gå före och införa ett nationellt förbud mot ett av de vanligaste flamskyddsmedlena, dekaBDE.
Bromerade flamskyddsmedel används i samband med vissa material för att minska brandrisken i olika produkter som till exempel kläder och datorer. Flamskyddsmedlen ska skydda mot brand under produkternas hela livslängd och får därför inte brytas ner alltför lätt. Samtidigt innebär det att de bromerade flamskyddsmedlen är svårnedbrytbara även ute i miljön. Där kan de lagras i människor och djur och leda till bland annat fosterskador.
EU har förbjudit ett antal bromerade flamskyddsmedel och utrett användningen av ytterligare några. När dekaBDE utvärderades fann man att några vidare åtgärder för att minska risken för konsumenterna inte är nödvändiga för närvarande. Det ledde i sin tur till att kommissionen tidigare i höstas beslutade att tillåta viss användning av flamskyddsmedlet i el-produkter.
Svenska Kemikalieinspektionen har de senaste åren utrett förutsättningarna för ett nationellt förbud. I en rapport från 2003 bedömde inspektionen att aktivt förändringsarbete inom EU skulle vara mer effektivt än att försöka införa ett ensidigt nationellt förbud mot enskilda ämnen. I rapporten menade man dock att ytterligare åtgärder borde övervägas om inte arbetet på EU-nivå gav önskvärt resultat.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-07
Djurrester i kosmetika tillåts
Europeiska kommissionen föreslår att det nuvarande förbudet mot kadaverrester i kosmetika skall slopas. Detta trots att det finns en risk för spridning av sjukdomen Creutzfeld Jacobs sjukdom till människor. Sjukdomen är en mänsklig variant av galna kosjukan. Kommissionen överväger också att slopa tester mot galna kosjukan även om sjukdomen fortfarande finns kvar.
Den förre europaparlamentarikern Marit Paulsen säger att man efter hårda påtryckningar från industrin och USA försöker mjuka upp det förbud mot kadaverrester som hon tidigare var med om att driva igenom. Enligt vissa källor ska EU-kommissionen också överväga att slopa de kostsamma provtagningar som idag görs för att spåra galna kosjukan trots att över 300 djur bara i år ska ha insjuknat i sjukdomen.
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-02
Kommissionen vill skrota eller ändra 222 onödiga EU-bestämmelser
Kommissionen har tagit ytterligare ett steg i sin strävan mot att skrota eller ändra 222 onödiga bestämmelser inom EU. I går presenterade kommissionen ett treårigt program för att förenkla alla de tusentals sidor lagtext som har antagits sedan 1957. Under tre år planerar kommissionen att skrota 222 lagar och bestämmelser samt 1 400 detaljerade bestämmelser knutna till lagarna. Först i ordningen står tungt reglerade områden som exempelvis bil- och byggbranschen samt avfalls- hantering. Den första omgången avregleringar kommer att följas av andra områden som livsmedel, kosmetika och läkemedel.
För att förslaget, som arbetats fram utifrån synpunkter från medlemsländer och berörda, ska antas måste det stödjas både av Europaparlamentet och medlems- länderna. Läs mer på:
http://europa.eu.int/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/05/1343&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en
--------------------------------------------------------------------------------
2005-11-03
Illegal invandring akut problem för EU-länder
Illegal invandring är ett problem som för närvarande står högt på dagordningen i flera EU-länder. Svårast är situationen för Medelhavsländerna och den italienske EU-kommissionären Franco Frattini, ansvarig för rättsliga frågor, förbereder nu ett förslag till gemensamma åtgärder för unionen.
Den utlösande faktorn är de senaste månadernas händelser i den spanska enklaven Ceuta och Melilla, de två städer som utgör Spaniens gräns mot Marocko. Under augusti och september förekom där flera upplopp. Elva personer dödades och hundratals skadades när spanska och marockanska gränsvakter försökte hindra illegala afrikanska invandrare från att ta sig över de stängsel som skiljer länderna.
Miljonsatsning på fransk-spansk plan
Händelserna har undersökts på plats av EU-kommissionen och Europaparlamentet har vid flera tillfällen diskuterat den illegala invandringen från Afrika. Frågan togs också upp av premiärminister Tony Blair när han inför förra veckans toppmöte i Storbritannien framträdde i Europaparlamentet. Vid toppmötet ställde sig stats- och regeringscheferna bakom ett fransk-spanskt initiativ för att hantera den illegala invandringen. Planen innefattar bland annat förstärkt gränskontroll, avtal med transitländer om återsändande av flyktingar och ökat bistånd till de länder i Afrika söder om Sahara varifrån flertalet illegala invandrare kommer. Samtidigt beslutades att 400 miljoner euro (närmare fyra miljarder kronor) skulle anslås för att finansiera planen.
Frattini söker stöd för gemensamma åtgärder
Den italienske EU-kommissionären anser dock att det brådskar med få gemensamma åtgärder på plats och han kommer de närmaste veckorna att besöka Rom, Madrid, Paris, Aten och Nicosia för att söka stöd för det förslag han tänker presentera för EU:s justitie- och inrikesministrar i december. En del av innehållet är dock redan känt:
· Ekonomisk hjälp till de länder som är hårdast drabbade av illegal invandring.
· Övervakning av sjögränser i samarbete med EU:s gränskontrollmyndighet (Frontex).
· Samarbete med "tredje land" (främst Marocko, Libyen och Algeriet) om program för återsändande av flyktingar.
· Bildandet av en "specialstyrka" där Frankrike, Italien, Spanien, Malta och Grekland ska samarbeta med Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen och Mauretanien. Även EU-kommission, Europol och Frontex ska ingå i samarbetet.
Läs mer:
» EU-kommissionens rapport angående Ceuta och Melilla
» Debatten i Europaparlamentet den 12 oktober (olika språk)
